Joachim Bengtsson

26/26

möten närvarande

Räknar bara möten där Joachim Bengtsson står i protokollet. Frånvaro utan ersättare syns inte.

Myndighetsnamnden 4/4

Allmanna-utskottet 22/22

voteringar

reservationer

Sammanträden

Myndighetsnamnden 19 augusti 2026närvarande
Allmanna-utskottet 19 augusti 2026närvarande
Myndighetsnamnden 17 juni 2026närvarande
Allmanna-utskottet 10 juni 2026närvarande
Myndighetsnamnden 20 maj 2026närvarande
Allmanna-utskottet 13 maj 2026närvarande
Myndighetsnamnden 22 april 2026närvarande
Allmanna-utskottet 22 april 2026närvarande
Allmanna-utskottet 25 mars 2026närvarande
Allmanna-utskottet 25 februari 2026närvarande
Allmanna-utskottet 4 februari 2026närvarande
Allmanna-utskottet 14 januari 2026närvarande
Allmanna-utskottet 17 december 2025närvarande
Allmanna-utskottet 3 december 2025närvarande
Allmanna-utskottet 12 november 2025närvarande
Allmanna-utskottet 22 oktober 2025närvarande
Allmanna-utskottet 1 oktober 2025närvarande
Allmanna-utskottet 3 september 2025närvarande
Allmanna-utskottet 20 augusti 2025närvarande
Allmanna-utskottet 14 maj 2025närvarande
Allmanna-utskottet 24 april 2025närvarande
Allmanna-utskottet 16 april 2025närvarande
Allmanna-utskottet 19 mars 2025närvarande
Allmanna-utskottet 19 februari 2025närvarande
Allmanna-utskottet 5 februari 2025närvarande
Allmanna-utskottet 15 januari 2025närvarande

Reservationer

19 augusti 2026, § 92: Joachim Bengtsson (M). ______ Exp Agnes Németh, handläggare 1 / 4 Skriftlig reservation Bromölla den 21 augusti 2026 Myndighetsnämndens sammanträde den 19 augusti 2026 Ärendepunkt 3. Ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrade
27 maj 2026, KS § 108: Joachim Bengtsson (M), Sandor Szilagyi (M) och Hanne Kattem (M). ______ Exp Anders Grundkvist, enhetschef för vidare exp. Ordförande Utdragsbestyrkande
27 maj 2026, KS § 111: Stig Gerdin (Alt). Ordförande Utdragsbestyrkande Joachim Bengtsson (M), Sandor Szilagyi (M), Hanne Kattem (M) och Gunvor Johansson Mannsdorff (Alt). ______ Exp Förvaltningsrätten i Malmö Johan Hejman, kommunjurist Kommunstyrelsen den 27 maj 2026 Skriftlig reservation Ärendepunkt 24: Förslag till yttrande i mål om laglighetsprövning I skälen för sitt beslut skriver Förvaltningsrätten att: • de ”anser att förutsättningarna (läs för dem) är uppfyllda för att besluta om inhibition av det överklagade beslutet”. • ”domstolen har särskilt beaktat barnkonventionens bestämmelser om att barnets bästa måste beaktas” samt ”om den beslutsprocess som ska föregå ett beslut som kommer att påverka barn (prop. 2017/17:186 s.96)” • när det gäller risken för beaktansvärd skada så har de ”särskilt beaktat förutsättningarna för att genomföra en eventuell rättelse av verkställigheten” Av detta följer att vi, enligt förvaltningsrätten, inte har gjort det som vi skulle ha gjort och att det ska göras. Vi kan även tycka det som klädsamt om vi ber om ursäkt för de som drabbats av obehaget och otryggheten i det som vi åsamkat dem. I kommunstyrelsen yrkade vi på att : • vi tillskriver förvaltningsrätten att vi accepterar deras beslut och att vi inkommer med en barnkonsekvensutredning i syfte att den kan ligga till grund för förvaltningsrättens förnyade bedömning • kommunstyrelsen tillskriver de som överklagade ärendet att vi nu vidtar de åtgärder som efterfrågats samt ber dem om ursäkt för det obehag och den otrygghet som kommunen åsamkat dem Vi förlorade omröstningen med 11 vs 4 men det bästa av allt var att vi nu fick medhåll från styret i vår kritik att en barnkonsekvensutredning har inte gjorts men skall nu göras. Detta skrevs in i som ett tilläggsyrkande i det svar som kommunjuristen hade författat. Vad gäller vårt tilläggsyrkande i att styret skulle be om ursäkt till de berörda för det obehag och den otrygghet som kommunen åsamkat dem antogs inte. Joachim Bengtsson, Hanne Kattem och Sandor Szilagyi, Moderaterna i Bromölla Detta dokument är elektroniskt signerat och juridiskt bindande. Justerare §§ 108-109, 111: Andreas Olsson Sekreterare: Inger Hofflander Ordförande: Jenny Önnevik Justerare § 110: Anna Gajewska Justerare: Jörgen Svensson Kopia/bekräftelse på e-signerat dokument. Signed by: ANDRÉAS KARL OLOF OLSSON Date: 2026-05-28 13:18:41 BankID refno: 019e6e4e-aecb-707e-a965-f608346c7f94 Signed by: INGER HELENA HOFFLANDER Date: 2026-05-28 09:47:53 BankID refno: 019e6d8d-aafa-77f7-97c3-f08b996ee6e4 Signed by: EVA JENNY MARGITHA ÖNNEVIK Date: 2026-05-28 11:10:26 BankID refno: 019e6dd9-3230-7c3c-b830-16ce1ff0e5ef Signed by: ANNA ALEKSANDRA GAJEWSKA Date: 2026-05-28 13:05:34 BankID refno: 019e6e42-befc-7636-88a3-06f09bc9df45 Signed by: JÖRGEN INGVAR PETER SVENSSON Date: 2026-05-28 11:56:56 BankID refno: 019e6e03-c79d-7d89-9e93-14a55b0033ff
27 maj 2026, KS § 135: Joachim Bengtsson (M), Sandor Szilagyi (M), Hanne Kattem (M) och Stig Gerdin (Alt). Kommunstyrelsen den 27 maj 2026 Skriftlig reservation Ärendepunkt 12: Budget gällande om- och tillbyggnad av Edenryd skola och förskola Vårt yrkande i kommunstyrelsen Vi yrkar på att kommunstyrelsen ska föreslå fullmäktige att invänta kommande utredningar, framtida investeringsbudgetar och kommande valresultat innan fullmäktige beslutar i ärendet. Vi motiverar vårt avslag med att: det saknas ett underliggande beslutsunderlag det saknas budgeterade medel i befintlig investeringsram ett beslut som beviljar ett särskilt tillskott av medel kan tränga undan andra viktiga investeringsbehov i de budgetar som partierna nu upprättar det kan bli svårt att avbryta påbörjat projektarbetet om kommunen får ett nytt styre efter valet det nu samtidigt föreligger ett skolärende om flytt av elever från Gualöv skola till Edenryd skola som Förvaltningsrätten har beslutat om ska inhiberas Kommunstyrelsen har tagit ett beslut att frysa projektet Kvalitetsklivet. Ett projekt som innehåller många outredda skolrelaterade frågor, som ska utredas Joachim Bengtsson, Hanne Kattem och Sandor Szilagyi, Moderaterna i Bromölla
22 april 2026, § 47: Joachim Bengtsson (M) ______ Exp Kommunfullmäktige Myndighetsnämnden den 22 april 2026 Skriftlig reservation Ärendepunkt 4: Motion om offentliggörande av livsmedelskontroller Varför denna reservation Jag hade en annan uppfattning i ärendet, se nedan, än nämnden i övrigt och detta framförde jag under mötet. Då mitt yrkande inte ställdes mot tjänsteskrivelsen informerade jag nämnden om att jag hade för avsikt att inkomma med en protokollsanteckning. Jag fick då veta att sådant har vi inte här. Jag framförde då att jag ville reservera mig mot beslutet och att jag skulle komma in med en skriftlig reservation. Då blev jag informerad om att det var ok om jag ville göra en protokollsanteckning. Jag tackade för möjligheten men valde att stå kvar vid att göra en skriftlig reservation. Ärendeinnehåll Jag anser att en politiskt styrd nämnd ska alltid verka för, om det är möjligt, ett öppnare samhälle genom att kommunicera information som är saklig, korrekt och värdefull och som inte strider mot lagar, förordningar, regler, bestämmelser, författningar etc. Information av god kvalitet främjar som regel en god kvalitet i de verksamheter som berörs och det skapar också likvärdighet till och mellan dem som konkurrera med varandra. En enkel, lättillgänglig och tydlig information ger även invånarna en ökad trygghet och säkerhet när de senare ska göra sina val. Vi vet idag hur värdefullt det är för våra invånare med organisationer som Allmänna Reklamationsnämnden (ARN) och Konsumentverket. Deras genomlysningar och verksamheter bidrar till att främja såväl rättssäkerhet som hälsosäkerhet för våra invånare. Bara vetskapen om ARN:s ”Svarta lista” finns medför per automatik att skötsamma verksamheter som vill sköta sig gör det, vilket är bra för oss alla. Redan idag finns det flera kommuner som infört olika typer av varianter offentliggörande av det som föreslås i motionen. Längst och ett mycket omfattande system har Stockholms stad men det finns även lokala varianter som det i Sjöbo. Det som Bromölla väljer avgör vi själva. Jag har fullt förtroende för att våra inspektörer, vid ett införande, kan hantera sitt uppdrag på ett lämpligt sätt så att minimala avvikelser i inspektioner inte får någon betydande påverkan i berörda verksamheter. Tjänsteskrivelsen Till grund för nämndens avslag så står det, under rubriken sammanfattning, emellertid det motsatta i tjänsteskrivelsen. Där det står att: • ”Sammantaget bedöms publiceringen av tillsynsrapporter kunna vara ett värdefullt verktyg för öppenhet och information, under förutsättning att tydliga rutiner finns för sekretessprövning, hantering av personuppgifter och uppdatering av information, samt att publiceringen kompletteras med förklarade texter som ger nödvändig kontext”. Min motivering Till skillnad mot nämnden anser jag det som viktigt att kommunen, där det är möjligt, främjar transparens och öppenhet i offentliga dokument. Ett offentliggörande av livsmedelskontroller främjar såväl ett ökat incitament för näringsidkare att följa gällande lagstiftning samtidigt som det främjar även de som inte gör det att göra det. Detta medför även ett ökat krav på likvärdighet och begränsar risken för konkurrensfördelar. Ett införande skulle även främja en ökad trygghet och säkerhet hos våra invånare när de tar sina köpbeslut. Jag anser även att ett antagande av motionen skulle bidra till ett stärkt förtroende för den kommunala livsmedelskontrollen.
20 januari 2026, KS § 28: Lena Larsson (S), Peter A.W. Svensson (S), Jörgen Svensson (S), Marianne Francke (S), Kerstin Ilk (S), Peter L-E Svensson (S) och Lea Swebilius (V). ______ Exp Marie Wäppling, kommunchef Patrik Grimmesjö, verksamhetschef Johan Ohlsson, verksamhetschef Annelie Börjesdotter Tedenlid, verksamhetschef Cecile Lustig, utvecklingschef Stig Gerdin (Alt) Mathias Gerdin (Alt) Kommunstyrelsen den 20 januari 2026 Stig Gerdin (Alt) Ordförande Utdragsbestyrkande Propositionsordning mellan huvudförslag och motförslag Ordföranden ställer därefter proposition på allmänna utskottets förslag och Mikael Efvermans yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige enligt allmänna utskottets förslag. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för bifall till allmänna utskottets förslag. Nej-röst för bifall till Mikael Efvermans yrkande. Joachim Bengtsson (M), Mikael Efverman (M) och Hanne Kattem (M). _______ Kommunstyrelsen den 20 januari 2026 Ärendepunkt 15: Driftsbidrag till Bromölla Fritidscenter AB 2026 Bromölla Fritidscenter AB har inkommit med en framställan att Bromölla kommun: • täcker det prognostiserade driftsunderskottet för 2026 på 7 220 kkr genom motsvarande driftsbidrag och att detta betalas mot faktura ställd av bolaget kvartalsvis i förskott • ersätter bolaget för skillnaden mellan budgeterat underskott och verkligt underskott enligt fastställda räkenskaper 2026.
20 januari 2026, KS § 91: Joachim Bengtsson (M), Mikael Efverman (M), Hanne Kattem (M) och Stig Gerdin (Alt). ______ Kommunstyrelsen den 20 januari 2026 Ärendepunkt 19: Motion gällande öppna kommunstyrelsemöten
14 januari 2026, § 9: Joachim Bengtsson (M). Protokollsanteckning allmänna utskottet 14 januari 2026, punkt 6, ”driftbidrag till Bromölla Fritidscenter AB” Vi noterar att driftstödet efter begäran och beslut inför 2026 kommer att uppgå till 67,7 miljoner kronor sedan bolaget bildades. Dessutom förespås att bolagets intäkter kommer minska med nära 300 tkr från 2025 till 2026, samtidigt som driftkostnaderna ökar med nära 200 tkr. Liksom tidigare är Alternativets uppfattning att bolaget bör likvideras och verksamheten bör drivas i förvaltningens regi. Bromölla 2026-01-14 Stig Gerdin Kommunstyrelsens Allmänna utskott den 14 januari 2026 Ärendepunkt 6: Driftsbidrag till Bromölla Fritidscenter AB 2026 Bromölla Fritidscenter AB har inkommit med en framställan att Bromölla kommun: • täcker det prognostiserade driftsunderskottet för 2026 på 7 220 kkr genom motsvarande driftsbidrag och att detta betalas mot faktura ställd av bolaget kvartalsvis i förskott • ersätter bolaget för skillnaden mellan budgeterat underskott och verkligt underskott enligt fastställda räkenskaper 2026.
14 januari 2026, § 176: Joachim Bengtsson (M). Protokollsanteckning allmänna utskottet den 14 januari 2026, punkten 7 ”motion gällande öppna kommunstyrelsemöten”. Då vi i Alternativet alltid värnar öppenhet och transparens, beklagar jag utfallet i allmänna utskottet då SD röstade avslag, medan M röstade bifall och S avstod. Förslaget till kommunstyrelsen är alltså att motionen ska avslås. Vi kan enbart hoppas att majoriteten inför kommande handläggning ställer sig bakom vår motion och att våra uppdragsgivare, d.v.s. Bromölla kommuns medborgare, kan få möjlighet att ta del av de diskussioner som sker i kommunstyrelsen. Bromölla 2026-01-14 Stig Gerdin Kommunstyrelsens Allmänna utskott den 14 januari 2026 Ärendepunkt 9: Motion gällande öppna kommunstyrelsemöten
26 november 2025, KS § 262: Filip Persson (SD), Andreas Olsson (SD), Morgan Jonsson (SD), Jennie Åfeldt (SD), Joachim Bengtsson (M), Mikael Efverman (M) och Hanne Kattem (M). Ordförande Utdragsbestyrkande
26 november 2025, KS § 263: Joachim Bengtsson (M), Mikael Efverman (M), Hanne Kattem (M) och Stig Gerdin (Alt). Ordförande Utdragsbestyrkande
5 november 2025, KS § 226: Joachim Bengtsson (M), Mikael Efverman (M), Hanne Kattem (M) och Stig Gerdin (Alt). ______ Exp Kommunfullmäktige Kommunstyrelsens sammanträde 2025-11-05 Protokollsanteckning under ärende 7. Yttrande över simhallsberedningens begäran om medel till gestaltning av en eventuellt ny simhall Sverigedemokraterna avstod i omröstningen eftersom styret och Moderaterna hade liknande yrkanden. Om båda parter hade kunnat jämka sig, hade kommunstyrelsen haft möjlighet att avge ett gemensamt yttrande. För oss är det viktigaste att simhallsberedningens arbete fortskrider, och när ett färdigt förslag finns ska invånarna ges möjlighet att säga sitt om denna stora investering. För Sverigedemokraterna i kommunstyrelsen, Filip Persson (SD), Andreas Olsson (SD), Morgan Jonsson (SD), Jennie Åfeldt (SD) Kommunstyrelsen den 5 november 2025 Ärendepunkt 7: Yttrande över simhallsberedningens begäran om medel till gestaltning av en eventuellt ny simhall Simhallsberedningen har inkommit med en begäran på 350 000 kronor för att kunna ta fram en programhandling. Vi Moderater reserverar oss mot kommunstyrelsens beslut. Byggprocess En byggprocess inleds med att ett projekt initieras därefter utreds olika lokala lösningar. Efter detta genomförs en förstudie. I förstudien tas det fram flera skisser innan de olika verksamheternas behov är tillgodosedda. Förstudien är en kritisk fas där projektet riskerar att stanna om finansieringen inte är löst. Omtag i projekt bli dyrt. Av detta följer att förstudien bedöms som viktigt. När förstudien samt en första kalkyl är klar och accepterad tas beslut om en programhandling. Det innebär att projektet ritas upp på rätt plats och med rätt funktion. Efter programhandlingen tas det inriktningsbeslut men det kommenterar vi inte här. Simhallsberedningen har ”hoppat över” förstudien. Det kan bero på att de har glömt att en sådan ska göras innan en programhandling. De kanske inte ser ett värde i att göra den eller rent av att de saknar kunskapen i att göra en förstudie. Vad innebär beredning Vi anser att kommunstyrelsen i sin beredande roll till fullmäktiga ska bidra med information som främjar kvalitet och säkerhet i de beslut som fullmäktige senare tar. Vi anser att beredningen ska leda till att fullmäktige får och har tillräcklig information samt att förslagen är tillräckligt underbyggda innan de tar beslut. Vi anser att kommunstyrelsen (S, V och SD) inte uppfyller beredningskravet då de i sitt beslut skriver: • att simhallsberedningens förslag ska avslås • att fullmäktige ska få en avrapportering om hur beredningens uppdrag fortlöper innan ytterligare beslut kan tas i frågan De vare sig informerar eller motiverar sitt beslut att avslå. De anser samtidigt att det räcker med en avrapportering från beredningen så kan fullmäktige därefter tilldela det eftersökta beloppet. Vi anser att beredningens förslag skall avslås och att fullmäktige förtydligar att beredningen skall ta fram en förstudie som bland annat visar på hur finansieringen har lösts och hur verksamheternas behov har tillgodosetts. Mikael Efverman, Joachim Bengtsson och Hanne Kattem Moderaterna Ordförande Utdragsbestyrkande
5 november 2025, KS § 230: Joachim Bengtsson (M), Mikael Efverman (M), Hanne Kattem (M) och Stig Gerdin (Alt). ______ Exp Stig Gerdin (Alt) Mathias Gerdin (Alt) Kommunstyrelsens sammanträde 2025-11-05 Protokollsanteckning under ärende 15. Initiativärende gällande återremiss om Öllerbacka Sverigedemokraterna driver frågan om att utveckla Öllerbacka till ett seniorboende samt att förstärka hemtjänsten i Näsum. Detta skulle ge äldre möjlighet att bo kvar hemma längre och få det stöd de behöver när omsorgsbehovet ökar. För Sverigedemokraterna i kommunstyrelsen, Filip Persson (SD), Andreas Olsson (SD), Morgan Jonsson (SD), Henrik Bengtsson (SD) Ordförande Utdragsbestyrkande
22 oktober 2025, § 112: Joachim Bengtsson (M) Ordförande Utdragsbestyrkande AU § 108 Dnr 2025/670 Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar att revidera kommunstyrelsens delegationsordning i enlighet med upprättat förslag. Ärende Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsens delegationsordning revideras gällande upphandling. Tjänsteskrivelse redovisas från verksamhetschef Johan Ohlsson Ordförande Utdragsbestyrkande AU § 109 Dnr 2024/879 Svar på motion om att anlägga en hundrastgård Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att en hundrastgård ska anläggas enligt förvaltningens förslag. Ärende Motion om att anlägga en hundrastgård har inkommit från Filip Persson (SD). Kommunfullmäktige har beslutat att motionen får ställas och har överlämnat den till kommunstyrelsen för beredning. Allmänna utskottet har den 15 januari 2025 beslutat att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till svar på motionen. Underlag från förvaltningen redovisas. Ärendets tidigare handläggning
8 oktober 2025, KS § 211: Joachim Bengtsson (M), Mikael Efverman (M), Hanne Kattem (M) och Gunvor Johansson Mannsdorff (Alt). Exp Joachim Bengtsson (M) Ordförande Utdragsbestyrkande
27 augusti 2025, KS § 195: Susanne Bäckman (L), Joachim Bengtsson (M), Mikael Efverman (M), Hanne Kattem (M) och Stig Gerdin (Alt). ______ Exp Joachim Bengtsson (M) Protokollsanteckning punkt 23, Kommunstyrelsen 27/8 -25 gällande initiativärende Öllerbacka. För det första vill jag framföra min besvikelse över att Sverigedemokraterna valde att angripa initiativtagarens ordval som ett argument för att avslå initiativärendet i fråga. Ordet ”inhibition” är, som SD mycket riktigt påpekade, ett begrepp som idag används juridiskt enbart av domstolar och är ett ålderdomligt uttryck i andra hänseenden. Icke förty förstod samtliga i rummet att initiativtagarens avsikt var att säkra att beslutet att lägga ner Öllerbacka senareläggs tills ärendet är slutligt avgjort av politikerna i Bromölla kommun. Ett sunt förslag om att vänta sattes på sin spets av ordet ”inhibition”. Ett begrepp som inom juridik betyder att man ska skjuta upp ett beslut – inte att stoppa eller ta bort ett beslut. Att använda sig av semantik som ett skäl att säga nej till ett förslag som skulle kunna gynna invånarna i Näsum torde näppeligen vara i demokratisk anda. Om värderingen av själva ordet var så viktigt för SD kunde man diskuterat ordet istället för att avslå initiativärendet. För det andra har frågan om ifall ett initiativärende i en nämnd kan leda till att nämnden initierar ett ärende i kommunfullmäktige på senare tid diskuterats ett flertal gånger på kommunstyrelsens möte. Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och kommunförvaltningen har varje gång hävdat att detta absolut inte är möjligt. Detta gjordes senast på just ärende 23, ”Initiativärende angående inhibition av verkställighetsbeslut att avveckla Öllerbacka äldreboende. Därför vill jag lyfta följande: Kommunstyrelsen är en nämnd. Kommunallagens 4 kap §20 säger att: "Varje ledamot i en nämnd får väcka ärenden i nämnden" Vidare säger kommunallagens 5 kap §22 att: "Ärenden i fullmäktige får väckas av 1. en nämnd, 2. En ledamot genom motion …" Att sätten att väcka ärenden till och med rangordnas i kommunallagen borde innebära att de som skrev lagen anser att ärenden i kommunfullmäktige framförallt ska väckas av just nämnder. Detta borde absolut betyda att en kommunstyrelseledamot kan föreslå att kommunstyrelsen väcker ett ärende i fullmäktige, men att det är kommunstyrelsen som bestämmer ifall ärendet ska skapas i fullmäktige – inte ledamoten som väcker initiativet. Jag menar därför att följande exempel är möjligt: Kommunstyrelseledamot A väcker ett initiativärende som handlar om att kommunstyrelsen ska väcka ett ärende i kommunfullmäktige. En majoritet av kommunstyrelsen väljer att tillstyrka förslaget och väcker ett ärende i kommunfullmäktige. Resultat: Initiativärendet gör att kommunstyrelsen skapar ett ärende åt kommunfullmäktige. Om Sveriges lag säger att ett initiativärende i kommunstyrelsen kan skapa ett ärende i kommunfullmäktige ska detta givetvis vara möjligt även i Bromölla kommun. Mathias Gerdin, Alternativet Kommunstyrelsens sammanträde 2025-08-27 Protokollsanteckning under ärende 23. Initiativärende angående inhibition av verkställighetsbeslut att avveckla Öllerbacka äldreboende För oss i Sverigedemokraterna är en fungerande äldreomsorg en hörnsten i samhället och därför valde vi att satsa på området i vårt budgetförslag för 2026. På så sätt vill vi, bland många förslag, möjliggöra för fler äldre att bo kvar hemma längre med en fungerande hemtjänst. Med koppling till Moderaternas initiativärende bör de veta att initiativärendet inte är juridiskt gångbart. Innebörden av inhibition är att hindra verkställighet av ett fattat beslut. Men i frågan om ändrad inriktning vid vårdboenden så görs dessa förändringar på ren verkställighet av förvaltningen - således finns det inget formellt beslut att inhibera. Sverigedemokraterna kommer arbeta vidare med våra förslag för att skapa en attraktiv äldreomsorg i Näsum. För Sverigedemokraterna i kommunstyrelsen, Filip Persson (SD), Andreas Nordberg (SD), Jennie Åfeldt (SD), Henrik Bengtsson (SD) Ordförande Utdragsbestyrkande KS § 184 Dnr 2025/544 Initiativärende med förslag till ändring av kommunstyrelsens delegationsordning avseende beslut om organisation inom förvaltningen
20 augusti 2025, § 98: Joachim Bengtsson (M) Ordförande Utdragsbestyrkande AU § 75 Godkännande av beslut om försäljning av fastigheter inom AB Bromöllahems bestånd Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att godkänna att AB Bromöllahem säljer fastigheterna Näsum 12:139, Näsum 12:74 och Näsum 12:138. Kommunfullmäktige beslutar att bolaget ges i uppdrag att aktivt söka en seriös köpare som värnar om, och vill investera i, Näsum. Detta ska genomföras i enlighet med bolagets ägardirektiv: ”Bolaget ska medverka till att utveckla kommunen som en attraktiv boendeort.” Ärende AB Bromöllahem har i maj 2023 inkommit med en skrivelse till kommunen med begäran om godkännande av beslut om försäljning av följande fastigheter inom AB Bromöllahems bestånd: • Violen 1 • Vitsippan 5 • Näsum 12:139 • Näsum 12:74 • Gonarp 3:57 • Gualöv 61:38 • Näsum 12:230 Allmänna utskottet beslutade den 31 maj 2023 bland annat att bolaget ska komplettera med den nya styrelsens syn på frågan samt på rådande marknadsläge och hur försäljningen kan inverka på kommunens bostadsförsörjning. Underlaget ska också kompletteras med en bedömning av fastigheternas skick. AB Bromöllahem har den 12 september 2023 inkommit med en ny framställan om att kommunen ska godkänna försäljning av fastigheterna Näsum 12:230 och Gonarp 3:57. Kommunfullmäktige har den 30 oktober 2023 beslutat att godkänna försäljning av dessa fastigheter. Ordförande Utdragsbestyrkande AB Bromöllahem har i juni 2025 inkommit med en ny skrivelse till kommunen i vilken man återkallar tidigare framställan om försäljning av fastigheterna Violen 1, Vitsippan 5 och Gualöv 61:38. Bolaget önskar nu att kommunen godkänner försäljning av fastigheterna Näsum 12:139, Näsum 12:74 och Näsum 12:138. Ärendets tidigare handläggning AU § 76/2023
28 maj 2025, KS § 159: Stig Gerdin (Alt), Joachim Bengtsson (M), Mikael Efverman (M), Hanne Kattem (M) Andreas Nordberg (SD), Morgan Jonsson (SD), Jennie Åfeldt (SD), Henrik Bengtsson (SD). ______ 15 Protokollsanteckning till Ks den 28 maj Ärende: Bromölla kommuns budget 2026 Då motförslag till vårt budgetförslag, som utsågs som huvudförslag, skulle utses blev det lika i voteringen och då är jag som ordförande tvingad att avlämna en röst för att motförslag ska kunna utses. Efter diskussion med mina partikamrater valde jag att lägga min röst på det förslag som följde den av Kommunfullmäktige antagna styrmodellen, dvs Sverigedemokraternas budgetförslag. Jenny Önnevik Kommunstyrelsens ordförande 16 Socialdemokraterna och Vänsterpartiets Budgetförslag 2026 Plan för mål och ekonomi 2026–2028 17 Innehållsförteckning Bromölla kommun gör årligen en plan över vad som ska prioriteras kommande budgetår och planperioden. Planen följs sedan upp under budgetåret genom månadsuppföljningar, delårsrapport och bokslut. Politiska prioriteringar ......................................................................................... 3 Den kommunala koncernen ................................................................................. 4 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten ........................... 5 Viktiga förhållande för resultat och ekonomisk ställning ................................. 8 Händelser av väsentlig betydelse ....................................................................... 16 God ekonomisk hushållning ............................................................................... 20 Väsentliga personalförhållanden ....................................................................... 29 Resultat och ekonomisk ställning ...................................................................... 32 Balanskravsresultat ............................................................................................ 43 Finansiella rapporter .......................................................................................... 44 Driftbudget .................................................................................................... 44 Resultatbudget ............................................................................................... 44 Balansbudget ................................................................................................. 45 Kassaflödesbudget ......................................................................................... 46 Investeringsbudget ......................................................................................... 47 18 Socialdemokraterna och Vänsterpartiets politiska prioriteringar För Bromölla kommun är en långsiktigt hållbar ekonomi grunden för att kunna utveckla välfärden, möta framtidens utmaningar och skapa trygghet för invånarna. Det politiska arbetet fokuserar på att bibehålla stabilitet i styrningen samtidigt som pågående utvecklingsarbete är viktigt inom alla verksamheter. Bromölla kommun står liksom andra kommuner inför stora demografiska förändringar med minskat elevunderlag och en ökande andel äldre. Detta kräver en omställning av kommunens verksamheter för att säkra välfärden. Vi anser att kvalitetsklivet är ett steg i rätt riktning som en strategisk satsning med samlade resurser för att bland annat höja kvalitén, öka samverkan, arbeta främjande och skapa långsiktighet med kommuninvånarna i fokus. Andra viktiga prioriteringar som vi ser ligger i att stärka barn och ungas hälsa, förbättra närvaro och skolresultat samt öka möjligheterna till utbildning och arbete för alla kommuninvånare. Bromölla kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med fokus på ett hälsofrämjande arbetsliv och möjligheter för medarbetare att växa. Samtidigt ser vi att nya arbetssätt kan utvecklas genom digitalisering och innovation för att möta invånarnas behov med högre kvalitet och tillgänglighet. Omvärldsläget präglar vår vardag och vårt behov av att arbeta med kris- och beredskapsfrågor. Därför är ett viktigt steg att skapa en robust organisation i vardagen. Långsiktighet och en tydlig riktning är viktigt och vi anser att arbetet som har påbörjats ska fortsätta, därför är det inte så stora förändringar från vår tidigare budget. Vi vill hänvisa till avsnittet om God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning där vi förtydligar våra prioriteringar för 2026. För Socialdemokraterna För Vänsterpartiet Jenny Önnevik Lea Swebilius 19 Den kommunala koncernen 20 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten Det kommunala styret Den högsta demokratiska församlingen i Bromölla är kommunfullmäktige. De förtroendevalda i kommunfullmäktige är valda av kommunens invånare i allmänna val. Kommunfullmäktige beslutar om hur mycket av kommuninvånarnas pengar i form av exempelvis avgifter och kommunalskatt som ska gå till kommunens verksamheter och hur kommunen bör utvecklas. Kommunfullmäktige beslutar också om vilka kommunala nämnder och bolag som ska finnas och vilka förtroendevalda som ska sitta i nämnder och bolagsstyrelser. Sedan valet i september 2022 leds Bromölla kommun av ett politiskt styre som leder i minoritet. Styret består av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Bild: Mandatfördelning i Bromölla kommunfullmäktige 2022–2026 21 Kommunfullmäk tigemål Vision, prioriteringar och mål Målen ska bidra till att Bromölla kommuns vision uppnås. Visionen omfattar hela samhället Bromölla kommun och beslutades av kommunfullmäktige i november 2021, tillsammans med strategiskt prioriterade områden. Inom varje prioriterat område beslutades övergripande mål. Under våren 2022 beslutade kommunfullmäktige även om indikatorer för att underlätta mätbarheten av måluppfyllelsen. Indikatorerna anger en viljeinriktning och gör att målen blir mätbara och påverkbara. Strategiska prioriteringar Kommunfullmäktige har valt ut nedan tre strategiska områden som ska prioriteras för att nå visionen. Kompetens och arbete Förutsättningarna för att få ett starkt Bromölla nu och i framtiden är nära kopplat till de ungas förmåga och färdigheter. Resultaten i skolan samt sysselsättning, men också vilka som snabbast blir av med jobben vid en kris, pekar på att Bromölla kommun ytterligare måste förbättra möjligheterna för unga att stå på egna ben. Utbildning och färdigheter är grundläggande för att lyckas. En hög andel sysselsatta bland kommunens invånare är avgörande för möjligheten att vara en långsiktigt hållbar kommun och en höjd utbildningsnivå är ett av medlen för att nå dit. Attraktivt och växande Demografiskt har Bromölla kommun en stor utmaning i en åldrande befolkning och unga som flyttar ut. Historiskt har en befolkningsökning inte varit självklart. Utifrån statistiken saknas framförallt kvinnor och män i åldern ca 25–50 år. Bromölla måste jobba för att vara attraktiv för denna målgrupp och totalt öka sin befolkning för högre skattekraft. Inom gruppen finns såväl barnfamiljer som ensamhushåll, vilket gör en variation inom kommunens boende, upplevelser och aktiviteter viktiga. Samtidigt är god service och tillgänglig infrastruktur områden som gör vardagen smidig. Hållbart och innovativt Bromölla kommun har både en styrka och svaghet i att vara liten. Det kan vara svårt att konkurrera med större kommuners storleksfördelar, men som liten och snabbfotad kan man åstadkomma mycket. För att ligga i framkant måste man våga testa nya saker och vara en lärande organisation. Omvärldskunskap och tillvaratagande av nya idéer kommer att vara viktigt. För att klara av att vara en livskraftig kommun krävs förmåga att vara hållbar över tid. Långsiktighet, 22 helhetssyn och säkerställande av hållbarhetsperspektiv i alla beslut blir avgörande. Uppsiktsplikten Kommunstyrelsen ansvarar för att hålla uppsikt över hela kommunens samlade verksamheter. Kommunstyrelsen sätter årligen en tidsplan för uppföljningar. - Under våren genomförs en budget dag, en dag som innefattar reflektioner kring processen, budget och mål, samt övergripande förutsättningarna. - En bokslutsberedning genomförs under våren vilket är värdefullt för uppsiktsplikten, här kompletteras årsredovisningen med muntliga verksamhetsberättelser. - Bromölla kommun har förutom delårsrapport och årsbokslut haft fem månadsrapporter/uppföljningar under året. De kommunala bolagen rapporterade utöver delårsrapport och årsredovisning ytterligare vid ett tillfälle i maj. Bolagen är organ för kommunal verksamhet och står enligt 6 kap. 1 § kommunallagen under uppsikt av kommunstyrelsen. Bolagen omfattas av styrdokument som antagits av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen samt övriga regler och principer om inte annat följer av särskild lagstiftning eller beslutas av ägaren. - Kommunstyrelsen kallar till koncernträffar två gånger per år. Utöver koncernträffar med hela kommunstyrelsen har kommunfullmäktige inrättat en styrgrupp bestående av kommunstyrelsens presidie, ordförande i respektive bolag, kommunchef och VD. Denna gruppering träffas minst en gång per kvartal. - Kommunstyrelsens presidie träffar respektive bolag för strategimöten. På dessa strategimöten medverkar även samhällsbyggnadsutskottets presidie. Vid särskilt strategiska frågor sammankallas denna grupp till extra möte. - Representant från Bromölla Energi och Vatten medverkar vid ägarmöte med Skåne Blekingen Vattentjänst AB (SBVT). Vid särskilda frågor medverkar även kommunchef och kommunstyrelsens ordförande. - Trygghets- och Räddningscentralen och IT kommuner i Skåne AB har av kommunstyrelsens utsedda tjänstepersoner som representanter i respektive bolagsstyrelse. Intern kontroll Intern kontroll handlar om att kvalitetssäkra verksamheten, samt att skapa förutsättningar för att verksamheten ständigt utvecklas och förbättras. Kommunstyrelsen har det övergripande och samordnande ansvaret för intern kontroll. Uppsiktspliktens innebörd regleras i reglementet för intern kontroll. Kommunfullmäktige har 2024 beslutat om reglemente för den interna kontrollen utifrån Bromöllas styrmodell. Kommunfullmäktige tar del av arbetet med den interna kontrollen i samband med årsredovisningen. Kommunstyrelsen ska årligen besluta om en intern kontrollplan. Beslutet om granskningsområden ska ha sin utgångspunkt från en risk och konsekvensanalys. 23 Intern kontroll avser de strukturer, system och processer som bidrar till tydlighet och ordning, och som säkerställer att Bromölla kommuns verksamheter bedrivs i enlighet med beslutade mål, uppdrag och övriga styrdokument. Visselblåsarfunktion Den 17 juli 2022 införde Bromölla kommun en visselblåsarfunktion. Syftet med visselblåsarfunktionen är att en person som har eller har haft en arbetsrelation till Bromölla kommun ska kunna rapportera skyddat om missförhållanden i någon av kommunens verksamheter. Funktionen är viktig för att minska risker och för att upprätthålla förtroendet för kommunens verksamheter och beslutsfattare. De missförhållanden som omfattas av visselblåsarlagen och som kan rapporteras ska vara hänförliga till och såsom stridande mot vissa delar av EU-rätten, svensk lag eller andra föreskrifter eller annat missförhållande där det finns ett allmänintresse att uppgifter kommer fram. Viktiga förhållande för resultat och ekonomisk ställning Kompetens & arbete Under 2026 bedömer Arbetsförmedlingen att sysselsättningsgraden återhämtas, även om den inte når samma nivå som före lågkonjunkturen. Samtliga län väntas ha en ökande sysselsättningsgrad jämfört med 2025. Storstadslänen väntas ha en starkare utveckling i takt med den ökade konsumtionen. De län som förväntas ha störst ökning mellan 2025 och 2026 är Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Uppsala, län som alla haft stora minskningar av sysselsättningsgraden under 2024 och 2025. Enligt en undersökning genomförd av Arbetsförmedlingen under hösten 2024 upplevde majoriteten av de arbetsgivare i hela Sverige som sökt personal under perioden av 6 månader innan genomförd underökning att de har haft rekryteringsproblem. Risken är stor att matchningsproblematiken förvärras under nästa högkonjunktur. Nya befolkningsframskrivningar som pekar mot en lägre befolkningsökning än tidigare i arbetsaktiv ålder (16 - 65 år), särskilt i landets glesbygdsområden, kan göra att kompetensförsörjningen försvåras ytterligare. Befolkningstillväxten i arbetsaktiv ålder väntas ske närmast uteslutande i landets storstadsområden under det kommande decenniet. Samtidigt väntas en åldrande befolkning öka behoven av vård och omsorg, vilket ställer högre krav på den offentliga sektorn. Om SCB:s framskrivningar blir verklighet, och flyttmönstren inte förändras, så riskerar kompetensförsörjningen utanför storstadsområdena att bli en särskilt stor utmaning framöver. Det finns viss outnyttjad arbetskraft i grupper med lägre arbetskraftsdeltagande, såsom utrikes födda eller till viss del äldre personer, och en ökad sysselsättning i dessa grupper kan mildra utmaningen något. Bromölla kommun har behov av att kunna erbjuda kompetenshöjande insatser för att möjliggöra att alla invånare blir självförsörjande och får tillträde till arbetsmarknaden. Fokus framåt måste vara att erbjuda åtgärder som arbetsträning, motivations- och stödsamtal, kartläggning av resurser och hinder, jobbsökeriverksamhet, arbetslivskontakter och praktik. Eftersom alla människor har olika bakgrunder och förutsättningar ska arbetet vara flexibelt med målsättningen att hitta individuella lösningar för att stötta individen att närma sig arbetslivet. AB Bromöllahem kommer fortsätta att verka för att ta emot lärlingar, praktiserande studenter från yrkeshögskolan och högskola, praktikanter från 24 kommunens arbetsmarknadsenhet samt personer med stöd från Arbetsförmedlingen och på detta sätt möjliggöra för en eventuell anställning. Ett grundläggande avstamp för att stärka och utveckla Bromölla kommun på ett långsiktigt och hållbart sätt är att bedriva en kvalitativ utbildning för barn, ungdomar och vuxna. Attraktivt & växande Befolkning och Demografi SCB:s senaste befolkningsframskrivning som presenterades i april 2024 visade tydligt hur mycket långsammare befolkningsförändringen är kommande år jämfört med den period vi varit inne i. Det som väckte stor uppmärksamhet i framskrivningen är att den innebär en tydlig minskning i barnafödandet i jämförelse med tidigare prognoser. Befolkningstillväxten beräknas öka med 2 procent kommande tio år jämfört med 9 procent föregående tioårsperiod. Den långsammare befolkningstillväxten slår främst igenom på gruppen 0–19 åringar, som beräknas minska med över 200 000 personer kommande 10 år. Barn i skolåldern ökade med nästan 19 procent mellan 2013 och 2023, de minskar med 12,5 procent mellan 2023 och 2033. Det är en extrem förändring. Antalet personer i åldern 20–66 år ökar med 166 000 fram till 2033 enligt SCB:s framskrivning. En enkel slutsats skulle då kunna vara att de kommer att ingå i den framtida arbetskraften. SCB:s framskrivning visar dock att antalet personer i åldern 25–60 år, det åldersspann då arbete är den primära huvudsysslan, endast ökar med 13 000 personer under de kommande 10 åren. Det innebär att över 90 procent av ökningen av personerna i arbetsför ålder sker i åldrarna 20–24 samt 61–66, dvs de åldrar då många studerar eller har hel- eller deltidspension. Precis som de senaste 10 åren är det utrikes födda som står för hela befolkningsökningen i arbetsför ålder, 20–66 år. 12657 11992 12366 12250 12876 12470 11400 11600 11800 12000 12200 12400 12600 12800 13000 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 Antal invånare i Bromölla kommun år 1993-2024 25 Antalet invånare och fördelningen mellan åldersgrupperna spelar lika stor roll för planeringen av kommunens verksamheter som för förutsättningarna att rekrytera personal. Att förändra i strukturer för att anpassa till förutsättningarna är en svår omställning att göra. Det kommer att krävas svåra beslut och en öppen och transparant process kan underlätta kommunikationen såväl internt som med medborgare. Det skifte i demografin som Bromölla kommun står inför påverkar alla delar av kommunens ekonomi, arbetsmarknad och välfärd. En viktig aspekt är att inte följa gamla mönster och göra som vi alltid gjort utan att titta framåt, notera förändringarna, se utmaningarna i tid och våga göra omtag och tänka nytt. Det gäller både utbudet givet en väsentligt lägre sysselsättningsökning framöver, men även omställningen inom välfärden där efterfrågan på skola minskar medan efterfrågan om vård och omsorg för äldre ökar. Uppdraget som gavs till förvaltningen hösten 2024 med arbetsnamnet Kvalitetsklivet har ambitionen att möta utmaningarna i demografin. Vilket kommer innebära att kommunen organiserar och fördelar nuvarande resurser för att möta framtida behov med syftet att kunna bibehålla en kvalitetsmässigt god service till invånarna över tid. Det kommer att krävas mod att våga testa nya idéer där hållbarhets och helhetstänk måste råda för att kunna nå resultat som ger effekt. Att samverka inom kommunens verksamheter men också med andra måste bli en självklarhet. Översiktsplanen som är framtagen ska ge vägledning till kommunens framtida mark- och vattenanvändning och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras i ett långsiktigt perspektiv i hela kommunen. Processen med översiktsplanarbetet framåt kommer innebära att det är en ständigt pågående process. Nyordningen innebär att kommunen bättre anpassar sig för att möta 26 framtiden och de ständiga förändringar som sker. Översiktsplanen ska vara ett hjälpmedel för att göra Bromölla kommun attraktiv. Nya livsmönster och värderingar För att uppfylla visionen är kommunen i behov av att allt fler invånare i arbetsför ålder ska välja att bosätta sig i Bromölla. Bromölla kommuns varumärke behöver marknadsföras bättre för att fler ska attraheras att bo och leva i kommunen. Det är också viktigt utifrån turism och näringslivet. Platsen behöver kommuniceras och marknadsföras där det geografiska läget skall framhållas. Viktigt att få till ett ambassadörskap med nöjda medborgare och medarbetare. Bromölla kommun behöver arbeta mer offensivt för att marknadsföra platsen kommande år. En varierande och attraktiv boendemiljö behöver möjliggöras. Det är många aktörer som kan bidra till att förverkliga denna möjlighet. AB Bromöllahem erbjuder i sin bostadsportfölj allt från mindre lägenheter med korta avstånd till pendlingsmöjligheter, via större lägenheter med attraktiv utemiljö till fantastiska marklägenheter. Viktiga faktorer för kommunens attraktivitet är förutom den kommunala servicen tillgång till natur och grönområden. Vandringsleder och andra naturupplevelser – både kopplat till boende attraktivitet men också turism och god folkhälsa. Bromölla Fritidscenter AB erbjuder Bromölla kommun med omnejd flertalet möjligheter att aktivera sig, både inom- och utomhus. Behovet av kommunikation ökar i dagens samhälle. Nya och förändrade kommunikationsmönster måste mötas med nya och innovativa lösningar. De kommunikationskanaler som redan finns ska användas på ett effektivt sätt utifrån efterfrågan. Sociala medier används för snabb och tydlig information till invånarna och ska vara proaktiv och tydlig. En fråga som blir alltmer aktuell utifrån minskade resurser är att egenansvaret behöver öka. Kommunen och den offentliga verksamheten har ett ansvar att möta behov men också ett ansvar att sätta gränser. Kommunikation och samverkan mellan det offentliga, enskilda, näringsliv och föreningsliv måste ske för att lösa utmaningarna som alla står inför. Hållbart & innovativt En lärande organisation Det är ingen lätt uppgift att hantera kommunens mångfald av komplexa utmaningar, som dessutom påverkar varandra. För detta krävs mod att utveckla nya arbetssätt och avveckla andra, kollektiva samarbeten och ledarskap som bidrar till nya värden för samhälle, invånare och företag. Att samverka inom kommunens verksamhet för att kompetensdela men också för att lära oss av andras goda och dåliga exempel. Bromölla kommun utvecklas ytterligare genom samverkan med andra kommuner och intressenter. Värnande om den egna verksamheten och oförmåga att se en gemensam nytta är exempel på barriärer som måste brytas. Ett mer systemorienterat arbete baserat på analyser och utvärdering innebär andra sätt att organisera, styra och leda samhällsutveckling. Bromölla kommun behöver utveckla nya arbetssätt för att hantera samhällsutmaningar. I den omställning och anpassning som påbörjats har kommunen uppmärksammat en ökad spänning mellan behovet av att förändra och svårigheten att verkligen greppa och ta sig an utmaningen. Det anses både 27 riskfyllt och ovant att arbeta på nya sätt. I samma omfattning som vi behöver nya metoder så behöver vi också kunna släppa taget om gamla metoder. Behovet av tydliga prioriteringar är viktigare än någonsin. Grön omställning Kommunen har ett stort ansvar som samhällsutvecklare, myndighet och verksamhetsutövare att ställa om till hållbara och cirkulära arbetssätt och kan bidra med stöd för att underlätta omställningen hos medborgare och näringsliv. För att hantera klimatförändringarna krävs ett helhetsperspektiv där möjligheterna till positiva synergier mellan åtgärder för klimat och för biologisk mångfald tas tillvara. Ett behov finns att öka kunskapen om klimatpåverkan och sätta en tydlig vision för Bromölla kommuns arbete med grön omställning och hur de globala målen i agenda 2030 ska uppnås. Kommunen har en viktig roll i att vid inköp av varor och tjänster se över sin egen verksamhet och också ta en tydligare ställning i upphandlingar om miljö och klimat. I många år har både användning och tillförsel av energi varit relativt stabil, men nu sker stora förändringar på kort tid. Klimatomställningen ställer till exempel stora krav på energisystemet när merparten av den fossila energin ska fasas ut, samtidigt som transport- och produktionsmedel i allt större omfattning ska elektrifieras och samhället digitaliseras Tekniska utvecklingen Den digitala utvecklingen går till vissa delar fort och är därmed svårt att förutse till både kostnad, införandeordning och tidsspann. För att klara det kommunala uppdraget i framtiden behöver Bromölla kommun öka takten på utvecklingsresan att nyttja digitaliseringen på bästa sätt i strävan att utveckla verksamheten och öka nyttan för invånarna. Det handlar bland annat om digitala tjänster och automatiseringar. Det har blivit allt mer uppenbart att kommunens arbete är under förändring i samband med att generativ AI har tillgängliggjorts. Tekniken kommer kunna stödja och förstärka den mänskliga förmågan genom att kommunen får tillgång till en enorm mängd bearbetad information och data kommer beslutsfattandet och problemlösningsförmågan att kunna förbättras. Rätt utnyttjad kan generativ AI bli ett viktigt verktyg för att arbeta förebyggande och därmed minska behov av välfärdstjänster men också att kommunen kan möta invånarnas behov med större precision. Ny lagstiftning inom olika områden i den kommunala verksamheten kommer att ställa högre krav på invånarna när det gäller att ta ansvar för sin livssituation men också på att kommunen har den digitala service som lagstiftningen kräver. Samhällets sårbarhet Under tidigare rubriker synliggörs flera av samhällets sårbarheter nedan kommer ytterligare områden som inte benämnts tidigare. Regeringens utredning om kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig presenterades hösten 2024. Den föreslår en lag som utökar och tydliggör sektorns ansvar och som kommer innebära betydande kostnadsökningar. Lagen är föreslagen att träda ikraft januari 2027. Utredningen föreslår bland annat att särskilda samlingsplatser inrättas och att det succesivt byggs upp beredskap för att klara en kris och krig i två veckor. Arbetet med civil beredskap måste fortsätta inom kommunen. Det bästa sättet att rusta för olika 28 typer av kriser är att skapa en robusthet i den ordinarie verksamheten. Detta bör ske på fler olika sätt, allt från kontinuitetsplanering till att ta bort skav i vardagen leder till en bättre förberedelse. För att öka kommunens beredskap ytterligare behövs bl.a. fastigheter anpassas, material köpas in, bygga lokala lager, informera allmänheten och utbilda personal. Detta innebär en framtid där både det kollektiva och det egna ansvaret utmanas och där det ställs krav både på samhällsnivå och på individnivå. Antalet cyberattacker har ökat kraftigt de senaste åren mot offentliga myndigheter vilket hotar kommunens robusthet. Cybersäkerhet är därför en fråga som blir prioriterad för att skydda kärnverksamheten i kommunen och en förutsättning för att det arbete som bedrivs i kärnverksamheten ska kunna genomföras som det är tänkt. Cybersäkerhet, även kallat datasäkerhet, handlar om att skydda datorsystem, nätverk och programvara från digitala attacker som obehörig åtkomst, skada eller stöld. Arbetet inkluderar förebyggande, upptäckt och åtgärdande av hot. Välfärdsbrottslighet är något som uppmärksammas allt mer och är ett hot mot demokratin och därmed allas problem. Bromölla kommun måste aktivt arbeta för att stärka det förebyggande arbetet för att motverka välfärdsbrott och säkerställa att det finns en tydlig process för att hantera problem när de upptäcks. Att arbeta kontinuerligt med riskanalyser fortsätter att utvecklas genom den nya framtagna intern kontrollprocessen i kommunen. Finansiella risker Kommunens finansierings policy KF § 87/2012 har ett syfte att säkerställa kommunens betalningsförmåga på kort och lång sikt. Inom ramarna för finanspolicyn riktlinjer minimera kommunens räntekostnader samt säkerställa att finansieringsverksamheten bedrivs med en god intern kontroll. Likviditetshantering och placering Betalningsberedskapen är beroende av tillgången på likvida medel eller sådana tillgångar som snabbt kan omsättas i kontanter. Den löpande betalningsberedskapen i likviditet eller lånelöfte bör motsvara en månads likviditetsflöde. Inom ramen för likviditetsförvaltningen ska inga placeringar överstiga ett år. Ränterisk Under 2026 kommer ett av kommunens lån behöva omsättas och under planperioden kommer ytterligare tre lån omsättas. Lånet som omsätts 2026 har en räntesats om 0,57 vilket gör att räntekostnaderna kommer öka under året med ca 700 tkr. För planperioden visar nuvarande prognoser för räntan på lägre räntesatser vid dessa omsättningstillfällen vilket innebär att för slutet av planperioden prognostiseras räntekostnaderna minska med ca 1 mnkr. Denna prognos är baserad på nuvarande skuldportfölj, görs nyupplåning under planperioden innebär det att räntekostnaderna ökar. 29 Produkttyp Lånebelopp Startdatum Slutdatum Räntetyp Räntesats Lån 35 000 000,00 2020-02-26 2025-05-12 Fast *0,42% Lån 35 000 000,00 2021-06-15 2026-05-19 Fast 0,570% Lån 20 000 000,00 2022-06-01 2028-05-12 Fast 2,990% Lån 22 000 000,00 2023-02-22 2029-03-12 Fast 3,325% Lån 38 000 000,00 2023-11-13 2028-09-29 Fast 4,058% Lån 30 000 000,00 2024-10-02 2027-09-15 Fast 2,301% Summa 180 000 000,00 *Lånet omsätts under 2025 Det är viktigt att poängtera att det finns stora skillnader i hur räntekänsliga kommunkoncernerna är. Koncerner med hög skuldsättning och svaga resultat får en större resultatpåverkan när räntorna stiger. För Bromöllas kommuns bolag är ränterisken den enskilt största finansiella risken. För att hantera dessa risker och möjligheter används finansiella derivatinstrument, så kallade ränteswapar. På detta sätt kan räntebindningen och kapitalbindningen hanteras med full flexibilitet. Förutsättningar skapas för att, när som helst, förändra räntebindningen och bättre möta förändringarna på räntemarknaden. 1 procent högre ränta för Bromölla Energi och Vatten AB-koncernen innebära en kostnadsökning om 4,5 mnkr. 1 procent högre ränta för Bromöllahem AB innebär en kostnadsökning om drygt 5 mnkr och för Bromölla Fritidscenter AB innebär 1 procents högre ränta ökade kostnader om 1,1 mnkr. Pensionsåtaganden Pensionsskulden är den framtida skuld som kommunen har till arbetstagare och pensionstagare. Bromölla kommun anlitar KPA för pensionsberäkningar och gör inga egna beräkningar. Pensionsförpliktelsen avseende kommunen redovisas sedan 1998 enligt den så kallade blandmodellen. Det innebär att pensioner som är intjänade före 1998 inte skuldförs utan redovisas som en ansvarsförbindelse. En pensionsförsäkring tryggar pensionsförpliktelser som upparbetats före 1998. Tabell 14: Pensionsåtaganden (mnkr) År 2025 2026 2027 2028 Pens. som kortfr. skuld exkl löneskatt 17,5 16,6 17,5 18,3 Avsättning till pens. inkl löneskatt 11,5 13,7 14,4 16,2 Pensioner äldre än 1998 exkl löneskatt 136,9 130,3 124,8 119,9 Total pensionsskuld 165,8 160,6 156,7 154,4 Särskild löneskatt på pensioner äldre än 1998 33,2 31,6 30,3 29,1 Återlånade medel (ej finansierade pensionsförpliktelser) 199,0 192,2 186,9 183,5 Borgensåtaganden För att kommunen ska göra ett borgensåtagande ska det ur kommunalpolitisk synpunkt anses angeläget och ligga inom ramen för kommunens befogenheter. De ändamål som åtagandet gynnar ska sammanfalla med kommunens egna syften och intressen. Ett kommunalt borgensåtagande får inte äventyra eller fördyra kostnaden för den egna kommunala upplåningen. 30 Ett borgensåtagande innebär alltid ett risktagande och därför ska ett kommunalt beslut om borgensåtagande alltid föregås av en analys/bedömning av den risk som borgensåtagandet medför. I analysen/bedömningen ska såväl affärsmässiga som finansiella risker övervägas. Vid borgen till kommunens helägda bolag gäller att de lån som kommunen går i borgen för begränsas till godkända långivare, låneformer och riskbegränsningar som anges i finanspolicyn. Merparten av kommunens borgensåtaganden är ställda till av kommunen ägda bolag. Kommunen har även ett åtagande i trygghetsboendet Pynten vilket drivs i formen av en kooperativ hyresrättsförening för boenden. Den risk som kommunen löper är kopplad till hur de kommunala bolagens finansiella ställning och förutsättningar utvecklas. Nedan redovisas kommunens borgensåtagande per 2024-12-31. Tabell: Borgensåtaganden (mnkr) År 2024 Kommunägda företag 1 061,7 Egna hem, småhus 0,00 Föreningar, övrigt 78,02 Summa 1 139,7 Enligt översikten av Bromölla Energi & Vatten AB:s utveckling för perioden 2026–2028 kommer deras långfristiga låneskuld öka samma gäller för Bromöllahem AB. Vilket gör att under planperioden kommer borgensåtagandena att öka. Riskbedömning Vid bedömning av resultatnivån är det viktigt att beakta risker och andra osäkerheter som kan komma att påverka resultatet för budgetåret. Dessa förutsättningar har tagits fram i en osäker tid och tidigt på året vilket gör att där finns en stor osäkerhet i materialet. Bromölla kommun har en demografisk utmaning och en minskande befolkning vilket gör att tuffa prioriteringar kommer fortsatt behöva göras för att bedriva verksamheten med god ekonomisk hushållning. Det finns flera områden som utgör en risk och därmed kan påverka resultatet för budgetåret och planåren: • hög inflation • nya löneavtal • elmarknaden • lågkonjunktur • obalanser i verksamheten • för hög investeringsnivå • kompetensförsörjningen. 31 Stora osäkerheter i budgeten utgörs också av budgeterade skatter och generella statsbidrag. Känslighetsanalys för den kommunala förvaltningen Belopp i mnkr. 50 öres höjning/sänkning av skatten 15 1 % löneökning 5 10 mkr nya lån 0,25 50 invånare 4,1 1 % avvikelse i förvaltningens budget 9,7 Händelser av väsentlig betydelse Kommunfullmäktige och kommunstyrelse I den politiska verksamheten finns bl.a. kostnader för årsarvoden och sammanträdesarvoden för kommunfullmäktige, dess beredningar samt kommunstyrelsen och dess utskott. Förändringar i verksamheten under planperioden Under 2026 är det allmänt val till riksdag, region och kommun, vilket innebär att budget för valnämnden behöver utökas under verksamhetsåret 2026. Överförmyndaren Överförmyndarnämnden har till uppgift att bl.a. utöva tillsyn över gode män och förvaltare. Förändringar i verksamheten under planperioden Trenden de senaste åren har varit en ökning av antalet huvudmän i avsaknad av förmåga till att betala arvodeskostnaden för tillsatt godmanskap, vilket innebär att det allmänna fått stå för den kostnadsökningen. En framåtsyftande prognos indikerar inte annat än att trenden med vikande betalningsförmåga för huvudmännen som grupp sannolikt kommer fortsätta eller i bästa fall stanna av. Myndighetsnämnd och Miljö- och byggenheten Myndighetsnämnden är tillsynsmyndighet enligt ett större antal lagar och förordningar. Nämndens uppdrag som kommunal myndighet innebär bland annat kontroll av lagefterlevnad och prövning av anmälningar och ansökningar enligt gällande lagstiftning. I utförandet av sitt uppdrag ska nämnden verka för en hälsosam livsmiljö och en miljömässigt hållbar utveckling av Bromölla kommun. Myndighetsnämndens styrning omfattar antagna planer för tillsyn, en enligt miljöbalken och en enligt plan- och bygglagen. Miljö- och byggenheten arbetar främst på uppdrag av Myndighetsnämnden och utför kommunens arbetsuppgifter gällande bygglovshandläggning, miljö- och hälsotillsyn, alkohol- och tobakstillsyn, miljöskydd, dricksvatten- och livsmedelskontroll. Enheten arbetar också med tillsynsdelar gällande trafik (Lokala trafikförordningen) och räddningstjänst (Lag (2007:778). Enheten har under år 2024 organisatoriskt lagts under verksamheten Samhällsutveckling och service. Enhetens syfte är att, på ett effektivt och rättssäkert sätt, handlägga ärenden och bedriva tillsyn enligt de lagar och förordningar som gäller. 32 Förändringar i verksamheten under planperioden Miljö- och byggenheten kan fortfarande komma att vara påverkade av rådande lågkonjunktur under planperioden. Detta innebär färre intäkter på bygglovsenheten, men att mer utrymme finns för tillsyn enligt Plan- och bygglagen. Under perioden kan två pensionsavgångar vara aktuella, varav en av dessa inte avses återbesättas. Förvaltningsledning Under förvaltningsledningen samordnads kommunövergripande arbete så som till exempel civilt försvar, digitalisering och förändringsarbete som går över verksamhetsgränser. För att vara flexibla och snabbfotade är det av strategisk vikt att vissa resurser allokeras centralt. De medel som avsätts fördelas sedan ut i verksamheten efter behov. Förändringar inom verksamhetsområdet under planperioden Det kommunala uppdraget inom civilt försvar kommer att kräva planering och arbete med organisationen men också behov av material etc. Digitaliseringen behöver växlas upp och möta de behov som våra invånare har men även utifrån kompetensutmaningen som finns i vår sektor. Det pågår många förändringsprocesser för att möte dels demografiska utmaningar, men också för att framtidsäkra och öka det politiska handlingsutrymmet. Samhällsutveckling och service Verksamhetsområdet sysslar dels med den samhällsbyggnad som är organiserad inom Samhällsbyggnadsenheten samt med direkt och indirekt service till kommunens invånare. Direkt service kan handla om skötsel av allmänna ytor, stöd i företagsetableringar, räddningstjänst, projekt för att få ut arbetslösa invånare i arbete, måltidsservice till både äldre och barn samt kultur/fritids/turism verksamhet. Indirekt service som utförs inom verksamhetsområdet utgörs exempelvis av skötsel och utveckling av kommunens fastigheter, ekonomi, HR, kansli och generell utvecklingsverksamhet. Ca 180 medarbetare finns inom verksamhetsområdet. Förändringar inom verksamhetsområdet under planperioden Förhoppningen är att alla de förändringar som nyligen har utförts ska bära frukt under kommande planperiod. Det handlar om en organisationsförändring som inkluderat Samhällsbyggnadsenheten, Fastighetsenheten och Arbetsmarknadsenheten. Den senare har i samband med detta fått ett förändrat uppdrag. Vidare har en Utvecklingsenhet skapats inom verksamhetsområdet. Fokus för främst den indirekta servicen som utförs kommer att handla om det kvalitetskliv som kommunens samtliga verksamheter står inför. För Samhällsutveckling och service kommer det till stor del handla om lokalfrågor. Stöd och omsorg Kommunens socialtjänst har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Dock har den enskilde enligt socialtjänstlagen i första hand ett eget ansvar för sitt liv och för sina förhållanden. Socialtjänstens uppgift är att förstärka och komplettera människors egna resurser för att leva ett självständigt liv. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän 33 Vård och omsorgens uppdrag utgår från att kunna möta alla människors behov av vård, omsorg och stöd i olika skeden av livet och vid olika situationer. Två lagar utgör grunden för verksamheten, socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Inom vård och omsorg arbetar ca 300 medarbetare. Omsorgs funktionsnedsättnings uppdrag är att personer som omfattas av lagstiftningen uppnår jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Insatserna utformas så att de stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt och oberoende liv. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är ett komplement till andra lagar och ger rätt till tio insatser för särskilt stöd och särskild service. Omsorg funktionsnedsättning har även insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL). Inom Omsorg funktionsnedsättning arbetar ca 100 medarbetare. Individ och familjeomsorgens uppdrag är att barn, ungdomar och vuxna växer upp och lever under trygga förhållanden, blir lyssnade på och är delaktiga i beslut som rör dem. Verkställigheten innefattar i huvudsak insatser enligt SoL ((socialtjänstlagen), LVU (lagen om vård av unga) och LVM (lagen om vård av missbrukare). Inom verksamhetsområdet arbetar ca 40 medarbetare. Förändringar inom verksamhetsområdet under planperioden Ny socialtjänstlag träder i kraft, 2025-07-01. Den nya lagen kommer att ställa större krav på nya arbetssätt, kompetenser och strukturer med fler förebyggande och tillgängliga insatser för att leva upp till lagstiftarens intention, den kommer också att ställa större krav på medborgarna. I samband med införandet har staten aviserat att statliga bidrag kommer att tillskjutas kommunerna. Det blir fler äldre och fler multisjuka som kräver mer avancerad sjukvård. Det sker en förskjutning gällande ansvaret i hälso- och sjukvården från region till kommun. Verksamheten kommer därför att behöva en annan form av kompetens för att möta kommande och ökade krav och behov både i ordinärt boende och i vård och omsorgsboende. God och nära vård, är ett nationellt utvecklingsarbete som omfattar alla medborgare, barn som vuxna, och är ett arbetssätt som kan beskrivas som en omställning som sker inom hälso- och sjukvården. Syftet är att vården i högre utsträckning ska organiseras och bedrivas i kommunen med utgångspunkt från medborgarens behov och förutsättningar. Det kommer vara viktigt med ett lärande ut till medborgaren när det gäller införandet av digitala tjänster och välfärdsteknik, så att medborgare/brukare känner sig trygga med att vård och omsorg kan ges på ett annat sätt än idag. Att skapa miljöer för att prova på olika digitala hjälpmedel i skarp drift, någon form av utbildningsmiljö för medborgarna. Utifrån införandet av digitala verktyg kan verksamheten genomföra säkrare kartläggningar, prognoser, analyser och egenkontroller av verksamheten. För att skapa attraktivitet inom omsorgsyrkena har verksamheten konstaterat att fortlöpande systematisk kompetensutveckling och fortbildning krävs. En tydlig proaktiv hållning med arbetsmiljön i fokus för att främja en god arbetshälsa. Detta för att främja en långsiktig och hållbar bemanningsstrategi. 34 Utbildning Utbildning ansvarar för förskola, grundskola, fritidshem, anpassad grund- och gymnasieskola samt Individuella programmet på gymnasiet och grundläggande och kommunal vuxenutbildning i Bromölla. Förändringar i verksamheten under planperioden Minskat barnantal i prognoserna gör att översyn av verksamheten sker för bättre optimering och effektivare utnyttjning av kommunens resurser. Åtgärder för att bli flexiblare och effektivare är påbörjade med strukturell ändring av tre skolområden och nytt resursfördelningssystem som ska göra det lättare att möta förändringar i barnantalet framöver. Ytterligare åtgärder i form av anpassningar av upptagningsområden och hänvisningsskolor bör göras för att fördela, anpassa och därmed kvalitativt höja respektive rektorsområde. Ytterligare kvalitativa förstärkningar som påbörjades under 2024 är att höja grundkompetensen i verksamheten för att möta en allt mer komplex samhällsbild. Kravnivån för tillsvidareanställning inom grundskolan kommer öka till minst tvåårig socialpedagogisk utbildning eller motsvarande för att bättre komplettera undervisningsuppdraget hos våra lärare. Samtidigt stärks professionen och också likvärdigheten inom elevhälsan genom att specialpedagoger, kurator och skolsköterskor får samma chef och samma anställningsform för att kunna vara ett starkt stöd till verksamheten. Verksamheten arbetar under de kommande åren med en hållbar, flexibel och anpassningsbar organisation med fortsatt hög kvalité. Bromölla Energi och Vatten – BEVAB koncernen Bromölla Energi och Vatten - koncernen bedriver elnäts-, fjärrvärme och VA- verksamhet. Förändringar i BEVAB-koncernen under planperioden Koncernen står inför stora investeringar under de närmaste fem åren avseende vattenverk, reningsverk överföringsledningar. Dessa investeringar skall tjäna verksamheten under 40–50 år. När dessa investeringar genomförts förväntas koncernen återgå till mer normala nivåer för reinvesteringar. Investeringarna i nutid kräver ett ökat kassaflöde både från verksamheten men framförallt genom nyupplåning. Det är bolagets bedömning att ett ökat kassaflöde måste ske genom en kombination av höjda taxor, och extern finansiering under de kommande åren. De långfristiga skulderna skall enligt prognos börja amorteras när den väsentligaste förnyelsen av ledningsnät och verk är genomförd. AB Bromöllahem Bolagets verksamhet består av att inom Bromölla kommun äga, förvalta, förvärva, avyttra och bebygga fastigheter med bostäder och lokaler. Ändamålet med bolagets verksamhet är att i allmännyttigt syfte främja bostadsförsörjningen i kommunen och därtill erbjuda hyresgästerna möjlighet till bo inflytande. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Förändringar i AB Bromöllahem under planperioden Bolaget står inför mycket stora investeringar de kommande åren. Samtidigt som bolaget ska ta sig an underhållsskulden så måste utbytesunderhållet på befintligt bestånd utföras parallellt vilket bolaget ska finansiera med egna medel. För att 35 klara av ovanstående krävs ett ökat kassaflöde och det är bolagets bedömning att reparationer, underhåll och investeringar enbart kan ske på en nivå som intäktssidan tillåter. Bolaget måste noga avväga beslut om vilka investeringar som ska påbörjas då likvida medel behövs till både underhållsskulden och utbytesunderhållet. Prognoserna framåt visar även på kostnadsökningar gällande bolagets fastighets- och driftskostnader detta till följd av hög inflation och beslutade taxehöjningar. Bolaget måste i takt med att kostnaderna ökar även få upp intäkterna. Sammantaget görs bedömningen att bolaget står inför ett antal större utmaningar kommande räkenskapsår. Bromölla fritidscenter AB (BFCAB) Bromölla Fritidscenter är ett kommunalt bolag som äger och driver anläggningar för sport, hälsa, utbildning, kultur, mässor, konferenser och event i Bromölla kommun. Förändringar i BFCAB under planperioden Prognoserna framåt visar även på kostnadsökningar gällande bolagets driftskostnader, detta till följd av beslutade taxehöjningar. Bedömningen är att bolaget kommer att vara beroende av driftsbidrag från ägaren Bromölla kommun under de närmaste åren. God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning Kommunkoncernen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det omfattar även verksamheter som bedrivs av andra juridiska personer, som bolag och förbund. Den kommunala koncernens verksamheter ska bedrivas med god kvalitet, kostnadseffektivt och med en rimlig självfinansiering av investeringarna. Varje generation ska bära kostnaderna för service den konsumerar. God ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomi och verksamhet på kort och lång sikt. Kommunfullmäktige fastställer årligen i samband med budgetbeslutet för kommande år mål för god ekonomisk hushållning. Målen formuleras utifrån både verksamhetsperspektiv som finansiellt perspektiv och sorteras in under rubrikerna kompetens och arbete, attraktivt och växande samt hållbart och innovativt. Strukturen och processerna för styrning i Bromölla kommun beskrivs i avsnittet Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten. Visionen och målstyrningen ska även bidra till Agenda 2030 – globala mål för hållbar utveckling. För varje målområde redovisas med en symbol vilket av Agenda 2030:s 17 mål som målområdet ska bidra till att uppnå. 36 Kompetens och arbete För en hållbar kommun är utbildning och arbete grundläggande för individens och samhällets utveckling. En bred kompetens ger människor möjlighet att anpassa sig till förändringar i arbetslivet och ökar tryggheten i att kunna försörja sig. Att satsa på utbildning och livslångt lärande är för oss viktigt för att möta framtidens utmaningar och skapa en hållbar och välfungerande kommun. Vi ser som högt prioriterat att våra barn och ungdomar i kommunen får en jämlik tillgång till utbildning och barnomsorg och därmed också en bra start i livet. För oss är det viktigt att vi rustar våra elever för en bra framtid genom att vi ger alla elever förutsättningar att nå målen i grundskolan. En bra utbildning ger individen möjlighet att förverkliga sina drömmar, få ett självständigt liv och bidra till samhället där gymnasiebehörighet är en grundläggande förutsättning för att få en bra start i livet. Grunden för ett gott lärande är att våra barn och unga har en god hälsa, där det hälsofrämjande arbete är viktigt. Vi anser att eleverna efter skoltid ska ges möjlighet att ta del av föreningsliv, rekreation och sociala aktiviteter. För lyckade resultat är närvaron en stor del och ska prioriteras både i förskola och skola. Ett varierat näringsliv är en förutsättning för en levande kommun. I vår samverkan med näringslivets olika aktörer är det viktigt att vi är lyhörda för deras utmaningar och möjligheter. Samarbetet mellan näringslivet och utbildningssektorn är avgörande för att säkerställa en långsiktig och hållbar kompetensförsörjning. Genom en stark koppling mellan utbildning och arbetsmarknad kan företag få tillgång till den kompetens de behöver, samtidigt som studenter och arbetstagare får rätt kunskaper för framtidens jobb. Vi anser att arbete är en viktig förutsättning för att den enskilde ska få ett självständigt liv och för att skapa ett jämlikt och hållbart samhälle. Kommunen har en viktig roll i att bekämpa arbetslösheten, särskilt bland unga, långtidsarbetslösa och utrikesfödda. Det nya arbetssättet som arbetsmarknadsenheten har inlett ska fortsätta och utvecklas i samverkan med SFI, vuxenutbildning samt näringslivet. För att vara en attraktiv arbetsgivare är det viktigt att vi arbetar hälsofrämjande och personalen ska kunna känna att de har inflytande över sitt arbete. Höja utbildningsnivån Utifrån detta vill vi under 2026 prioritera: • Öka närvaron i både förskola och skola • Elevhälsan samt främjande, förebyggande och samordnande insatser för att skapa bättre möjligheter till lärande • Bra och trygga lärmiljöer för att möta elevernas olika behov och förutsättningar • Genomföra intentionerna i kvalitetsklivet • Arbeta aktivt med miljön i våra skolrestauranger • Kompetensutveckling för personal för att möta elevernas behov 37 Agenda 2030 Indikator Mål Ingångsvärde 1.1 Andel elever som når gymnasiebehörighet vid åk 9 slut Öka 82,2 % 1.2 Medelvärde på merittal vid examen åk 9 Öka 213,6 poäng 1.3 Andel gymnasieelever med examen inom 4 år Öka 71,4 % 1.4 Befolkningens högst uppnådda utbildningsnivå Öka 47 % Källa 1.1 Skolverket. Läsåret 2023/2024. 1.2 Skolverket. Läsåret 2023/2024. 1.3 Kolada. År 2024. 1.4 Kolada. År 2023. 38 Verka för individens möjlighet till anställning Utifrån detta vill vi under 2026 prioritera: • Arbetsmarknadsinsatser för fler i arbete eller studier • Genomföra intentioner i kvalitetsklivet • Påbörja införande av arbetsmarknadsanställningar • Arbeta för företagsamma ungdomar • Ungdomsutveckling – mötesplats för unga Agenda 2030 Indikator Mål Ingångsvärde 2.1 Andel ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning Öka 75,5 % 2.2 Andel förvärvsarbetare (20–64 år) Öka 81,4 % Källa 2.1 Kolada. År 2022. 2.2 Kolada. År 2023. Hög sysselsättning hos alla invånare inom varierande branscher Utifrån detta vill vi under 2026 prioritera: • Samverkan och dialog med näringslivet • Ökat samarbete mellan kommun, näringsliv, arbetsförmedlingen och andra aktörer för att skapa möjligheter till fler i arbete eller sysselsättning • Utveckla förutsättningar för nyetableringar av företag Agenda 2030 Indikator Mål Ingångsvärde 3.1 Andel förvärsarbetare (20-64 år) Öka 81,4 % 3.2 Skattekraft i kronor per invånare Öka 225 877 Källa 2.1 Kolada. År 2022. 3.2 SCB. År 2025. 39 Attraktivt och växande Bromölla har fantastiska förutsättningar med en vacker miljö, varierande boendemiljöer och starkt närings- och föreningsliv. Vi, liksom många andra mindre kommuner, brottas med den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning och att unga flyttar ut, en utveckling som vi vill vända. För att klara vår framtida välfärd måste vi arbeta för att få en jämnare balans i åldersstrukturen, en viktig del i det arbetet är att attrahera nya invånare för att få fler i arbetsför ålder att bosätta sig i kommunen. Tillgång till attraktivt boende, arbete och pendlingsmöjligheter är centralt i det arbetet. Vi måste därför än mer arbeta för attraktiva och trivsamma boendemiljöer, fler möjligheter till olika sorters boende och variation som kan vara en fördel i konkurrensen om kommuninvånare. Vi behöver också ligga på region och stat för en stärkt infrastruktur och utökad kollektivtrafik i vår del av Skåne. Vi anser att det är viktigt att gemensamt marknadsföra kommunen och platsens unika fördelar och förutsättningar för både befintliga och nya potentiella medborgare och företag. Kommunen ska bygga sitt varumärke med en lokalt grundad profil så att både besökare och invånare känner igen kommunen och dess värden. Välskötta utemiljöer, ett levande centrum, aktivt näringsliv och spännande evenemang är viktiga delar för boende och besökare. Bra kvalitet på våra verksamheter och god service för våra medborgare gör att folk vill stanna i kommunen och rekommendera andra att bosätta sig här. Bostäder är en förutsättning för att vara en växande kommun, där vårt allmännyttiga bostadsbolag är en viktig aktör. Kommunen måste inventera och aktivt marknadsföra lediga tomter och vårt allmännyttiga bostadsbolag måste vara en offensiv och aktiv samhällsaktör. Sociala projekt ute i bostadsområdena har varit framgångsrecept i andra kommuner både för att få fler i arbete men också för att stärka kommunens varumärke och vi tror att det är något vi skall anamma. Bostadsområdena och dess miljöer är viktigt både för attraktiviteten och för tryggheten och här spelar bostadsbolagen är viktig roll för kommunens utveckling. Näringslivet har en betydelsefull roll när det gäller att skapa tillväxt och en positiv utveckling. För oss är det angeläget att det är enkelt att bedriva företag i vår kommun. Där bra dialoger och rimliga handläggningstider är några viktiga delar. Goda kommunikationer är en förutsättning för vårt näringsliv och vår lokala arbetsmarknad, därför behöver vi kontinuerligt göra vår röst hörd mot stat och region för att stärka vår infrastruktur och våra kommunikationer. Goda kommunikationer och infrastruktur underlättar vår uppsökande verksamhet för nya företagsetableringar och därmed möjligheten att stärka vårt lokala näringsliv men också för att ge våra invånare en aktiv fritid och möjlighet att ta del av regionens kulturutbud. Vi har ett väldigt starkt och engagerat kultur- och föreningsliv som vi vill fortsätta främja för att stärka kommunens varumärke. Våra barn och ungdomar ska fortsätta få fantastiska lovaktiviteter och möjligheter till en aktiv fritid oberoende av ekonomiska förutsättningar. 40 Attraktiv och varierande boendemiljö Utifrån detta vill vi under 2026 prioritera: • Kommunikation och marknadsföring – vikten av att marknadsföra vår kommun. Tydligt fokus Leva och Bo. Varumärkesarbete Synliggöra kommunen i olika sammanhang både lokalt men också regionalt • Attraktiva boende och utemiljöer • Aktiva insatser i linje med näringslivsstrategin • Underhålla befintliga ytor och mötesplatser så som t.ex. badplatser, lekplatser, natur- och strövområden för alla åldersgrupper Agenda 2030 Indikator Mål Ingångsvärde 4.1 Andel nöjda medborgare Skånesnitt 86,6 % 4.2 Demografisk fördelning, ålder Öka 6 687 invånare Källa 4.1 SCB:s medborgarundersökning 2023 4.2 SCB, Statistikdatabasen. Antal invånare 19 – 64 år per 31 december 2024. God service och tillgänglig infrastruktur för alla Utifrån detta vill vi under 2026 prioritera: • Digitalisering först - olika typer av förenklade lösningar för att underlätta för våra invånare men också medarbetarepdf • Fortsatt arbete för förbättrad kollektivtrafik • Utveckla förutsättningar för företagsetableringar - Främja nyetableringar i olika branscher samt stimulera till att befintliga företag expanderar Agenda 2030 Indikator Mål Ingångsvärde 5.1 Andel med tillgång till bredband via fibernät Öka 74,21 % 5.2 Andel som tycker att kommunen sköter sina verksamheter på ett mycket eller ganska bra sätt Skånesnitt 67,7 % 5.3 Upplevd nivå på företagsservice, NKI insikt Öka 70 Källa 5.1 Post- och telestyrelsen. 2023. 5.2 SCB:s medborgarundersökning 2023. 5.3 Kolada. År 2022. 41 Varierat utbud av aktiviteter och upplevelser Utifrån detta vill vi under 2026 prioritera: • Verka för Kultur och upplevelser och därigenom ett ökat utbud av evenemang • Aktiva insatser i linje med näringslivsstrategin • Att stödja och stimulera utbudet av fritids- och kulturaktiviteter Agenda 2030 Indikator Mål Ingångsvärde 6.1 Upplevelsen av utbud, medborgarundersökning, SCB Öka 39,1 % Källa 6.1 SCB:s medborgarundersökning 2023. Ingångsvärdet avser andel höga betyg (mycket eller ganska mycket nöjd) gällande det lokala kultur- och nöjeslivet (t.ex. Konstutställning, teater, konserter etc.) i kommunen. Hållbart och innovativt För oss är det viktigt att arbeta för ett hållbart Bromölla, både ekonomiskt, socialt och miljömässigt, för att få en positiv utveckling för kommunen. Ekonomi är en viktig del i att skapa hållbarhet, med en bättre ekonomi så ökar också handlingsutrymmet för kommunen och möjligheten för att utveckla och hålla en god kvalitet inom vår välfärd. Med en god ekonomi kan kommunen åstadkomma både sociala och miljömässiga investeringar som gynnar våra invånare och verksamheter. För att uppnå en social hållbarhet är en god hälsa och välbefinnande grundläggande. Vi anser att för budget 2026 ska arbetet med att främja och förebygga barn och ungdomars hälsa prioriteras. Ytterligare en viktig del för att skapa social hållbarhet är att främja en god hälsa för våra invånare och att vara en attraktiv arbetsgivare. Vi vill därför ha en hållbar arbetsmiljö och att det hälsofrämjande arbetet prioriteras för våra anställda. För oss är det även viktigt att det ges möjlighet att som anställd kunna växa och utvecklas inom kommunen. En viktig del i det arbetet är att ge förutsättningar till att våga prova nya lösningar och metoder för en bättre verksamhet och ökad kvalitet. Att arbeta med miljön är viktigt, både nu och för framtiden. Ur ett miljömässigt perspektiv är det bland annat viktigt att värna om grön infrastruktur. Bromölla kommun ska arbeta för digitalt först genom utveckling av infrastruktur och digitala tjänster som en del till den gröna omställningen. 42 God ekonomisk hushållning Agenda 2030 Indikator Mål Ingångsvärde 7.1 Årets resultat 2 % 1,5 % 7.2 Soliditet Bibehålla 26,3 % 7.3 Långfristig skuld Självfinansieringsgraden får inte vara lägre än 75% Låneskulden minskade med mnkr Källa 7.1 Årsredovisning. År 2024 7.2 Årsredovisning. År 2024 7.3 Årsredovisning. År 2024 En lärande organisation i framkant Utifrån detta vill vi under 2026 prioritera: • Arbeta aktivt med resultaten av medarbetarundersökningen • Arbeta aktivt med det hälsofrämjande arbetet för att skapa friskare, hållbara och attraktivare arbetsplatser • Arbeta offensivt med kompetensförsörjning enligt strategin och arbetet med att vara en attraktiv arbetsplats Agenda 2030 Indikator Mål Ingångsvärde 8.1 HME Öka 82 av 100(feb/mars 2024) 8.2 Lärande organisation i framkant Öka 80 av 100 (feb/mars 2024) 73 av 100 (okt 2024) Källa 8.1 Medarbetarundersökning 2024 8.2 Medabetarundersökning 2024 43 Hållbarhets- och helhetsperspektiv i alla beslut Utifrån detta vill vi under 2026 prioritera: • Arbeta aktivt för en grönomställning av infrastruktur för bland annat lösningar av laddning av olika slag • Digitala lösningar i utemiljön (nudging) tex skyltar och papperskorgar • Utveckla användningen av välfärdsteknik • Digitala lösningar för att underlätta för företag och invånare i kontakt med kommunen för en förbättrad service • Tar fram en kommunövergripande måltidsstrategi Agenda 2030 Indikator Mål Ingångsvärde 9.1 Demografisk försörjningskvot Minska 90,6 9.2 Andel med bra självskattad hälsa Öka 68 % 9.3 Problemindex (polismyndigheten) Minska 1,92 Källa 9.1 SCB, Statistikdatabasen. År 2024. 9.2 Region Skånes Folkhälsorapport 2023. 9.3 Kommunpolisen. År 2024. 44 Väsentliga personalförhållanden Personal- och kompetensförsörjning Välfärdens stora utmaning Precis som Sverige i stort så befinner sig Bromölla kommun i en tid som präglas av stora demografiska förändringar vilket medför stora utmaningar när det gäller personal- och kompetensförsörjningen. Då befolkningsstrukturen ändras med en åldrande befolkning och vikande barnafödande finns behov av omfördelning av resurser inom välfärden. Den kraftiga minskningen av gruppen barn och unga medför omfattande förändringar inom förskola och grundskola och leder till ett minskat behov av anställda framöver. Samtidigt ökar andelen äldre vilket medför ett ökat behov av anställda inom äldreomsorgen. Eftersom många anställda även beräknas gå i pension framöver, kommer det finnas ett fortsatt rekryteringsbehov samtidigt som andelen personer i arbetsför ålder ökar i mycket liten utsträckning, vilket skapar brist på arbetskraft. Att hitta rätt kompetens är därför sammantaget den största utmaningen framöver för såväl välfärden som hela den svenska arbetsmarknaden. För att bättre möta kompetensutmaningen behöver Bromölla kommun vara i framkant och våga prova nya arbetssätt och lösningar för att bättre kunna möta kompetensutmaningen. Införande av ny teknik och digitalisering, så som automationer och generativ AI, kan bli viktiga verktyg för att arbeta förebyggande och därmed minska behovet av välfärdstjänster, men också möta behovet med större precision. Ny teknik och nya innovativa lösningar kan förbättra både kvalitet och effektivitet i verksamheterna och bidra till att säkra välfärdens kompetensförsörjning. Underlätta för att få fler att arbeta mer och längre För att möta de växande behoven behövs fler arbetade timmar, bland annat genom att fler arbetar heltid. Fler rekryteringar kommer därmed inte ensamt att vara lösningen för välfärdens kompetensförsörjning. En avgörande lösning handlar om förmågan att ta tillvara och utveckla medarbetarna. Ett annat sätt är om fler medarbetare väljer att arbeta längre innan de går i pension. Det har blivit allt vanligare bland medarbetare att förlänga arbetslivet, och om den trenden fortsätter och förstärks minskar behovet av rekryteringar ytterligare. Yrkesväxling och omställning Att ge goda möjligheter till yrkesväxling och omställning för medarbetarna är viktigt inte minst utifrån de demografiska förändringarna som gör att behoven av personal inom förskola och grundskola ser ut att fortsätta minska, medan efterfrågan på äldreomsorg ökar. Ett aktivt arbete med omställning och kompetensmatchning för att möta det förändrade behovet i våra verksamheter kommer vara framgångsfaktorer framöver. Genom att erbjuda olika omställningsvägar och låta medarbetare vidareutbilda sig till yrken som matchar behovet kan vi behålla fler medarbetare och undvika uppsägning. 45 Prioritera arbetsmiljöarbetet Arbetsmiljöfrågorna bör prioriteras då ett förebyggande och främjande arbete utgör en nyckelfaktor för att kunna arbeta långsiktigt i kommunens strävan efter att skapa friska, hållbara och attraktiva arbetsplatser. Det krävs ett fortsatt arbete för att kommunens medarbetare ska kunna må bra och prestera väl i sitt arbete. Ett systematiskt arbete med friskfaktorer ger förutsättningar för en bra arbetsmiljö och bidrar till att sjukfrånvaron kan hållas på en låg och stabil nivå. Öka arbetskraften Det finns en viss potential att kunna öka utbudet av sysselsatta, bland annat genom att få personer som står utanför arbetsmarknaden i arbete. Det krävs då en aktiv lokal arbetsmarknadspolitik som är inriktad på att göra fler personer anställningsbara. En viktig aspekt är att få fler att avsluta en gymnasieutbildning. En annan aspekt är arbetskraftsinvandring och migration generellt. Ökningen av sysselsatta utgörs i huvudsak av utrikes födda personer. Ökningstakten väntas dock minska framöver på grund av den omlagda migrationspolitiken. Samtidigt har det skett en stor ökning av antalet utrikes födda personer som arbetar inom välfärden de senaste åren, särskilt inom äldreomsorgen. Arbetstidsförkortning Frågan om arbetstidsförkortning har blivit alltmer aktuell, där kortare arbetstid förs fram som ett sätt att skapa bättre arbetsmiljö för de anställda. En arbetstidsförkortning skulle få effekter på välfärdens kompetensförsörjning. Bristen på arbetskraft gör att möjligheterna till ersättningsrekryteringar är begränsade när behovet av anställda ökar. En generell arbetstidsförkortning kan möjligen medföra att välfärdsutbudet måste minska. En förkortad arbetstid i välfärden kan leda till en ökad belastning på befintlig personal. Det hänger samman med den situation som redan råder för många yrken i kommuner, särskilt inom verksamheter som bedrivs dygnet runt. Att förkorta arbetstiden löser vare sig svårigheterna att bemanna eller arbetsmiljöproblemen. I stället för generella arbetstidsförkortningar behövs ett långsiktigt arbete för ett mer hållbart arbetsliv och förbättrad arbetsmiljö. Hälsofrämjande arbete i kombination med införande av teknologi och nya arbetssätt kan medföra att den heta debatten om arbetstidsförkortning dämpas framöver. Och i samband med att generativ AI och tekniska automationer tillgängliggörs kommer arbetsprocesser att förändras vilket kan bidra. 46 Nio strategier för att säkra kompetensförsörjningen Sveriges kommuner och regioner (SKR) lyfter ett antal strategier för att möta kompetensutmaningen på nationell nivå. Strategierna handlar om att vara en attraktiv arbetsgivare, att hitta nya lösningar och om ett hållbart arbetsliv. SKR:s nio strategier är ett stöd för kommuner att kunna vara proaktiva och säkra sin kompetensförsörjning, vilka Bromölla kommuns kompetensförsörjningsstrategi baseras på. Ökade behov av välfärd och tilltagande brist på arbetskraft, gör det omöjligt för kommuner att klara kompetensförsörjningen genom att enbart rekrytera fler. De nio strategierna fokuserar på hur arbetsgivarna kan ta vara på den kompetens som finns hos dagens medarbetare, fortsätta vara attraktiva arbetsgivare och hitta nya lösningar. 47 Resultat och ekonomisk ställning Detta material har tagits fram utifrån skatteunderlagsprognosen som presenterades i februari 2024 cirkulär 25:16, beräkningarna är gjorda utifrån informationen i den prognosen. Befolkningsutvecklingen är baserad på SCB:s befolkningsprognoser. Befolkningsprognosen för perioden 2024–2033 har utarbetats under juni månad 2024. Det är en prognos och flera områden är osäkra och det ekonomiska utrymmet för 2026– 2028 kan påverkas både positivt och negativt baserat på utvecklingen framåt. Budgetförutsättningar Översikt över verksamhetens prognostiserade utveckling 5 år i sammandrag för den kommunala förvaltningen Utfall 2024 Prognos 2025 Prognos 2026 Budgetår Prognos 2027 Prognos 2028 Nettoomsättning 1 102 600 1 105 300 1 139 800 1 170 500 1 200 000 Resultat efter finansiella poster 14 367 19 200 19 800 20 400 20 900 Balansomslutning 818 160 798 025 818 225 839 025 859 925 Soliditet 59,3% 55,8% 56,9% 57,9% 58,9% Investeringar 40 300 52 400 53 700 55 200 56 300 Långfristig låneskuld 180 000 180 000 180 000 180 000 180 000 5 år i sammandrag för BEVAB- koncernen Utfall 2024 Prognos 2025 Prognos 2026 (budgetåret) Prognos 2027 Prognos 2028 Nettoomsättning 108 845 122 600 122 800 122 800 122 800 Resultat efter finansiella poster 10 994 15 700 13 400 12 700 12 700 Balansomslutning 562 796 562 800 562 800 562 800 562 800 Soliditet i % 2,7 2,7 2,7 2,7 2,7 Investeringar 42 326 60 000 69 000 48 000 124 000 Långfristig låneskuld 452 400 477 000 510 000 521 000 609 000 5 år i sammandrag för Bromöllahem AB Utfall 2024 Prognos 2025 Prognos 2026 (budgetåret) Prognos 2027 Prognos 2028 Nettoomsättning 97 804 99 130 102 717 105 538 108 436 Resultat efter finansiella poster 5 045 3 708 4 415 3 968 4 183 Balansomslutning 612 139 614 083 634 588 636 739 639 060 Soliditet 10,8 % 11,3% 11,5% 11,9% 12,4% Investeringar 16 774 30 400 42 500 28 900 22 500 Långfristig låneskuld 502 317 501 317 518 317 517 317 516 317 48 5 år i sammandrag för Bromölla fritidcenter AB Utfall 2024 Prognos 2025 Prognos 2026 (budgetåret) Prognos 2027 Prognos 2028 Nettoomsättning 10 050 9 987 9 852 9 857 9 891 Resultat efter finansiella poster 48 0 0 0 0 Balansomslutning 114 417 112 417 110 417 108 417 106 417 Soliditet 4,4% 4,4% 4,5% 4,6% 4,7% Investeringar 52 1 755 2 000 0 0 Långfristig låneskuld 102 000 100 000 98 000 96 000 94 000 Resultat En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Genom att inte förbruka alla intäkter i den ordinarie verksamheten skapas förutsättningar för att finansiera investeringar, betala räntor på lån samt för att klara oförutsedda kostnader. För att Bromölla kommun ska klara de framtida demografiska utmaningarna behöver kommunen uppvisa positiva resultat. Kommunen ska vara rustad för långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling även vid nedgång i samhällsekonomin. För att få ett långsiktigt hållbart resultat som bidrar till att hålla tillbaka lånefinansieringen och inte kortsiktigt vidta åtgärder som kan vara till skada för verksamheten behöver den kommunala förvaltningens resultat överstiga 2 procent av skatt, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning samtidigt som de kommunala bolagen genererar avkastning. I riktlinjerna för god ekonomisk hushållning är det långsiktiga målet att resultatet skall uppgå till minst 2 procent av skatter och kommunalekonomisk utjämning över en rullande 5 års period. Under 2023 och 2024 beslutade kommunfullmäktige om ett resultatkrav i budget om 1 procent utifrån konjunkturen och framförallt inflationens påverkan på kostnadsutvecklingen. För att nå målsättningen och bedriva kommunen med god ekonomisk hushållning behöver förvaltningen uppnå resultatnivåer under planperioden som är högre än 2 procent. De kommunala bolagen ser att resultat och kassaflöde måste stärkas under perioden genom högre intäkter. Ett resultatkrav om 2 procent för den kommunala förvaltningen innebär 19,8 mnkr 2026, 20,4 mnkr 2027 och 20,9 mnkr 2028. En justering av resultatkravet under 2026 om 1 procent innebär att utrymmet ökar eller minskar med 9,9 mnkr. Skatteunderlagsprognos Sammantaget ger återhämtningen i ekonomin att skatteunderlaget ökar från en dämpad takt på 3,5 procent 2024 till 4,4 respektive 4,5 procent 2025 och 2026. Skatteunderlaget beräknas öka med 4,4 procent i genomsnitt per år under perioden 2025–2028, vilket är ungefär i linje med den genomsnittliga ökningen under senaste tioårsperioden. Men det är ändå under den historiska trenden, köpkraften har varaktigt försvagats. Antalet arbetade timmar ökar i 2025 igen vilket bidrar till att även skatteunderlagets ökningstakt åter ökar. Därtill bidrar även ökade pensionsinkomster, tack vare det fastställda inkomstbasbeloppet för 2025 (ökning 49 5,7 procent). Den fortsatta konjunkturuppgången stärker antalet arbetade timmar snabbast 2026, därefter minskar ökningen mot en mer normal takt. För hela prognosperioden fram till 2028 gör Ekonomistyrningsverket (ESV) en något starkare bedömning av skatteunderlagstillväxten än SKR. ESV tror på en långsammare återhämtning av lönesumman framöver. Men sammantaget har de högre prognoser på övriga komponenter i skatteunderlaget vilket förklarar den högre prognosen under perioden. SKR:s sammantagna bedömning är att Sverige är inne i en lågkonjunktur som bottnade 2024. Kommunsektorn drabbas genom en låg ökning av skatteunderlaget år 2024. Dessutom urholkas köpkraften varaktigt av den högre prisnivån. Skatteintäkter Den totala genomsnittliga kommunala skattesatsen för kommuner och regioner uppgår till 32,41 procent 2025 vilket är en högre nivå jämfört med 2024. För 2025 höjdes skatten i 35 kommuner och sänktes i 13 av Sveriges 290 kommuner. Kommunalskatten i Bromölla höjdes inför 2021 och har sedan dess kvarstått på samma nivå, 33,74 kr (22,56 kr till Bromölla kommun och 11.18 kr till Region Skåne) I detta dokument har beräkningar gjorts utifrån en oförändrad skattesats för hela planperioden. Budgeterade skatteintäkter för Bromölla kommun utgår från en skattesats om 22,56 kr. Beslut om skattesats för 2026 fattas av kommunfullmäktige i ett eget ärende i samband med budgetbeslut för 2026. Invånare Vid slutet av 2024 var 10 587 700 personer folkbokförda i Sverige, 49,7 procent kvinnor och 50,3 procent män. Under året ökade befolkningen med 36 000 personer, vilket motsvarar 0,3 procent. Folkökningen 2024 var större än 2023, men är ändå ett av de åren med lägst procentuell folkökning under 2000-talet. Det har inte sedan 2002 fötts färre barn i Sverige. Hur många barn som föds beror dels på antalet kvinnor i barnafödande åldrar, dels på hur fruktsamheten ser ut i olika åldrar. Den summerade fruktsamheten minskade under 2024 till 1 430 barn per 1 000 kvinnor, vilket är det lägsta som någonsin uppmätts i Sverige. Barnafödandet har minskat nästan varje år sedan 2010 då den summerade fruktsamheten var 1 985 per 1 000 kvinnor. Under 2024 minskade folkmängden i 9 av 21 län och i 169 av landets 290 kommuner. Jämfört med 2023 är det färre då 12 län och 193 kommuner hade en folkminskning. Av de nio län som hade en folkminskning under 2024 var minskningen som störst i relativa tal i Blekinge. Där minskade befolkningen med 750 personer, eller 0,5 procent jämfört med föregående år. 50 Skatteintäkterna påverkas av invånarantalet den 1 november året innan. För beräkningen av skatteintäkterna för perioden 2026–2028, i detta dokument, används SCB:s befolkningsprognos från 13 juni 2024. I deras prognos synliggörs att antalet invånare i åldern 0–5 år fortsätter minska under perioden, trenden ser först ut att brytas 2031 för denna målgrupp. Antalet invånare i åldern 80–89 år var 833 stycken 2024 och målgruppen beräknas vara 960 invånare 2028 och 2034 visar prognosen att denna målgrupp kommer vara över 1000 individer. Befolkningsprognos Bromölla 2024–2034 År Totalt 2024 12 456 2025 12 412 2026 12 369 2027 12 325 2028 12 283 2029 12 242 2030 12 205 2031 12 172 2032 12 144 2033 12 120 2034 12 097 När Statistiska centralbyrån presenterade befolkningsstatistiken i februari 2025 för 2024 kan det konstateras att befolkningsprognosen inte stämde för 2024 eftersom folkmängden vid årets slut var 12 470 individer. Befolkningsutvecklingen har alltså varit något mer positiv för året än vad som prognostiserades för 2024. Soliditet/Kapacitet Soliditeten beskriver Bromölla kommuns ekonomiska styrka på lång sikt. Soliditeten mäter kommunens förmögenhet och visar hur stor del av tillgångarna som kommunen betalat genom driftsöverskott. Soliditeten påverkas av investeringsvolym, upplåning och resultatutveckling. Soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansieras med eget kapital och skildrar därmed kommunkoncernens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Det långfristiga målet i riktlinjerna för god ekonomisk hushållning är att Bromölla kommun skall varaktigt befinna sig på minst rikssnitt vad gäller soliditet. Senast publicerade data gällande soliditet inklusive pensionsåtagande är från 2023 och då var rikssnittet 32,7 procent och samma siffra för Bromölla kommuns kommunkoncern var då 16,8 procent. Bromöllas kommunkoncern har den lägsta soliditeten i Skåne nordost. 51 Kommunkoncernens soliditet visade på en stor årlig förbättring 2024 och var den högsta soliditeten av jämförelseåren. Det handlade framförallt om att kommunkoncernens resultat var på en högre nivå än tidigare år, där de kommunala bolagen visade på högre resultat samtidigt som låneskulden minskade något. Soliditeten skiljer sig markant mellan den kommunala förvaltningen och de kommunala bolagen. Soliditeten var 10,8 procent för Bromöllahem AB, 4,4 procent för BFCAB och 2,7 procent för BEVAB- koncernen. Alla kommunala bolag har under 2024 förbättrat soliditeten förutom Bromölla Fritidcenter där soliditetsmåttet kvarstått på samma nivå som för 2023. Bromölla Energi och Vatten AB gjorde den största förbättringen av de kommunala bolagen. Soliditet inkl. pensionsåtagande för kommunen var 2023 36,3 procent och samma siffra för riket var 31,3 procent vilket gör att Bromöllas kommunala förvaltning har en högre soliditet än riket. Det finns inga jämförelsetal vid framtagandet av detta underlag för 2024 men soliditeten inkl. pensionsåtagande för kommunen var 37,8 procent för 2024. Prognosen gällande soliditeten för den kommunala förvaltningen är baserad på att ingen ny upplåning görs under perioden och resultatet uppnår minst 2 procent. Risk Bromölla kommun måste ha kontroll över om det föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och ekonomiska styrka. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem Vid bedömning av resultatnivån är det viktigt att beakta risker och andra osäkerheter som kan komma att påverka resultatet för budgetåret. 23,0 23,5 25,4 25,1 26,3 0,0 50,0 2020 2021 2022 2023 2024 Kommunkoncern Soliditet exkl. ansvarsförbindelse 52 Utrymmet för nya investeringar är beroende av årets resultat. Höga investeringsvolymer i kombination med låga resultatnivåer ger en ökad skuldsättning som över tid leder till långsiktigt minskad finansieringsförmåga och en ökad finansiell risk. Det långfristiga målet är att självfinansieringsgraden av investeringar ska över en rullande 10 årsperiod uppgå till 100 procent. Under perioder av tillväxt och hög investeringsnivå är dock målet på kortare sikt att självfinansieringsgraden bör uppgå till mellan 50–100 procent över en rullande 5 årsperiod, och inte vara lägre än 40 procent ett enskilt år av perioden. Exploateringsverksamheten ska bedrivas så att inkomster och utgifter över en rullande 10 årsperiod är i balans. Kassaflödet ska motsvaras av befolkningsökning och inflation. Investeringsvolym och självfinansiering Bromölla kommun har ett konstaterat stort investeringsbehov vilket synliggörs i investeringsplanerna framåt för både den kommunala förvaltningen som de kommunala bolagen. Kommunen kommer under planperioden gå in i en ytterligare intensiv investeringsperiod med stora investeringsprojekt samtidigt som det fortsatt finns behov av underhållsarbete. Omvärlden är oerhört osäker just nu vilket har synliggjorts genom inflationsökning med ökade kostnader inom flera områden som påverkar kostnadsbilden för planerade investeringar framöver. En konsekvens av detta blir att färre projekt kommer att kunna genomföras inom budgeten för självfinansiering. Kommunfullmäktige fattade beslut om investeringsbudget för åren 2025–2026 vid budgetbeslutet i juni 2024. Den fastställdes till en nivå om 106 mnkr vilket kvarstår även i detta underlag. Investeringarna som är aktuella för perioden redovisas i slutet av detta dokument och beskrivning av projekten finns redovisat i bilaga 1. Den samlade bilden visar att utrymmet för självfinansiering behöver nästintill enbart nyttjas till investeringsbehov utifrån årligt underhåll och beslutade projekt. 2026 2027 2028 Utrymme självfinansiering i den kommunala förvaltningen 53 700 55 200 56 300 Bromölla kommun beslutar om tvååriga investeringsbudgetar för den kommunala förvaltningen vilket innebär att nytt beslut om investeringsbudget krävs först i 2027 års budget för åren 2027/2028. Den långfristiga investeringsplanen för Bromölla Energi och Vatten AB innebär fortsatt stora reinvesteringar i elnätet (Högspännings- och lågspänningsledningar, Nätstationer och Mottagningsstation Branthalla) VA-nätet (Renvatten, Spillvatten och Dagvatten) och VA-verken (Vattenverk Nymölla och Reningsverk Bromölla). Till följd av den underhållsskuld som finns, står Bromöllahem AB inför stora investeringar de kommande åren. Samtidigt som bolaget ska ta sig an underhållsskulden måste utbytesunderhållet på befintligt bestånd utföras parallellt och detta ska bolaget finansiera med egna medel. För att klara av ovanstående krävs ett ökat kassaflöde och det är bolagets bedömning att reparationer, underhåll och investeringar enbart kan ske på en nivå som intäktssidan tillåter. 53 Vilket resulterar i att underhållsskulden kommer att kvarstå och att bolaget noga måste avväga beslut om vilka investeringar som ska påbörjas då likvida medel behövs till både underhållsskuld och utbytesunderhåll. För att klara ombyggnationen av Fyren, kommer bolaget under 2026 vara i behov av att låna den summa som investeringen bedöms att kosta, där av den ökade låneskulden. Investeringarna för Bromölla Fritidscenter AB under kommande fyraårsperiod beräknas uppgå till 3,8 mkr. Beslutade investeringar avser en solcellsanläggning samt byte av konstgräs på konstgräsplanen utomhus. Eventuella investeringar finansieras med eget kassaflöde. Kortfristig betalningsförmåga Kassalikviditeten har varit god för den skattefinansierade verksamheten de senaste åren men likvideten kommer minska under 2025 och 2026 för att sedan förbättras igen från 2027 och framåt. Prognoserna synliggör att utifrån nuvarande kostnadsutveckling och om vidtagna åtgärder inte får den effekt som är tänkt kan nya lån behöva upptas för den kommunala förvaltningen för att kunna finansiera verksamheten. Kassalikviditetsprognoserna för de kommunala bolagen visar på att den fortsatt kommer vara god under planperioden. Bromölla Energi och Vatten ser dock att den kortsiktiga betalningsförmågan sannolikt kommer att minska med stora investeringar. Internränta Räntemarknadens dramatiska förändring från tidigare lågräntemiljö till dagens avsevärt högre nivåer har även påverkat kommunsektorns upplåningskostnader. Med en genomsnittlig kapital- och räntebindningstid på cirka 2,5 år och en stor andel upplåning till rörlig ränta har flera lån och derivat omsatts till nuvarande ränteförhållanden. Lånen som förfaller de närmaste åren har en lägre genomsnittsränta än räntan vid nyupplåning eller refinansiering, vilket gör att sektorns genomsnittsränta fortsatt förväntas stiga något. Figuren nedan visar att genomsnittsräntan stiger från i genomsnitt 2,36 procent under 2024 till 2,43 procent 2025 och till 3,00 procent i slutet av framskrivningsperioden för kommunsektorn. Framskrivning av kommunsektorns genomsnittsränta 2024–2028 Källa: Kommuninvest 54 Huvudprincipen, och den mest rättvisande internräntan för den enskilda kommunen, är att göra en egen bedömning av sin genomsnittliga räntekostnad, utifrån kommunens externa upplåning. Simulering utifrån marknadsränteläge, låneportföljer och förfall visar på en ökande räntenivå de närmaste åren för Bromölla kommun. Dessa faktorer gör att internräntan behöver justeras uppåt för perioden 2026–2027 för att sedan kunna justeras ner något 2028. I budgetunderlaget har följande anpassningar gjorts av internräntan under planåren 2,81 procent 2026, 2,81 procent 2027 och 2,78 procent 2028. Vilket gör att den föreslagna internräntan ligger högre än genomsnittet enligt prognosen under 2026 för att sedan landa något lägre 2027 och 2028, det behöver dock beaktas stor osäkerhet i den långsiktiga prognosen. Arbetskraftskostnader Vid beräkning av behov av utrymme i budgetram för den kommunala förvaltningen till löneöversynerna för åren 2026–2028 har SKR:s prognos i cirkulär 25:16 för PKV exklusive PO-effekt använts. Prognosen är dock framtagen innan alla löneavtal är klara för 2025 vilket gör att där finns stora osäkerheter i vad dessa avtal kommer att innebära för löneutvecklingen och därmed eventuell påverkan på budgetutrymmet. Personalomkostnadspålägg (PO) I det sammantagna personalomkostnadspålägget (PO) ingår dels de arbetsgivaravgifter som bestäms av riksdagen (lagstadgade socialavgifter), dels de avgifter som bestäms i kollektivavtal mellan SKR och fackföreningarna inom offentlig sektor (till försäkringar och avtalspensioner). De lagstadgade arbetsgivaravgifterna var oförändrade för 2025, dvs 31,42 procent. Avtalsförsäkringarna ligger kvar på 0,20 procent med anledning av att de kompletterades med Familjeskydd för de som omfattas av AKAP-KR 2024. Pensionskostnaderna varierar mellan kommunerna till följd av skillnader i personalstruktur. Sveriges Kommuner och Regioner presenterar årligen ett genomsnitt av kostnaden för budgetändamål. Men de rekommenderar för att komma rätt i beräkningarna att respektive kommun helst bör utgå från sina egna pensionskostnader avseende avgiftsbestämd respektive förmånsbestämd del för sina anställda. Bromölla kommuns analys av kostnaderna visar på att PO-pålägget behöver vara 40,63 procent för 2026 vilket är en sänkning från 2025 sedan behöver den justeras upp något för åren 2027 och 2028. PO-pålägget ser ut att kunna stabilisera sig kring 41 procent under planåren. Analysen som är framtagen till detta budgetunderlag visar på ett lägre PO-pålägg för 2026–2027 än den som togs fram till ”plan för mål och ekonomi 2025–2027”. Prognos 2026 Prognos 2027 Prognos 2028 AGA 31,42% 31,42% 31,42% Avtalsförsäkr 0,20% 0,20% 0,20% Pension av totala lönesumman 9,01% 9,32% 9,94% PO-pålägg 40,63% 40,94% 41,56% 55 Pensionskostnader I takt med att inflationen går tillbaka till en låg och stabil nivå beräknas kostnaderna för kommunsektorns avtalspensioner gå tillbaka till lägre nivåer. Prognosen är avhängig hur stor ökningen av prisbasbeloppet blir framöver. Det är en faktor som är känslig, eftersom det är inflationstakten en enskild månad (juni) som avgör nästkommande års prisbasbelopp. Att inflationen fortsätter ner och ligger kvar på en låg nivå ger förutsättning för betydligt lägre pensionskostnader 2026–2028. Enligt Sveriges Kommuner och Regioners bedömning väntas de höga pensionskostnaderna falla tillbaka 2025 och åren därefter, men nivån väntas ändå vara högre än innan inflationsuppgången. Det bör understrykas att beräkningarna av kostnaderna för tjänstepensionerna är mycket osäkra för de bortre åren i denna framskrivning. Pensionskostnad exkl löneskatt Beräkningstidpunkt 2025-12-31 2026-12-31 2027-12-31 2028-12-31 Premie KAP-KL 4 864 998 1 947 3 594 Premie PFA 22 7 11 19 Premie IPR 87 24 251 469 Avgiftsbestämd ÅP KAP-KL 1 932 1 719 1 708 1 707 Avgiftsbestämd ÅP AKAP-KR 28 968 29 753 31 502 33 139 Skuldförändring exkl särskilda beslut 275 338 289 1 108 Skuldförändring särskilda beslut 0 0 0 0 Finansiell kostnad 335 134 279 386 Utbetalningar ansvarförbindelse 10 056 9 264 9 153 9 195 Utbetalningar exkl särskilda beslut 520 510 534 675 Utbetalningar särskilda beslut 0 0 0 0 Totalt 47 059 42 747 45 674 50 292 Prisindex kommunalverksamhet (PKV)– Prisförändring på övriga kostnader Prisindex för kommunalverksamhet tas fram genom att priserna för löner, material och tjänster samt köpt verksamhet viktas till ett genomsnittligt pris. I resursfördelningen har beräkning gjorts av påverkan på budgetutrymmet utifrån nedan tabell för budget och planåren av prisökningar i verksamheten för den kommunala förvaltningen. Kontroll Kommunen måste ha kontroll över den ekonomiska utvecklingen. En förutsättning för en ekonomi i balans är en god budgetföljsamhet i 56 verksamheterna. Verksamheten ska bedrivas inom befintliga ekonomiska ramar även om detta kan medföra att de i budgeten angivna målen/indikatorerna och riktlinjer för verksamheten inte helt kan uppnås. Om det uppstår obalans mellan ekonomiskt utrymme i budget och verksamhetsmål/indikatorer ska nämnden/styrelsen agera. Socialdemokraterna och Vänsterpartiets förslag Resursfördelning Kostnad/intäkt 2026 2027 2028 Preliminärt ökat utrymme -37 100 000 -27 400 000 -25 500 000 Verksamhetsområde 2026 2027 2028 Valnämnden 500 000 -490 000 Revisionsnämnd Myndighetsnämnd Överförmyndarnämnd Summa 500 000 -490 000 0 Förslag årliga kostnadsområden i behov av kompensation KS 2026 2027 2028 Löneutrymme 16 200 000 16 800 000 17 400 000 Semesterlöneskuld 2 000 000 2 000 000 2 000 000 Po-avgift 8 400 000 10 400 000 Prisökningar 7 735 000 8 250 000 8 500 000 Underhåll 300 000 Medlemsavgift Swearkivera 65 000 Konsulttimmar Swearkivera (leveransdugligt skick) 350 000 500 000 Summa 26 650 000 35 950 000 38 300 000 57 Förslag strategiska prioriteringar KS 2026 2027 2028 Kompetens och arbete Likvärdig utbildning 500 000 500 000 Studie och yrkesförberedande arbete 500 000 500 000 Hälsofrämjande arbete 500 000 500 000 Förändrat arbete med arbetsmarknadsåtg. 500 000 500 000 Attraktivt och växande Trygghetsskapande åtgärder 700 000 Varumärke - attraktivitet 1 500 000 Hållbart och innovativt Digitalisering och teknisk utveckling 3 000 000 Lärande organisation i framkant 250 000 250 000 250 000 Civil beredskap/försvar 2 500 000 2 000 000 2 000 000 Summa 9 950 000 4 250 000 2 250 000 Avvikelse mellan utrymme och fördelat 0 12 310 000 15 050 000 Utifrån förslaget synliggörs framförallt utmaningarna för planåren 2027 och 2028 där utrymmet inte räcker till för att täcka de prioriterade områdena för ramkompensation. Styret väljer ändå att visa vilka prioriteringar vi tänkt fortsätta med under kommande år utifrån nuvarande kända information. Styret i Bromölla kommun avser att i budgetförslagen 2027 och 2028 tydliggöra hur budgeten ska finansieras men är medvetna om att lagda förslag innebär att planåren är ofinanseriade. Vår målsättning är alltid att ha en budget i balans. Vi anser att det utvecklingsarbete som påbörjats under 2025 och som kommer att fortsätta under 2026 måste följas noggrant och utvärderas för att se effekterna. Vilket sedan bör vara vägledande i budgetförslagen framöver och gör att justeringar kan förekomma. 58 Balanskravsutredning. Resultatutjämningsreserv och resultatreserv Det finns tre delar i lagen kring kommunens ekonomi. För det första ställs det krav på mål för god ekonomisk hushållning, vilket redovisas i avsnittet God ekonomisk hushållning. För det andra finns det lagregler kring balanskrav, som ställer krav på att kommunen ska besluta om en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Om resultatet ändå blir negativt i bokslutet är huvudprincipen att underskottet ska kompenseras med motsvarande överskott inom tre år. Den tredje delen är möjligheten att ha en resultatreserv, RER. En sådan gör att det på ett genomtänkt sätt går att reservera en del av överskottet i goda tider för att kunna täcka upp om och när skatteintäkterna minskar i en lågkonjunktur. Bromölla kommun antog nya riktlinjer under 2024 avseende reservering till och disponering av resultatreserv och resultatutjämningsreserv. Resultatutjämningsreserven avvecklas från och med 1 januari 2024 men får vara kvar och nyttjas till utgången av år 2033 enligt nuvarande lagstiftning. Medlen i resultatreserven ska täcka negativa resultat, det vill säga inte mer än vad som krävs för att balanskravsresultat ska komma upp till noll. Beslut i budget om reservering till, eller ianspråktagande av, resultatreserv kan revideras vid bokslut när utfallet är känt. Eftersom resultatet kan förändras mellan budget och bokslut till följd av förändrade skatteintäkter, är det rimligt att ett nytt beslut om faktisk reservering eller ianspråktagande till reserven fattas vid bokslut. Vidare kan beslut om att använda medel från RER i samband med budget och årsredovisning endast bli föremål för en begränsad laglighetsprövning, det vill säga om beslut har kommit till på ett lagligt sätt (KL 13 kap 8). Balanskravsutredning (mnkr) Utfall 2024 Budget 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Årets resultat enligt resultaträkning 14,4 19,2 19,8 20,4 20,9 Justering realisationsvinster 0 Justering realisationsförluster 0 Extraord. Intäkt 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 14,4 19,2 19,8 20,4 20,9 Reservering av medel till resultatutjämningsreserv Disponering av medel från resultatutjämningsreserv Årets balanskravsresultat 14,4 19,2 19,8 20,4 20,9 Resultatutjämningsreserv (mnkr) Budget 2024 Plan 2025 Plan 2026 Plan 2027 Plan 2028 Ingående värde 87,9 87,9 87,9 87,9 87,9 Reservering till RUR 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Disponering av RUR 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utgående värde 87,9 87,9 87,9 87,9 87,9 Enligt riktlinjerna för god ekonomisk hushållning för Bromölla kommun får reserven disponeras om det årliga underliggande skatteunderlaget understiger det tioåriga genomsnittet. Utifrån SKR:s nuvarande prognoser skulle det var möjlig för kommunen att disponera reserven under 2028. En annan förutsättning är att medlen från RUR skall användas för att täcka ett negativt balanskravsresultat. 59 Finansiella rapporter Driftbudget Budget Budget Plan Plan Verksamhetsområde 2025 2026 2027 2028 Kommunstyrelsen 936,2 967,8 Myndighetsnämnd 0,4 0,4 Revisionsnämnd 1,0 1,0 Valnämnd 0,0 0,5 Överförmyndarnämnd 1,2 1,2 Kommunalförbund 0,0 0,0 Summa verksamhet 938,8 970,9 Finansiering 958,0 990,7 1018,3 1046,8 Summa 19,2 19,8 20,4 20,9 Resultatbudget mnkr Budget 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Verksamhetens intäkter 147,3 149,1 152,2 153,2 Verksamhetens kostnader -1 053,6 -1 085,1 -1 114,3 -1 142,8 Av- och nedskrivningar -33,2 -33,9 -34,8 -35,4 Verksamhetens nettokostnader -939,5 -969,9 -996,9 -1025,0 Skatteintäkter 688,2 710,7 738,4 759,9 Generella statsbidrag och utjämning 269,8 280,0 279,9 286,9 Verksamhetens resultat 18,5 20,8 21,4 21,8 Finansiella intäkter 5,3 3,8 3,8 3,8 Finansiella kostnader -4,6 -4,8 -4,8 -4,8 Resultat efter finansiella poster 19,2 19,8 20,4 20,9 Extraordinära poster (netto) Extraordinära poster Årets resultat 19,2 19,8 20,4 20,9 60 Balansbudget mnkr Budget Budget Plan Plan TILLGÅNGAR 2025 2026 2027 2028 Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar 0,6 0,5 0,5 0,5 Materiella tillgångar 604,3 607,8 610,6 610,6 Finansiella anläggningstillgångar 27,4 27,4 27,4 27,4 Summa anläggningstillgångar 632,3 635,7 638,5 638,5 Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter 13,3 13,3 13,3 13,3 Fordringar 79,1 102,2 104,3 125,2 Kassa och bank 73,3 67,0 82,9 82,9 Summa omsättningstillgångar 165,7 182,5 200,5 221,4 SUMMA TILLGÅNGAR 798,0 818,2 839,0 859,9 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital Årets resultat 19,2 19,8 20,4 20,9 Resultatutjämningsreserv 87,9 87,9 87,9 87,9 Övrigt eget kapital 338,5 357,7 377,5 397,9 Summa eget kapital 445,6 465,4 485,8 506,7 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 11,3 11,5 11,8 11,8 Andra avsättningar 8,5 8,7 8,9 8,9 Summa avsättningar 19,8 20,2 20,6 20,6 Skulder Långfristiga skulder 180 180,0 180 180 Kortfristiga skulder 152,6 152,6 152,6 152,6 Summa skulder 332,6 332,6 332,6 332,6 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 798,0 818,2 839,0 859,9 PANTER OCH ANSVARS- FÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Pensionsförpliktelser 171,9 192,2 186,9 183,5 Borgensåtaganden 1 242,7 1 384,3 1 394,3 1 242,7 Övriga ansvarsförbindelser 28,3 28,3 28,3 28,3 61 Kassaflödesbudget mnkr Budget 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 19,2 19,8 20,4 20,9 Justeringar för av- och nedskrivningar 33,2 33,9 34,8 35,4 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Ökning-/minskning+ exploateringsfastigheter Ökning-/minskning+ rörelsefordringar -10,0 10,0 20,1 4,2 Ökning+/minskning- rörelseskulder -7,9 -16,3 -4,2 -4,2 Medel från den löpande verksamheten 34,5 47,4 71,1 56,3 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av finasiella tillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar -52,4 -53,7 -55,2 -56,3 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av aktier och andelar Medel från investeringsverksamheten -52,4 -53,7 -55,2 -56,3 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Minskning av långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten 0,0 0 0,0 0,0 ÅRETS KASSAFLÖDE -17,9 -6,3 15,9 0,0 Likvida medel vid årets början 91,2 73,3 67,0 82,9 Likvida medel vid årets slut 73,3 67,0 82,9 82,9 62 Investeringsbudget I vårt budgetförslag är det viktigt att inom befintliga investeringar ha fokus på följande områden: • Utemiljö och gestaltning för att öka vår attraktivitet. Investeringsprojekten som är kopplade till Kvalitetsklivet kommer tas fram som separata ärenden efterhand de blir aktuella och kan inte beräknas i detta underlag. Investeringsbudgeten för 2025/2026 beslutades av kommunfullmäktige i juni 2024. Nedan redovisas investeringsprojekten i grönt utifrån förväntad genomförandeperiod. Flera av projekten i grönt är årligt förekommande enligt investeringsplan. Några projekt är inte beräknade än utifrån att de antingen inte projekterats eller prioriterats och saknar därmed summa. Hänsyn måste tas till att alla faktorer i planen blir osäkrare ju längre ifrån dagens kalkyl vi kommer. Samhällsutveckling och service 2025 2026 2027 2028 Inventarier SAS Summa Övergripande SAS 200 500 200 200 Ekonomisystem Dokument- och ärendehanteringssystem Ny extern och intern webbplats Utbyggnad av fiber till våra fastigheter (skolor,fsk, admin) Summa Digitalisering 785 1 850 2 300 1 100 Räddningstjänstens investeringsbehov Släckbil 6010 Summa Räddningstjänstens investeringsbehov 1 255 1 475 9 250 1 250 Utbyte av storköksutrustning Köksutrustning Säkerhetshöjande åtgärder Skolor Fastighetsåtgärder Lokalanpassning Utbyte styr & reglerutrustning Klimatomställningsåtgärder Om och tillbygnad Edenryds förskola, projektering Strandängen (staket, bevattning) Kvalitetsklivet Elbilsladdare enl krav Boverket Summa Verksamhetslokaler 11 560 13 910 13 310 8 010 Belysningsåtgärder Reinvestering parkytor/natur Reinvestering yttre miljö, skolor och förskolor Toppbeläggningar enligt beläggningsplan Lekplatser Broar Tillgänglighetsanpassning Enligt dagvattenplan Lastare Åsen 63 Digital infartsskylt Summa Gator, parker och fysisk planering 13 150 15 950 31 150 20 300 Utbyte av bryggor Upprustning vandringsleder Scanisaurus (restaureringsbehov) Summa Kultur och Fritids behov 2 300 2 100 1 100 1 100 Cirkulationsplats Tiansvägen - Ågatan GC-väg Norreskog Bron Kaolinvägen Valje etapp 2 (Infrastruktur och exploatering) Kv Orren (infrastruktur o exploatering) Näsum (Gonarp infrastruktur och exploatering) Summa Infrastruktur och exploatering 18 200 1 500 5 000 0 Summa Samhällsutveckling och service 47 450 37 285 62 310 31 960 Utbildning 2025 2026 2027 2028 Förnyelse bef utrustning UTB IKT-strategi Inventarier Hasselbacken SUMMA Utbildning 3 200 2 600 2 600 2 600 Stöd och omsorg 2025 2026 2027 2028 Inventarier SOS Nytt verksamhetssystem Bostadsanpassning Välfärdsteknik Fyren, inventarier vid ombyggnad SUMMA Stöd och omsorg 2 300 3 000 3 300 1 800 Total summa för Kommunstyrelsens verksamhet utifrån investeringsplan 2025-2028 52 950 42 885 68 210 36 360 Politiska prioriteringar och viljeinriktningar för perioden 2025 2026 2027 2028 Ombyggnad/renovering av Gualöv skola/förskola Tillbyggnad Edenryds förskola, renovering befintlig bygnad, utemiljö Ny simhall Iföstrand, förstudie Rivning av befintlig simhall Summa Politiska prioriteringar 2025 2026 2027 2028 Utrymme självfinansiering 52 600 53 700 55 200 56 300 2025 2026 2027 2028 64 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta om följande budgetpunkter 2026 Att nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag skall vara 98% Att målsättningarna för indikatorerna till kommunfullmäktiges mål fastställs enligt denna plan. Att målsättningen för Bromölla Vatten och Energi AB- koncernen enligt riktlinjerna för god ekonomisk hushållning fastställs till Verksamhetsmål: Leverera ett funktionellt ledningsnät. Soliditetsmål: Stärkas på lång sikt. Att målsättningen för AB Bromölla Hem enligt riktlinjerna för god ekonomisk hushållning fastställs till Verksamhetsmål: Underhålla och utveckla befintligt bestånd och utemiljöer. Ta initiativ till sociala aktiviteter i sina bostadsområden. Soliditetsmål: Bolagets soliditet ska vara oförändrad på kort sikt och stärkas på lång sikt. Att målsättningen för Bromölla Fritidcenter AB är enligt riktlinjerna för god ekonomisk hushållning fastställs till Verksamhetsmål: Underhålla och utveckla området. Soliditetsmål: Bolagets soliditet ska stärkas. Att fastställa driftsbudgeten på nämndsnivå, vilket innebär beslut om nettoanslag för Kommunstyrelsen, Myndighetsnämnden, Revisionen, Överförmyndarnämnden och Valnämnden. Att kunna omdisponera mellan projekt i investeringsbudgeten till ett maxbelopp på 1 mnkr utan beslut i kommunfullmäktige. Att kommunstyrelsen under år 2026 har rätt att omsätta lån dvs låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under 2026. Att vid omsättning amortera på låneskulden om och till en nivå som likviditetsanalysen tillåter. Att utdelning från AB Bromöllahem fastställs till det maxbelopp som anges i lagen om allmännyttiga bostadsbolag. För övriga bolag hämtas ingen utdelning. Att driftsbidraget till Bromölla fritidscenter AB för 2025 fastställs efter att ansökan inkommit från bolaget. Att samverkan och uppföljning av våra strategiska prioriteringar sker kontinuerligt mellan politik och förvaltning. 65 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2025-05-28 Kommunstyrelsen Ordförande Justerare Sekreterare Utdragsbestyrkande KS § 142 Dnr 2025/202 Ekonomisk rapport, april 2025
7 maj 2025, KS § 115: Susanne Bäckman (L), Joachim Bengtsson (M), Mikael Efverman (M), Hanne Kattem (M) och Stig Gerdin (Alt). 18 Ordförande Utdragsbestyrkande
19 mars 2025, § 38: Joachim Bengtsson (M). 6 Ordförande Utdragsbestyrkande
15 januari 2025, § 239: Joachim Bengtsson (M) 14 Ordförande Utdragsbestyrkande