Ordlista

Protokollen är skrivna på ett språk som tar ett tag att vänja sig vid. Här förklaras 105 av de vanligaste orden. På sajten är samma ord markerade i ärendetexterna: klicka på ett understruket ord så visas förklaringen där du läser.

A

Ajournering

Paus i ett pågående sammanträde. Mötet fortsätter efter pausen, ofta för att partierna ska hinna överlägga.

Allmän handling

Ett dokument som kommit in till eller upprättats hos kommunen. Allmänna handlingar är offentliga om de inte omfattas av sekretess, och vem som helst får begära ut dem utan att uppge varför.

Se även offentlighetsprincipen, sekretess

Anslag

Kommunen tillkännager på sin digitala anslagstavla att ett protokoll är justerat. Från den dagen löper de tre veckor man har på sig att överklaga besluten i protokollet.

Se även justering, laglighetsprövning

Ansvarsfrihet

Fullmäktige godkänner varje år hur nämnderna och styrelsen skött ekonomi och verksamhet, efter revisorernas granskning. Nekad ansvarsfrihet är ett allvarligt underkännande.

Se även revisionsberättelse

Antagande

Sista steget när en detaljplan eller ett styrdokument beslutas. Efter antagandet kan beslutet överklagas, och vinner sedan laga kraft.

Se även detaljplan, laga kraft

Arbetsutskott

Mindre grupp ur en styrelse eller nämnd som bereder ärenden inför det stora mötet och avgör enklare frågor själv. Kommunstyrelsens arbetsutskott förkortas KSAU.

Se även utskott, beredning

Arvode

Ersättningen en förtroendevald får för sitt uppdrag, till exempel per sammanträde eller som fast månadsarvode. Reglerna beslutas av fullmäktige.

Avslag

Förslaget röstas ner och leder inte till något beslut i den riktningen. Motsatsen till bifall.

Se även bifall

B

Balanskravet

Lagkrav på att kommunens intäkter ska täcka kostnaderna. Ett underskott ska återställas inom tre år.

Balansräkning

Sammanställning av vad kommunen äger och är skyldig vid en viss tidpunkt: tillgångar, skulder och eget kapital.

Se även resultaträkning

Beredning

Förarbetet innan ett ärende avgörs: förvaltningen utreder, och ärendet passerar ofta ett utskott och styrelsen innan fullmäktige beslutar. Beredning är också namnet på vissa grupper under fullmäktige.

Beslutsunderlag

De handlingar som ligger till grund för ett beslut, oftast en tjänsteskrivelse plus bilagor. De listas i protokollet.

Se även tjänsteskrivelse

Bifall

Förslaget godkänns. Motsatsen till avslag.

Se även avslag

Bordläggning

Ärendet skjuts upp till ett senare möte utan att ändras. Till skillnad från återremiss beställs ingen ny utredning.

Se även återremiss

Borgen

Kommunen går i god för någon annans lån, oftast ett kommunalt bolag, och blir betalningsskyldig om låntagaren inte kan betala.

Bygglov

Tillstånd att bygga, riva eller ändra något. Prövas mot detaljplan och plan- och bygglagen.

Se även detaljplan, pbl

D

Delegation

En nämnd överlåter rätten att besluta i vissa frågor till ett utskott, en förtroendevald eller en tjänsteman. Besluten anmäls sedan tillbaka till nämnden.

Se även delegationsordning

Delårsrapport

Ekonomisk avstämning för en del av året, med prognos för helåret.

Diarienummer

Ärendets registreringsnummer. Samma nummer följer frågan genom utskott, styrelse och fullmäktige, så den går att följa över tid.

Diarium

Registret över kommunens ärenden och handlingar.

Driftbudget

Pengarna till den löpande verksamheten, till skillnad från investeringsbudgeten som gäller byggen och inköp med längre livslängd.

Se även investering

E

Ersättare

Den som träder in när en ordinarie ledamot saknas. En ersättare som går in i en ledamots ställe kallas tjänstgörande ersättare och har då rösträtt.

Se även ledamot

Exploateringsavtal

Avtal mellan kommunen och en byggherre om vem som bygger och betalar vad när ett detaljplanerat område ska bebyggas.

Expropriation

Tvångsförvärv av mark eller rätt att använda mark, mot ersättning till ägaren.

F

Fastighetsbeteckning

Fastighetens officiella namn i fastighetsregistret, till exempel Åre 1:120. Används för att peka ut exakt vilken mark ett ärende gäller.

Förvaltning

Tjänstemannaorganisationen under en nämnd, som utreder ärenden och sköter den dagliga verksamheten. Politikerna beslutar, förvaltningen genomför.

G

GDPR

EU:s dataskyddsförordning, som styr hur personuppgifter får behandlas.

Granskning

I planprocessen: skedet då det nästan färdiga planförslaget ställs ut och berörda får lämna synpunkter en sista gång innan antagande. Ordet används också om revisorernas arbete.

Se även samråd, detaljplan, revision

Gruppledare

Den som leder ett partis arbete i kommunpolitiken.

H

Hemställan

En formell begäran, ofta från en nämnd till styrelsen eller fullmäktige.

I

Initiativärende

Ett ärende som en ledamot väcker direkt i sin egen nämnd eller styrelse. Motsvarigheten till en motion, fast utanför fullmäktige.

Se även motion

Interpellation

En skriftlig fråga från en fullmäktigeledamot till ett kommunalråd eller en ordförande, som besvaras i fullmäktige och får debatteras.

Investering

Inköp eller byggnation med lång livslängd, till exempel en skola eller ett vattenverk. Kostnaden fördelas över åren genom avskrivningar.

Se även driftbudget

J

Justering

Protokollet skrivs under av ordföranden och en eller två utsedda ledamöter, som intygar att texten stämmer med vad som hände på mötet. Först då gäller det formellt.

Se även anslag

Jäv

Man har ett eget intresse i ärendet, eller är närstående till någon som har det. Den som är jävig får varken delta i handläggningen eller i beslutet, och lämnar rummet.

K

Kommunallagen

Lagen som styr hur kommuner får organisera sig och fatta beslut.

Kommunalråd

Förtroendevald på hel- eller deltid med ett övergripande politiskt ansvar. Den styrande majoritetens ledande politiker.

Se även oppositionsråd

Kommunfullmäktige

Kommunens högsta beslutande organ, valt av väljarna vart fjärde år. Beslutar om budget, skattesats, taxor, mål och de största frågorna.

Kommunstyrelsen

Kommunens "regering": leder och samordnar verksamheten, har uppsikt över nämnder och bolag och bereder ärendena till fullmäktige.

Kvittning

När ledamöter saknas avstår motsidan lika många röster, så att styrkeförhållandet mellan partierna behålls.

L

Laga kraft

Beslutet kan inte längre överklagas och börjar gälla på riktigt. Sker normalt tre veckor efter anslag eller delgivning, om ingen överklagat.

Laglighetsprövning

Vilken kommunmedlem som helst kan låta förvaltningsrätten pröva om ett kommunalt beslut kommit till på lagligt sätt. Domstolen kan bara upphäva beslutet, inte ändra det. Överklagandet ska in inom tre veckor från anslaget.

Se även förvaltningsbesvär, anslag

Ledamot

Ordinarie medlem av fullmäktige, en nämnd eller en styrelse, med rätt att rösta.

Se även ersättare

LOU

Lagen om offentlig upphandling, som styr hur kommunen får köpa varor och tjänster.

Se även upphandling

LSS

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

M

Majoritet

De partier som styr kommunen tillsammans. Har de färre än hälften av mandaten kallas det minoritetsstyre.

Se även opposition, mandat

Mandat

En plats i fullmäktige eller ett annat organ. Fördelas mellan partierna efter valresultatet.

Mandatperiod

De fyra åren mellan två val, då de valda innehar sina uppdrag.

Markanvisning

Kommunen ger en byggherre ensamrätt att under en tid förhandla om att få köpa och bebygga en bit kommunal mark.

Medborgarförslag

Förslag som en invånare lämnar in till fullmäktige. Alla kommuner tillåter inte medborgarförslag.

Se även motion

Minoritetsåterremiss

I fullmäktige räcker en tredjedel av ledamöterna för att skicka tillbaka ett ärende för mer utredning. Får användas en gång per ärende.

Se även återremiss

Missiv

Följebrev till en remiss: vad den handlar om, vilka som fått den och när svaret ska vara inne.

Se även remiss

Mkr

Mkr och mnkr betyder miljoner kronor, tkr betyder tusen kronor.

N

Nämnd

Grupp politiker som på fullmäktiges uppdrag ansvarar för ett verksamhetsområde, till exempel skola eller socialtjänst. Under varje nämnd finns en förvaltning.

Se även förvaltning, reglemente

O

Omröstning

När ordföranden inte kan avgöra utgången på ropen begärs votering och rösterna räknas, ja mot nej. Hur var och en röstat framgår då av protokollet.

Se även proposition, reservation

Ordförande

Leder sammanträdet, håller i ordningen på förslagen och avgör vid lika röstetal genom utslagsröst.

Se även presidium

P

PBL

Plan- och bygglagen, som styr planläggning och byggande.

Per capsulam

Beslut som fattas utan att ledamöterna möts, genom att var och en godkänner förslaget skriftligen.

Planbesked

Kommunens svar på frågan om den är beredd att inleda planarbete för ett område. Ett ja är ingen garanti för att planen antas.

Se även detaljplan

Presidium

Ordförande och vice ordförande tillsammans. Förbereder ofta sammanträdena.

Propositionsordning

I vilken ordning förslagen ställs mot varandra. Formella yrkanden, som återremiss och bordläggning, behandlas före de som gäller sakfrågan.

Se även yrkande

R

Ram

Den summa en nämnd har att röra sig med enligt budgeten.

Reglemente

Fullmäktiges instruktion till en nämnd: vad nämnden ansvarar för, hur den är sammansatt och hur den arbetar.

Remiss

Ett förslag skickas ut för synpunkter innan det avgörs, till nämnder, myndigheter, föreningar eller andra berörda.

Se även missiv, yttrande

Revision

De förtroendevalda revisorerna granskar varje år om verksamheten sköts ändamålsenligt och ekonomin är i ordning. De tar hjälp av en upphandlad revisionsbyrå.

Se även revisionsberättelse, ansvarsfrihet

S

Samråd

Tidigt skede i planarbetet då förslaget visas och berörda får lämna synpunkter, som sammanställs i en samrådsredogörelse.

Se även granskning, detaljplan

Skattesats

Kommunalskatten i kronor per hundra kronor i inkomst. Beslutas av fullmäktige, normalt i november.

SKR

Sveriges Kommuner och Regioner, medlems- och intresseorganisation för alla kommuner och regioner.

SoL

Socialtjänstlagen.

Soliditet

Hur stor del av tillgångarna som är finansierad med eget kapital i stället för lån. Ett mått på långsiktig ekonomisk styrka.

SOU

Statens offentliga utredningar. Skickas ofta på remiss till kommunerna innan riksdagen beslutar.

Se även remiss

Statsbidrag

Pengar från staten till kommunerna, antingen generella eller riktade till ett bestämt ändamål.

Styrdokument

Samlingsnamn för kommunens egna regler och riktlinjer: policyer, planer, strategier och reglementen.

Särskilt yttrande

En skriftlig motivering som en ledamot fogar till protokollet för att förklara sin ståndpunkt, utan att rösta emot.

Se även reservation

T

Taxa

Avgiften kommunen tar ut för en tjänst, till exempel bygglov, vatten eller barnomsorg. Beslutas av fullmäktige.

Tilläggsanslag

Extra pengar till en nämnd under löpande år, när budgeten inte räcker.

Tjänsteskrivelse

Förvaltningens utredning av ett ärende med förslag till beslut. Det huvudsakliga underlaget när politikerna ska besluta.

Se även beslutsunderlag

U

Upphandling

Kommunens inköp av varor och tjänster, som måste följa lagen om offentlig upphandling. Ramavtal betyder att leverantörer och priser är bestämda på förhand.

Se även lou

Utskott

Mindre grupp ur en nämnd eller styrelse som bereder ärenden och avgör enklare frågor.

Se även arbetsutskott

V

VA

Vatten och avlopp.

Verksamhetsplan

Nämndens plan för vad som ska göras under året, med mål och budget.

Y

Yrkande

Ett formellt förslag under sammanträdet om vad som ska beslutas: bifall, avslag, ändring, tillägg, återremiss eller bordläggning.

Se även propositionsordning

Yttrande

Synpunkter som lämnas skriftligt, till exempel som svar på en remiss.

Se även remiss

Å

Ålderspresident

Den ledamot som suttit längst i fullmäktige. Leder mötet tills en ordförande valts.

Årsredovisning

Den årliga redovisningen av ekonomi och måluppfyllelse för nämnder, bolag och kommunen som helhet.

Ä

Ägardirektiv

Kommunens instruktioner till sina egna bolag om inriktning, ekonomiska mål och vad bolaget får och inte får göra.

Äskande

Begäran om pengar, till exempel när en nämnd ber om mer medel.

Ö

Översiktsplan

Kommunens långsiktiga inriktning för hur mark och vatten ska användas i hela kommunen. Vägledande, men inte juridiskt bindande.

Se även detaljplan

Förklaringarna är skrivna för hand och förenklade. Det som gäller juridiskt står i kommunallagen och i kommunens egna reglementen. Saknas ett ord, eller är en förklaring fel? Hör av dig.