Så delas hundralappen
Tänk dig att kommunen får en hundralapp. Så här delar den upp den. Siffrorna gäller 2025 och är det varje verksamhet kostade när avgifter och riktade bidrag är avdragna, det som kallas nettokostnad. Totalt 939 miljoner kr för hela kommunen, ungefär 78,3 miljoner kr i månaden.
| Verksamhet | Miljoner kr | Av varje hundralapp | Mer eller mindre än liknande kommuner, miljoner kr |
|---|---|---|---|
| Förskola och skola | 490,1 | 52,2 kr | +91,6 |
| Äldreomsorg och funktionsstöd | 252,1 | 26,8 kr | −132,7 |
| Gator, planering och räddningstjänst | 80,6 | 8,6 kr | −6,7 |
| Individ- och familjeomsorg | 49,3 | 5,3 kr | −5,6 |
| Fritid | 19,2 | 2,0 kr | −9,4 |
| Politisk verksamhet | 15,6 | 1,7 kr | −0,7 |
| Kultur | 14,1 | 1,5 kr | −6,0 |
| Arbetsmarknad och flyktingmottagande | 10,1 | 1,1 kr | +3,7 |
| Affärsverksamhet, bland annat vatten och avfall | 8,3 | 0,9 kr | −5,7 |
| Summa | 939,4 | 100 kr | −71,4 |
De två största, förskola och skola samt äldreomsorg och funktionsstöd, tar tillsammans 79 kr av varje hundralapp. I liknande kommuner är det 77 kr. Sista kolumnen visar om Åre lägger mer eller mindre än liknande kommuner på varje sak.
Vatten, avlopp och sophämtning betalas med avgifter i stället för skatt, och kan därför ligga nära noll eller under. Kommunens bolag Årehus och Jämtkraft ingår inte i tabellen.
Går det bra eller dåligt?
Fyra siffror som visar om kommunen klarar sig. Diagrammen visar alltid per invånare, annars går det inte att jämföra med andra.
ÅreLiknande kommunerRiket
Blev det pengar över?
34,4 miljoner kr
Årets resultat, 2025, hela kommunen
Det som blev kvar när allt var betalt. Under noll betyder att kommunen gick back det året.
Per invånare: Åre 2 690 kr, liknande kommuner 4 987 kr, riket 3 340 kr.
Hur mycket är betalt med egna pengar?
29,7 %
Soliditet, 2025
Av allt kommunen äger, hur stor del som är betald med egna pengar i stället för lån. Högre är tryggare.
Åre 29,7 %, liknande kommuner 47,3 %, riket 39,3 %.
Hur mycket är lånat?
1,14 miljarder kr
Långfristiga skulder, 2025, hela kommunen
Lån som ska betalas tillbaka om mer än ett år. Ofta för att bygga skolor, vatten och avlopp.
Per invånare: Åre 89 600 kr, liknande kommuner 44 637 kr, riket 62 633 kr.
Hur mycket byggs och köps?
174 miljoner kr
Nettoinvesteringar, 2025, hela kommunen
Pengar som gått till sådant som håller länge: skolor, vägar, ledningar, maskiner.
Per invånare: Åre 13 619 kr, liknande kommuner 11 576 kr, riket 8 692 kr.
För den som vill ha termerna: årets resultat är intäkter minus kostnader och ska enligt kommunallagen vara positivt över tid. Soliditet är eget kapital delat med tillgångar. Långfristiga skulder är skulder med förfall senare än ett år. Nettoinvesteringar är investeringsutgifter minus investeringsinkomster. Alla fyra avser kommunen, inte koncernen med bolagen.
Varifrån kommer pengarna?
Mest från skatten som alla som bor här betalar. Resten kommer från staten, som delar ut pengar så att kommuner med få invånare och långa avstånd klarar samma service som städerna.
Skatt och statsbidrag
2025, hela kommunen.
- Skatteintäkter694 miljoner kr
- Generella statsbidrag och utjämning264 miljoner kr
Summa958 miljoner kr
Statsbidrag och utjämning är 28 % av pengarna i Åre, mot 19 % i riket. Utjämning betyder att rika kommuner betalar in och kommuner med större behov får ut.
Avgifter och riktade statsbidrag tillkommer, men de är redan avdragna i kostnaderna ovan.
Skatten
Kommunens del av skatten, 2026.
22,22 %
Åre
22,2 %
liknande kommuner
20,7 %
riket
Av varje hundralapp du tjänar går ungefär 22 kr till kommunen och 12 kr till regionen, som sköter sjukvården.
Kommunalskatt 22,22 %, med regionens del totalt 33,92 %. Skattesatsen beslutas av kommunfullmäktige varje höst.
Utköp av anställda
11 mnkr
23 personer, 2020-2025
När kommunen vill att en anställd ska sluta i förtid betalar den ibland pengar för det. Åre har betalat mer för sådant än Region Jämtland Härjedalen, trots färre utköp och trots att regionen är en betydligt större arbetsgivare. Utslaget på invånarna blir det ungefär 861 kronor per person över sex år. Se siffrorna och källorna.
Till skillnad från övriga siffror på sajten kommer dessa inte ur protokollen utan ur SVT:s granskning. Utköp beslutas inte i öppet protokoll.
Besluten bakom siffrorna
Alla ekonomiärendenBudget, bokslut, taxor och investeringar ur protokollen. Statistiken ovan släpar efter, så här syns besluten långt innan de har hunnit påverka siffrorna.
Om siffrorna
Källa: Kolada, en öppen databas som drivs av RKA. Underlaget kommer från SCB:s räkenskapssammandrag och SKR. Ingen AI-modell är inblandad. Hämtat 8 september 2026.
Kolada anger belopp i kronor per invånare. Summorna för hela kommunen är uträknade av oss som kronor per invånare gånger antal invånare den 31 december samma år (12 770 invånare 2025). De kan därför avvika något från kommunens egna totaler.
Statistiken släpar. Ett räkenskapsår publiceras först året efter, och vissa nyckeltal fylls på i flera omgångar. Senaste år med värden för Åre är 2026, och 2025 för hela verksamhetsfördelningen.
Jämförelsegruppen är Landsbygdskommun med besöksnäring (ovägt medel), ett ovägt medelvärde av 21 kommuner med liknande förutsättningar som Åre: gles bebyggelse och stor besöksnäring. Åre ingår själv i gruppen.
Siffrorna kan skilja sig från kommunens egen årsredovisning. Kolada redovisar kommunen, medan årsredovisningen ofta redovisar koncernen med bolagen, och nyckeltal som soliditet finns i flera varianter beroende på om pensionsåtaganden räknas in. Årsredovisningen är kommunens officiella dokument; siffrorna här är till för jämförelse över tid och mot andra kommuner.