Katarina Lagerstedt

7/7

möten närvarande

Räknar bara möten där Katarina Lagerstedt står i protokollet. Frånvaro utan ersättare syns inte.

Brottsförebygande beredningen 7/7

voteringar

reservationer

Sammanträden

Brottsförebygande beredningen 25 juni 2026närvarande
Brottsförebygande beredningen 15 juni 2026närvarande
Brottsförebygande beredningen 27 april 2026närvarande
Brottsförebygande beredningen 13 april 2026närvarande
Brottsförebygande beredningen 19 mars 2026närvarande
Brottsförebygande beredningen 16 mars 2026närvarande
Brottsförebygande beredningen 2 februari 2026närvarande

Reservationer

25 juni 2026, § 40: Katarina Lagerstedt (M), Cecilia Friis (C) och Lars Falk (-) reserverar sig mot beslutet med följande motivering: 13 ”Miljöpartiet, Moderaterna och Lars Falk (-) motsätter sig att avslå E-förslaget från en medborgare om att förbättra Stenhammarskolans skolgård. Vi har förståelse för att det i gällande ekonomiska struktur inte finns utrymme för att utöka skolgårdens storlek. Däremot anser vi att man ska titta på möjligheten att anlägga en plats för sandlek inom befintligt skolgårds utrymme som e-förslaget föreslår. Elevernas utemiljö på skolan är viktig och vi tycker därför att de styrande borde ta till sig och titta på möjligheterna med e-förslag från medborgare i stället för att enbart avslå det.”
15 juni 2026, § 65: Anna Jernemalm (KD), Berit Hyllbrant (L) och Christine Zetterdahl (SD) reserverar sig mot beslutet. Emma Dahlin, Katarina Lagerstedt, Martina von Bothmer, Jessica Källström, Göran Jönsson, Andreas Nahlbom och Sven-Gunnar Johansson (samtliga M) reserverar sig mot beslutet med följande motivering: ”Moderaterna reserverar sig mot beslutet att anta ny grafisk identitet för Flenskommun till förmån för eget förslag. Moderaterna har inga invändningar mot den grafiska identiteten som sådan och ifrågasätter inte heller det arbete som genomförts. Vår invändning handlar om prioritering, tidpunkt och ekonomiskt ansvarstagande. När medel för platsvarumärkesfrämjande insatser avsattes gjorde Moderaterna en annan prioritering och föreslog att resurserna skulle användas till arbetet mot välfärdsbrottslighet. Sedan dess har kommunens ekonomiska situation försämrats avsevärt. Kommunen står inför betydande återställningskrav samtidigt som flera verksamheter prognostiserar underskott. Även om återremissen bidragit till att tydliggöra delar av kostnadsbilden kvarstår frågor kring beslutsunderlaget. För bara några veckor sedan diskuterades helt andra kostnadsnivåer än de som senare redovisades. Under ärendets beredning har både kostnadsbilden och beskrivningen av beslutets ekonomiska konsekvenser förändrats, vilket har försvårat möjligheten att göra en samlad och långsiktigt hållbar bedömning av ärendet. Moderaterna anser att beslut av denna karaktär bör vila på ett tydligt, transparent och stabilt beslutsunderlag. Den osäkerhet som präglat beskrivningen av kostnader, genomförande och ekonomiska konsekvenser har inte stärkt vår tilltro till att detta är rätt prioritering i nuvarande ekonomiska läge. För Moderaterna handlar ekonomiskt ansvarstagande inte enbart om storleken på en enskild kostnad, utan om de samlade prioriteringar kommunen gör när resurserna är begränsade. Att ett arbete har påbörjats eller att medel tidigare avsatts innebär inte att politiken ska avstå från att ompröva prioriteringar när förutsättningarna förändras. 31 Vi bedömer därför att införandet av den nya grafiska identiteten inte är rätt prioritering vid denna tidpunkt.”
13 april 2026, § 41: Berit Hyllbrant (L), Christine Zetterdahl (SD) och Leif Gunnarsson (SD) reserverar sig mot beslutet. Katarina Lagerstedt (M) reserverar sig mot beslutet med följande motivering: Kommunstyrelsen har idag att ta ställning till en ny taxa för plan och bygglov. Vi Moderater vill återremittera ärendet då vi anser att det finns ett antal punkter som måste belysas mer bland annat hur det påverkar våra medborgare, viljan att bygga i Flens kommun och tillväxten. Vi har förståelse för att avgifter ska täcka kostnader. Men utformningen av taxan får inte motverka kommunens tillväxtmål. Tjänsteskrivelsen är dessutom väldigt kortfattad, vilket gör det svårt att hitta någon förklaring till både höjningar, sänkningar och de jämförelser som är gjorda med andra kommuner. 11 Vi ser en risk att taxan försvårar småskaligt byggande, höjer trösklar i tidiga skeden och påverkar byggvilja och inflyttning negativt. Vi behöver säkerställa att det är enkelt och attraktivt att bygga i kommunen, och hur förändringarna påverkar den enskilde, särskilt privatpersoner som vill bygga eller utveckla sin fastighet. Förhandsbesked utgör ofta det första steget för den enskilde att pröva möjligheten att bygga, inte minst på landsbygden. Höga avgifter i detta skede riskerar att göra det för dyrt att testa sina idéer, vilket kan leda till att färre ens påbörjar processen. Förutsägbarhet i både kostnader och process är avgörande för att människor ska våga investera i sitt boende. Om den enskilde inte i förväg kan få en rimlig uppskattning av kostnaderna riskerar det att skapa osäkerhet och minska viljan att bygga. Det saknas även en tydlig redovisning av hur taxan samspelar med övriga lokala riktlinjer och styrdokument, samt hur rättssäkerhet och likabehandling säkerställs i tillämpningen. Vi anser att taxan i större utsträckning behöver utformas utifrån ett medborgarperspektiv, där det är tydligt, förutsägbart och rimligt att komma igång med byggande i kommunen, samt att det ska vara enkelt att göra rätt för den enskilde. Vi yrkar återremiss av ärendet då vi anser att underlaget inte i tillräcklig utsträckning tydliggör konsekvenserna av den föreslagna taxan. Vårt förslag är: att återremittera ärendet för att belysa: - hur avgiftsnivåerna, särskilt för förhandsbesked, kan anpassas för att inte utgöra en tröskel i tidiga skeden - möjligheten att införa kostnadstak vid timdebitering - hur tydligare kostnadsuppskattningar kan ges i förväg för att öka förutsägbarheten - att redovisa en jämförelse med andra kommuner i länet samt andra jämförbara kommuner - vilken påverkan taxan har på byggvilja, inflyttning och kommunens tillväxtmål 12