Närvaro och voteringar

Närvaro

Ur protokollets deltagarförteckning. Protokollet listar bara de närvarande; frånvarande syns bara när någon ersatte dem.

Reservationer

• KS § 113 Bo Andersson (M) reserverar sig mot beslutet med följande motivering: Moderaterna reserverar sig mot kommunstyrelsens förslag till Mål och budget 2027 med plan 2028–2029. Majoriteten föreslår att kommunfullmäktige ska acceptera att kommunens finansiella mål inte uppnås under planperioden. Resultatmålet om två procent nås inte och soliditetsmålet uppnås inte heller. Samtidigt beskriver budgetunderlaget risker kopplade till finansiering, befolkningsutveckling, arbetslöshet och ökade kostnader. Kommunen genomför samtidigt ett investeringsprogram om cirka 538 miljoner kronor och står inför betydande framtida driftkostnader, bland annat kopplat till nytt vård- och omsorgsboende. Moderaterna anser att Heby kommun behöver starkare ekonomisk styrning, tydligare prioriteringar, högre resultatnivåer och ett mer offensivt arbete för tillväxt, företagande och inflyttning. Mot denna bakgrund reserverar vi oss mot budgetförslaget och aviserar att Moderaterna återkommer med ändringsbudget och tilläggsbudget i november 2026. Mattias Widén (SD), Joel Wåhlén (SD) och Toni Hietakuja (SD) reserverar sig mot beslutet.
• KS § 118 Göran Hillbom (C) och Linda Johnson (C) reserverar sig mot förslaget till förmån för Göran Hillboms (C) förslag med följande motivering: Förvaltningens grundutredning visar tydligt att det bästa för kommunen är att behålla nuvarande nämndorganisation. De främsta argumenten mot en delning är risken för sämre samordning, ökad administration och att personer med komplexa behov hamnar mellan olika verksamheter. Utredningen pekar också på att tidpunkten är olämplig eftersom både socialtjänsten och vården redan genomgår omfattande omställningar. Den tidigare diskussionen om hur individärenden ska hanteras har delvis förändrats genom förslaget om ett individutskott. Frågan om integritet och rättssäkerhet är fortsatt viktig, men är inte längre den avgörande skiljelinjen i debatten. Den centrala frågan är istället vilka ekonomiska och organisatoriska konsekvenser en delning faktiskt skulle få. Det har framförts att en uppdelning skulle förbättra ekonomistyrningen inom individ- och familjeomsorgen och bidra till en så kallad hemtagningseffekt under perioden 2027– 2029. Vi menar att det saknas tydliga belägg för att fler nämnder i sig leder till lägre kostnader. Det finns inget i underlaget som visar att dagens organisation är orsaken till kostnadsutvecklingen inom IFO. Tvärtom visar erfarenheter och tidigare utredningar att fler organisatoriska gränser ofta leder till ökad administration, mer samordningsarbete och längre beslutsvägar. En samlad nämnd ger i stället möjlighet till gemensamma prioriteringar, resursutjämning och samordning mellan äldreomsorg, funktionsstöd och socialtjänst. Vi ser också möjligheten att hantera ekonomiska variationer inom en större nämnd som en styrka. Kommunal verksamhet påverkas av faktorer som ökade placeringskostnader, demografiska förändringar och andra oförutsedda händelser. En samlad nämnd ger större möjligheter att hantera sådana variationer utan kortsiktiga besparingsåtgärder. Två separata nämnder riskerar istället att fokusera på sina egna budgetar även när det försämrar helheten. Förebyggande insatser kan exempelvis prioriteras ned om kostnaden hamnar i en nämnd medan vinsten uppstår i en annan. Den nya socialtjänstlagen talar dessutom för ökad samverkan snarare än organisatorisk uppdelning. Lagen betonar förebyggande arbete, tidiga insatser, samordning och ett helhetsperspektiv kring individen. Behoven ska stå i centrum, inte organisatoriska gränser eller målgrupper. Många kommuner arbetar idag för att minska gränserna mellan verksamheter eftersom människor ofta behöver stöd från flera delar av socialtjänsten samtidigt. Att i detta läge skapa nya organisatoriska gränser riskerar att gå i motsatt riktning mot lagens intentioner. Samtidigt står både socialtjänsten och vård- och omsorgsverksamheten inför stora förändringar till följd av nya lagkrav och arbetssätt. Att genomföra en omfattande omorganisation mitt i detta arbete riskerar att ta fokus från kärnverksamheten. Tidpunkten är därför olämplig. Om en uppdelning ska övervägas bör den föregås av en betydligt mer genomarbetad utredning med tydliga mål, en ordentlig konsekvensanalys och en långsiktig plan för genomförandet.