Göran Hillbom
C20/20
möten närvarande
Räknar bara möten där Göran Hillbom står i protokollet. Frånvaro utan ersättare syns inte.
KsPu p 17/17
Personalutksottet 1/1
Personalutskottet 2/2
5
voteringar
2 ja, 3 nej
3
reservationer
Sammanträden
- KsPu p 5 oktober 2026närvarande
- KsPu p 1 september 2026närvarande
- KsPu p 9 juni 2026närvarande
- KsPu p 7 maj 2026närvarande
- Personalutksottet 12 mars 2026närvarande
- KsPu p 12 februari 2026närvarande
- KsPu p 11 december 2025närvarande
- KsPu p 1 december 2025närvarande
- KsPu p 26 november 2025närvarande
- Personalutskottet 24 november 2025närvarande
- KsPu p 6 oktober 2025närvarande
- Personalutskottet 28 augusti 2025närvarande
- KsPu p 4 juni 2025närvarande
- KsPu p 6 maj 2025närvarande
- KsPu p 14 april 2025närvarande
- KsPu p 13 mars 2025närvarande
- KsPu p 13 februari 2025närvarande
- KsPu p 28 januari 2025närvarande
- KsPu p 23 januari 2025närvarande
- KsPu p 16 januari 2025närvarande
Voteringar
Reservationer
- 22 september 2026, KF § 77: Bo Andersson (M), Anneli Ellnebrant (M), Ewa Westling Olzon (M), Håkan Bengtzon (M) och Caroline Gille (M) reserverar sig mot beslutet med följande motivering: Moderaterna yrkade på återremiss på kommunfullmäktige 2026-06-16 med motiveringen ”Det finns många frågetecken. Därför efterlyser Moderaterna en genomarbetad utredning med tydliga mål, samt perspektivet vad som blir bäst för medborgarna. I underlaget går att läsa att det blir en merkostnad för omställning på 0,2 miljoner kronor och att hemtagningseffekt för IFO är 10 miljoner 2027–2029, dvs drygt 3 miljoner per år. En fördjupad utredning om hur detta är avhängigt en delad nämnd behövs. ” I underlaget inför beslut i kommunfullmäktige 2026 har ingen utredning gjorts. Ärendet är således inte berett. Det är mycket osäkert att ta beslut utifrån de underlag som redovisats, och kostnaderna riskerar att bli höga. På kommunstyrelsen sammanträde 2026-09-09 föreslog Bo Andersson, Moderaterna att; • Ge förvaltningen i uppdrag att ta fram en utredning som ger fylligare svar på återremissens frågor. • Kostnader för eventuell extern kompetens belastar kommunstyrelsens budget på kontot kommunstyrelsens operativa verksamhet Inte heller detta har bifallits. Samtidigt saknas perspektivet hur en delad nämnd kommer påverka brukarna. Utifrån ovan motivering har samtliga Moderata ledamöter yrkat avslag på delning av Vård- och omsorgsnämnden. Marie Wilén (C), Per Möller (C), Annika Krispinsson (C), Göran Hillbom (C), Per-Erik Johansson (C), Julia Bolin (C) och Dick Pettersson (C) reserverar sig mot beslutet till förmån för Centerpartiets förslag med följande motivering: Centerpartiet anser fortsatt att det saknas tillräckliga verksamhetsmässiga och ekonomiska skäl för att dela nuvarande vård- och omsorgsnämnd i en vård- och omsorgsnämnd och en socialnämnd. Vi delar uppfattningen att individ- och familjeomsorgens kostnader behöver minska och att arbetet med tidiga och förebyggande insatser behöver fortsätta. Men det är förändrade arbetssätt i verksamheten, inte den politiska nämndorganisationen, som skapar förutsättningar för färre och kortare externa placeringar. Något tydligt underlag som visar att en nämnddelning i sig skulle ge den angivna hemtagningseffekten på omkring tre miljoner kronor per år har inte presenterats. IFO befinner sig redan i ett omfattande förändringsarbete och uppföljningen visar att volymerna inom flera delar har börjat minska. Samtidigt innebär den nya socialtjänstlagen en stor omställning mot tidigare, mer förebyggande och samordnade insatser. Centerpartiet ifrågasätter också vilken faktisk förbättring den nya organisationen innebär. När individärendena även fortsättningsvis ska hanteras i ett särskilt individutskott och förvaltningen även fortsättningsvis ska vara gemensam med en förvaltningschef, är det svårt att se vilken verksamhetsmässig fördel som uppnås genom två nämnder. Delningen innebär samtidigt ökade administrativa och politiska kostnader, fler sammanträden och mer arbete för en förvaltning som behöver kunna koncentrera sina resurser på verksamhetens stora omställningar. Två mindre nämnder ger dessutom en smalare politisk representation och skapar ytterligare organisatoriska gränser mellan verksamheter som behöver samverka mer, inte mindre. Att ikraftträdandet genom fullmäktiges beslut flyttades fram till 1 januari 2028 förändrar inte Centerpartiets principiella bedömning av förslaget. Det ger däremot kommunen tid att följa utvecklingen inom IFO och den fortsatta implementeringen av den nya socialtjänstlagen innan förändringen genomförs. Centerpartiet anser att kommunens resurser i första hand bör användas till kärnverksamheten och det pågående omställningsarbetet, inte till att bygga en mer omfattande politisk och administrativ organisation. Delges Kommunstyrelsen
- 9 september 2026, KS § 154: Göran Hillbom (C) och Linda Johnsson (C) reserverar sig mot beslutet.
- 3 juni 2026, KS § 118: Göran Hillbom (C) och Linda Johnson (C) reserverar sig mot förslaget till förmån för Göran Hillboms (C) förslag med följande motivering: Förvaltningens grundutredning visar tydligt att det bästa för kommunen är att behålla nuvarande nämndorganisation. De främsta argumenten mot en delning är risken för sämre samordning, ökad administration och att personer med komplexa behov hamnar mellan olika verksamheter. Utredningen pekar också på att tidpunkten är olämplig eftersom både socialtjänsten och vården redan genomgår omfattande omställningar. Den tidigare diskussionen om hur individärenden ska hanteras har delvis förändrats genom förslaget om ett individutskott. Frågan om integritet och rättssäkerhet är fortsatt viktig, men är inte längre den avgörande skiljelinjen i debatten. Den centrala frågan är istället vilka ekonomiska och organisatoriska konsekvenser en delning faktiskt skulle få. Det har framförts att en uppdelning skulle förbättra ekonomistyrningen inom individ- och familjeomsorgen och bidra till en så kallad hemtagningseffekt under perioden 2027– 2029. Vi menar att det saknas tydliga belägg för att fler nämnder i sig leder till lägre kostnader. Det finns inget i underlaget som visar att dagens organisation är orsaken till kostnadsutvecklingen inom IFO. Tvärtom visar erfarenheter och tidigare utredningar att fler organisatoriska gränser ofta leder till ökad administration, mer samordningsarbete och längre beslutsvägar. En samlad nämnd ger i stället möjlighet till gemensamma prioriteringar, resursutjämning och samordning mellan äldreomsorg, funktionsstöd och socialtjänst. Vi ser också möjligheten att hantera ekonomiska variationer inom en större nämnd som en styrka. Kommunal verksamhet påverkas av faktorer som ökade placeringskostnader, demografiska förändringar och andra oförutsedda händelser. En samlad nämnd ger större möjligheter att hantera sådana variationer utan kortsiktiga besparingsåtgärder. Två separata nämnder riskerar istället att fokusera på sina egna budgetar även när det försämrar helheten. Förebyggande insatser kan exempelvis prioriteras ned om kostnaden hamnar i en nämnd medan vinsten uppstår i en annan. Den nya socialtjänstlagen talar dessutom för ökad samverkan snarare än organisatorisk uppdelning. Lagen betonar förebyggande arbete, tidiga insatser, samordning och ett helhetsperspektiv kring individen. Behoven ska stå i centrum, inte organisatoriska gränser eller målgrupper. Många kommuner arbetar idag för att minska gränserna mellan verksamheter eftersom människor ofta behöver stöd från flera delar av socialtjänsten samtidigt. Att i detta läge skapa nya organisatoriska gränser riskerar att gå i motsatt riktning mot lagens intentioner. Samtidigt står både socialtjänsten och vård- och omsorgsverksamheten inför stora förändringar till följd av nya lagkrav och arbetssätt. Att genomföra en omfattande omorganisation mitt i detta arbete riskerar att ta fokus från kärnverksamheten. Tidpunkten är därför olämplig. Om en uppdelning ska övervägas bör den föregås av en betydligt mer genomarbetad utredning med tydliga mål, en ordentlig konsekvensanalys och en långsiktig plan för genomförandet.
