Närvaro och voteringar

Närvaro

Ur protokollets deltagarförteckning. Protokollet listar bara de närvarande; frånvarande syns bara när någon ersatte dem.

Reservationer

• BU § 70 Fia Rosenstråle (SD), Alexander Harrison (KD), Karin Feldt (V), Henny W Tillberg (L) reserverar sig mot beslutet att ärendet ska avgöras idag. Karin Feldt (V) lämnar för den vänsterpartistiska gruppen skriftlig reservation enligt följande: ” Vi reserverar oss mot beslutet att inte återremittera ärendet. Överkapaciteten inom skola och barnomsorg är inga nyheter, utan har varit känt sedan länge. Inte heller det faktum att barn och- utbildningsförvaltningens budget har varit underfinansierad under en längre tid. Vi har länge försökt få kommunfullmäktige att skjuta till pengar till BuF, men utan gehör. I det förslaget som ligger sker en liten minskning av antalet platser, samtidigt som förslaget inleder en flyttkarusell av barn, elever och personal som är omfattande. I förslaget som ligger är det lokaler som prioriteras och inte de som ska fylla lokalerna med verksamhet. Vänsterpartiet vill titta på möjligheten till mindre klasser och barngrupper, och att våga satsa på våra Barn, elever och vår personal. Därför vill vi återremittera ärendet”. Fia Rosenstråle (SD), Alexander Harrison (KD), Karin Feldt (V), Henny W Tillberg (L) reserverar sig mot beslutet i sin helhet. Fia Rosenstråle (SD) lämnar för den sverigedemokratiska gruppen skriftlig reservation, enligt bilagorna 4-6. Alexander Harrison (KD), lämnar för den kristdemokratiska gruppen skriftlig reservation, enligt följande: ”Då vår återremiss föll samt att nämnden beslutade att bifalla ärendet, resevera vi oss mot beslut att bifalla ärende 11 enligt BUN2026/729 tjänsteutlåtande - med anledning att beslutsunderlaget inte är komplett innann beslut om avveckling fattas. Vi reserveara ioss mot beslutet eftersom underlaget inte hade följande information: 1. Samlad ekonomisk kalkyl för hela kommunen, inklusive kvarstående fastighetskostnader, skolskjuts, ombyggnader och övriga genomförandekostnader. 2. Realistiska kapacitetsbedömningar utifrån de berörda lokalernas faktiska förutsättningar. 3. Analys och presentation av alternativa lösningar, inklusive hur dessa påverkar kommunens ekonomi och verksamheternas kvalitet. Att förvaltninggen ska presentera minst 2 , helst 3 olika alternativ som politken kan ta ställning till Syftet med detta är att säkerställa att ett eventuellt beslut om avveckling grundas på ett tillräckligt, jämförbart och heltäckande beslutsunderlag”. Karin Feldt (V) lämnar för den vänsterpartistiska gruppen skriftlig reservation, enligt följande: ”Vi reserverar oss mot beslutet om att anta Strategisk plan för att möta demografisk utveckling.Överkapaciteten inom skola och barnomsorg är inga nyheter, utan har varit känt sedan länge. Inte heller det faktum att barn och- utbildningsförvaltningens budget har varit underfinansierad under en längre tid. Vi har länge försökt få kommunfullmäktige att skjuta till pengar till BuF, men utan gehör. I det förslaget som ligger sker en liten minskning av antalet platser, samtidigt som förslaget inleder en flyttkarusell av barn, elever och personal som är omfattande. I förslaget som ligger är det lokaler som prioriteras och inte de som ska fylla lokalerna med verksamhet. Fokus för planen är orden; Kvalitet, likvärdighet, helhet Det vi saknar är då helhetsperspektivet, som innefattar allt från barnkonsekvens-analyser till säkra skolvägar, hur personalen ska fördelas, både den pedagogiska och kringpersonal/stödpersonal, elevhälsoteam. Det är många lösa trådar för att kalla det ett helhetsperspektiv och kvalitetsperspektiv. Vänsterpartiet vill titta på möjligheten till mindre klasser och barngrupper, och att våga satsa på våra Barn, elever och vår personal. Strategisk plan och åtgärdsförslag – Änr BUN 2026/729 Vi anser att planen riskerar att leda till en alltför långtgående centralisering av förskole- och skolverksamheten, där organisatorisk effektivitet, fyllnadsgrad och kostnader får stor betydelse medan närhet, kontinuitet, trygghet och mindre enheters lokala värden riskerar att väga för lätt. Kommunen behöver självklart anpassa verksamheten till förändrade barn- och elevunderlag. Men minskande barnkullar får inte automatiskt innebära att mindre enheter avvecklas. Förändringar måste bygga på ett brett och transparent beslutsunderlag som visar hur barnens bästa, utbildningens kvalitet och kommunens långsiktiga utveckling påverkas. 1. Planens vägledande principer behöver omprövas Kvalitet ska prioriteras före struktur – men kvalitet måste bedömas brett Vi delar uppfattningen att barns och elevers lärande, utveckling och välmående ska stå i centrum. Vår invändning gäller hur kvalitet definieras och bedöms i praktiken. Det finns en risk att kvalitet främst bedöms utifrån faktorer som fyllnadsgrad, organisation, tillgång till personal och kostnadseffektivitet. Samtidigt kan trygghet, kontinuitet, nära relationer till vuxna, gemenskap och en välfungerande lärmiljö väga lättare eftersom dessa värden är svårare att mäta. En mindre skola eller förskola ska inte betraktas som mindre värdefull enbart för att den har färre barn eller passar sämre in i en övergripande organisationsmodell. En liten, välfungerande enhet kan erbjuda trygghet, överblick och kontinuitet som är betydelsefulla för barnens vardag. Om en sådan enhet föreslås avvecklas behöver kommunen visa vilka konkreta kvalitetsproblem som finns och vilka faktiska förbättringar förändringen förväntas ge. Likvärdighet före geografi – närhet är också en kvalitetsfråga Vi anser att principen riskerar att ge geografiska förutsättningar och närhet för liten betydelse. Likvärdig utbildning innebär inte nödvändigtvis att alla barn ska gå i lika stora enheter eller ha samma organisatoriska lösning. Olika verksamhetsformer behövs för att möta barns skilda behov. Barn och elever som mår bra av en liten, trygg miljö kan tvingas till en större enhet med andra utmaningar – för att helheten ska se bättre ut på papperet. Närhet till förskola och skola, rimliga resvägar och möjligheten att gå kvar i en trygg miljö bör vara en del av bedömningen av likvärdighet – inte betraktas som hänsyn som regelmässigt får stå tillbaka. Bilaga 5. Reservation § 70, Strategisk plan för att möta demografisk utveckling Helhet före enskild verksamhet – men vad riskerar att gå förlorat? Vi ser en risk att principen om helhet före enskild verksamhet innebär att en välfungerande lokal verksamhet får stå tillbaka för att skapa en mer effektiv övergripande organisation. En samlad bedömning måste väga in både de fördelar och nackdelar en förändring kan ge, samt de värden som går förlorade när en verksamhet försvinner. Detta måste göras på enhetsnivå, inte enbart på övergripande nivå. När en skola eller förskola väl har avvecklats försvinner också familjernas möjlighet att välja just den verksamheten. För barn som gynnas av en mindre och mer överblickbar miljö kan en flytt innebära en betydande förändring. Sådana konsekvenser ska inte avfärdas med hänvisning till att den övergripande strukturen blir mer effektiv. I den strategiska planen (s. 32–33) berörs betydelsen av mindre skolor och klasser för vissa elevgrupper. Vi anser att detta perspektiv behöver ges en tydlig plats i bedömningen av de föreslagna organisationsförändringarna. Kommunen bör redovisa vilket forskningsunderlag som åberopas och hur det är relevant för de aktuella verksamheterna. När ekonomiska mått som överkapacitet, kostnad per elev och fyllnadsgrad får stor betydelse finns en risk att den ekonomiskt mest effektiva strukturen prioriteras framför det som bäst tillgodoser barnens behov och kommunens långsiktiga attraktivitet. Principerna om kvalitet före struktur, likvärdighet före geografi och helhet före enskild verksamhet behöver därför tillämpas med tydliga krav på att närhet, kontinuitet, barnens behov och lokala förutsättningar vägs in på ett konkret och transparent sätt. 2. Integration måste bygga på fakta – och alla elevers kunskapsutveckling måste säkerställas I den strategiska planen anges att möten mellan människor med olika bakgrund bidrar till högre måluppfyllelse och ökad likvärdighet. Vi ifrågasätter inte värdet av att elever med olika bakgrund möts. Däremot anser vi att påståendet behöver stödjas av relevant forskning och ett tydligt lokalt beslutsunderlag. Att främja möten mellan elever med olika bakgrund, att minska segregation mellan skolor och att förbättra kunskapsresultaten är tre skilda frågor. De kan ha samband, men det går inte att förutsätta att nedläggningar, sammanslagningar eller förändrad skolorganisation automatiskt leder till förbättringar på alla dessa områden. Vi vill därför att kommunen redovisar vilka forskningsresultat och lokala data som ligger till grund för påståendet och hur de stöder just de föreslagna förändringarna i Kristianstad. Det behöver också framgå hur förändringarna förväntas påverka trygghet, studiero, närvaro, språk- och kunskapsutveckling samt likvärdighet vid både berörda enheter och mottagande skolor. Integrationen används som argument för att flytta elever från mer välfungerande miljöer till skolor med redan stora utmaningar. Våra barn ska inte vara experiment för att lösa andra problem. Elever som riskerar att inte nå målen ska få det stöd de behöver, samtidigt som elever som redan når målen eller ligger långt fram ska få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Integration och likvärdighet måste innebära att alla elever får möjlighet att utvecklas – inte att en elevgrupps behov ställs mot en annans. Bilaga 5. Reservation § 70, Strategisk plan för att möta demografisk utveckling 3. Barn och vårdnadshavare måste få komma till tals Barnets bästa anges som en central princip i planen. För att den principen ska få verklig betydelse behöver berörda barns perspektiv inhämtas och beaktas inför beslut om omfattande förändringar. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas, och barnet ska ges möjlighet att uttrycka sina åsikter. Åsikterna ska beaktas utifrån barnets ålder och mognad. Detta ligger i linje med Barnkonventionen, artikel 12, och skollagen. I beslutsunderlaget behöver det tydligare framgå hur berörda barns perspektiv har inhämtats och beaktats. Vi efterfrågar också en redovisning av hur urvalet av delaktiga intressenter har gjorts, hur många som deltagit och på vilka grunder urvalet skett. Utan denna information är det svårt att bedöma om viktiga perspektiv saknas. Vårdnadshavarnas erfarenheter behöver också tas till vara eftersom förändringarna påverkar familjernas vardag, resor och möjligheter att välja en verksamhet som passar barnets behov. 4. Uppföljningen måste visa hur barnens kunskapsutveckling och utbildningens kvalitet påverkas I uppföljningen anges ”utbildningens kvalitet och likvärdighet” som ett uppföljningsområde. För att säkerställa en tillräckligt heltäckande bild bör det tydliggöras att området även omfattar elevernas kunskapsresultat och kunskapsutveckling. Uppföljningen bör omfatta andelen elever som når kunskapsmålen, resultat på nationella prov, meritvärden där dessa är tillämpliga samt skillnader i måluppfyllelse mellan skolor och elevgrupper. Det bör även framgå hur resultaten ska jämföras med utgångsläget före förändringen och hur eventuella försämringar ska analyseras och hanteras. Uppföljningen bör ge en bild av konsekvenserna för både de enheter som förändras och de skolor och förskolor som tar emot fler barn och elever. Närvaro och sjuktal För att kunna bedöma konsekvenserna av en föreslagen nedläggning är det viktigt att granska elevernas närvaro och personalens sjukfrånvaro på den berörda enheten. Innan beslut fattas bör det finnas ett tydligt underlag som visar hur verksamheten fungerar i dag och vad som riskerar att gå förlorat vid en nedläggning. Närvaro och sjukfrånvaro bör redovisas separat för varje berörd enhet och jämföras med relevanta verksamheter. 5. Stadieförändringar Vi är kritiska till att omfattande stadieförändringar behandlas som frågor som kan genomföras med stöd av tjänstemannamandat utan att de samlade konsekvenserna och alternativen tydligt redovisas för den politiska nivån. För vissa elever kan förändringarna innebära att de går på flera olika skolor under sin grundskoletid. Flera skolbyten kan påverka trygghet, kontinuitet, kamratrelationer och övergångar mellan stadier. Det behöver särskilt belysas hur barn med funktionsnedsättning eller behov av särskilt stöd påverkas. Vi saknar också en tillräckligt tydlig jämförelse av alternativa lösningar som kan förbättra kapacitetsutnyttjandet utan att genomföra de föreslagna omorganisationerna. Bilaga 5. Reservation § 70, Strategisk plan för att möta demografisk utveckling 6. Ledarskap och biträdande rektorer Vi motsätter oss att biträdande rektorer lyfts som lösning. Planen lyfter fram biträdande rektorer eller skolkoordinatorer som möjliga sätt att stärka ledarskapet. Vi anser att fokus i första hand bör ligga på att skapa hållbara förutsättningar för rektorerna inom den befintliga organisationen. 7. Landsbygd och basorter måste värderas som en del av kommunens utveckling Vi anser att förskola och skola måste ses som en viktig del av den kommunala servicen och av förutsättningarna för att familjer ska kunna bo kvar, flytta till eller bilda familj på landsbygden. I den kommande och uppdaterade Landsbygdsstrategin 2026–2030 lyfts basorternas roll som serviceorter och betydelsen av att kommunens verksamheter beaktar landsbygdsperspektivet. Detta behöver få konkret betydelse när beslut fattas om förskolors och skolors framtid. Företagare och lantbrukare bidrar till att hålla landsbygden levande, och fungerande samhällsservice kan ha betydelse för inflyttning, generationsväxling och lokal utveckling. Bussen kan gå åt båda håll. Kostnaden blir inte automatiskt högre av att bevara närhet. Kommunen behöver jämföra de faktiska kostnaderna och konsekvenserna av olika alternativ, i stället för att utgå från att centralisering alltid är den mest ekonomiska lösningen. Mjuka värden som trygghet, gemenskap, kontinuitet och mer tid i skog och mark är svåra att mäta i samma siffror som lokalkostnader och beläggningsgrad. Det gör dem inte mindre betydelsefulla. Sådana värden kan påverka barns välbefinnande, hälsa, lärande och känsla av tillhörighet och måste därför vägas in i bedömningen. 8. Vad vi vill se i stället Vi vill se en strategisk plan som: • Ger dokumenterad verksamhetskvalitet och barnens bästa verklig tyngd vid beslut om organisation och lokalisering. • Värnar närhet och basorternas betydelse för den lokala servicen. • Ger mindre enheter reell möjlighet att finnas kvar när de erbjuder en välfungerande verksamhet. • Redovisar forskningsunderlag och konkreta belägg för förväntade kvalitetsvinster vid större organisationsförändringar. • Säkerställer att barnens perspektiv inhämtas och beaktas samt att vårdnadshavarnas erfarenheter tas till vara. • Jämför rimliga alternativ till nedläggningar och stadieförändringar. • Redovisar hur kunskapsresultat, närvaro, trygghet och likvärdighet ska följas upp före och efter förändringarna. • Väger samman ekonomi, arbetsmiljö, trygghet, kontinuitet och kommunens långsiktiga utveckling. • Inte använder integration eller andra utmaningar som skäl att centralisera. Vi motsätter oss inte att kommunen anpassar verksamheten till förändrade barn- och elevunderlag. Vi motsätter oss att detta sker utifrån principer och organisationslösningar som riskerar att ge mindre enheter och geografisk närhet för liten betydelse utan att nyttan och konsekvenserna har visats tillräckligt tydligt. Bilaga 5. Reservation § 70, Strategisk plan för att möta demografisk utveckling Mot denna bakgrund reserverar vi oss om att fastställa den strategiska planen i dess nuvarande form. Planen behöver omarbetas så att barnens bästa, dokumenterad kvalitet, närhet och lokala förutsättningar vägs samman vid framtida beslut om förskolans och skolans organisation. För Sverigedemokraterna i Kristianstad Fia Rosenstråle 1:a vice ordförande BUN Bilaga 6. Reservation § 70, Strategisk plan för att möta demografisk utveckling – ENDAST ORGANISERA PROFILKLASS INOM HÖGSTADIET (Änr BUN 2026/729) Vi reserverar oss att begränsa profilklass till åk 7–9. • Argumentet om selektion vid 10 års ålder är inte tillräckligt starkt. • Om fyllnadsgraden är låg bör man först utreda att flytta profilerna till annan skola för att öka attraktiviteten, i stället för att ta bort dem. • Att ta bort dem minskar valfriheten och riskerar att fler elever söker sig till fristående skolor. • Saknar konsekvensanalys utifrån elevens perspektiv • Saknar Barnkonsekvensanalys utifrån dessa elever. • Saknar fördelar med att gå profilklass. För Sverigedemokraterna i Kristianstad Fia Rosenstråle 1:a vice ordförande BUN Änr BUN 2026/729 Liberalerna reserverar sig mot beslutet att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att avveckla Centralskolan, Centrals förskola, Västra Vrams förskola, Talldungens förskola och Hjärtebacke förskola Liberalerna reserverar sig mot beslutet att fastställa den Strategiska planen Liberalerna reserverar sig mot beslutet att endast organisera profilklass inom högstadiet. Vi delar uppfattningen att Kristianstads kommuns skolorganisation behöver diskuteras och anpassas efter den demografiska utvecklingen. Det har vi lyft under mer än två års tid. Men en nödvändig förändring måste bygga på ett välgrundat beslutsunderlag där barnens bästa står i centrum. I maj gav nämnden förvaltningen i uppdrag att utreda skolorganisationen. Därefter har det varit tyst från de styrande partierna under juni, juli, augusti och september. I oktober, först efter att valet är färdigt, presenterades förslaget, och nu förväntas nämnden fatta beslut med mycket kort framförhållning. En så genomgripande omorganisation kan inte stressas fram på några få veckor. Det krävs tid för att analysera konsekvenser, pröva alternativ och säkerställa att förändringarna fungerar i praktiken. Liberalerna vill se mindre barngrupper i förskolan och mindre klasser i grundskolan. Vi är därför oroliga för att förslaget riskerar att leda utvecklingen i motsatt riktning. Hur stora kommer klasserna och barngrupperna faktiskt att bli? Hur påverkas elevernas trygghet, studiero och möjligheter att nå kunskapsmålen? Hur påverkas barnens trygghet och möjligheter till utveckling? Vi saknar tillräckligt tydliga svar på dessa, och många fler frågor. Vi är också kritiska till att profilklasserna från årskurs 4 avvecklas och riskerar att ersättas av en gemensam estetisk inriktning där musik och bild och form slås ihop. Det är två olika uttryckssätt som ger elever möjlighet att utveckla skilda intressen och förmågor. Skolan ska öppna dörrar och ge elever fler möjligheter att utvecklas. Därför anser vi att profilklasserna ska få finnas kvar i sin nuvarande form. Vi är särskilt bekymrade över de snäva tidsramarna för genomförandet. Att flytta verksamheter och förändra skolors organisation innebär ett omfattande praktiskt arbete. Lokaler ska ställas i ordning, Bilaga 7, Reservation § 70, Strategisk plan för att möta demografisk utveckling material flyttas, nya grupper och rutiner etableras och undervisningen ska samtidigt fortsätta fungera. Rektorer och lärare måste få rimliga förutsättningar att genomföra förändringarna utan att barnens undervisning och trygghet blir lidande. Rektorerna kommer att behöva verkställa de politiska besluten, medan lärarna i vardagen ska hantera de praktiska följderna och samtidigt upprätthålla undervisningens kvalitet. Det politiska ansvaret kan inte upphöra när beslutet är klubbat. Den majoritet som nu väljer att gå vidare måste också ta ansvar för konsekvenserna av sitt beslut. Det får inte bli så att rektorer, lärare, barn och elever lämnas ensamma med följderna av en omorganisation som ska genomföras under stark tidspress. Liberalerna ville återremittera ärendet för att få ett mer komplett beslutsunderlag och bättre klarhet i konsekvenserna för barn, elever, personal och ekonomi. När återremiss inte bifölls och majoriteten valde att gå vidare med förslaget röstade vi avslag. Henny W. Tillberg​ Liberalerna Kristianstad Signerat dokument Detta dokument är elektroniskt signerat av nedanstående och juridiskt bindande. Kristianstads kommun | 291 80 Kristianstad | 044–13 50 00 | Organisationsnummer 212000–0951 www.kristianstad.se | kommun@kristianstad.se 2:e vice ordförande: Sabina Månsson Hultgren Ordförande: Monika Åängasköld Utredningssekreterare: Emelie Josephsson Kopia/bekräftelse på e-signerat dokument. Signed by: SABINA MÅNSSON HULTGREN Date: 2026-10-29 17:51:13 BankID refno: 01a18892-75ef-78b3-9b23-8fc6418096d3 Signed by: Monika Åängasköld Date: 2026-10-29 13:22:36 BankID refno: 01a1879c-8b50-780f-9591-0d34bf3311b9 Signed by: JOANNA EMELIE LOUISE JOSEPHSSON Date: 2026-10-30 08:00:38 BankID refno: 01a18b9c-1bfb-79ef-ba5e-2e6ee81754d9