Carl-Oscar Fransson

34/34

möten närvarande

Räknar bara möten där Carl-Oscar Fransson står i protokollet. Frånvaro utan ersättare syns inte.

Kommunstyrelsen 11/11

Ekonomi- och personalutskottet 6/6

Kommunstyrelsen september 1/1

Komunstyrelsen september 1/1

Rättelse av 1/1

Folkhälsorådet maj 1/1

KS maj 1/1

Kommunstyrelsen maj 1/1

Kommunstyrelsen april 2/2

Ekonomi- och personalutskottet februari 1/1

Folkhälsorådet feb 1/1

Kommunstyrelsen december 1/1

KS december 1/1

EPU maj 1/1

Maj reviderad 1/1

Ekonomi- och personalutskottet mars 1/1

Folkhälsorådet 1/1

Kommunstyrelsen januari 1/1

voteringar

reservationer

Sammanträden

Kommunstyrelsen 14 oktober 2026närvarande
Ekonomi- och personalutskottet 23 september 2026närvarande
Kommunstyrelsen september 2 september 2026närvarande
Komunstyrelsen september 2 september 2026närvarande
Rättelse av 2 september 2026närvarande
Ekonomi- och personalutskottet 26 augusti 2026närvarande
Kommunstyrelsen 26 augusti 2026närvarande
Kommunstyrelsen 15 juni 2026närvarande
Kommunstyrelsen 10 juni 2026närvarande
Folkhälsorådet maj 27 maj 2026närvarande
KS maj 27 maj 2026närvarande
Kommunstyrelsen maj 12 maj 2026närvarande
Kommunstyrelsen april 15 april 2026närvarande
Ekonomi- och personalutskottet februari 25 februari 2026närvarande
Folkhälsorådet feb 24 februari 2026närvarande
Ekonomi- och personalutskottet 14 januari 2026närvarande
Kommunstyrelsen december 17 december 2025närvarande
KS december 17 december 2025närvarande
Kommunstyrelsen 10 december 2025närvarande
Ekonomi- och personalutskottet 26 november 2025närvarande
Kommunstyrelsen 19 november 2025närvarande
Ekonomi- och personalutskottet 16 oktober 2025närvarande
Kommunstyrelsen 15 oktober 2025närvarande
Kommunstyrelsen 3 september 2025närvarande
Kommunstyrelsen 20 augusti 2025närvarande
Kommunstyrelsen 16 juni 2025närvarande
EPU maj 20 maj 2025närvarande
Maj reviderad 14 maj 2025närvarande
Kommunstyrelsen april 9 april 2025närvarande
Ekonomi- och personalutskottet mars 25 mars 2025närvarande
Kommunstyrelsen 26 februari 2025närvarande
Folkhälsorådet 25 februari 2025närvarande
Ekonomi- och personalutskottet 5 februari 2025närvarande
Kommunstyrelsen januari 29 januari 2025närvarande

Reservationer

30 september 2026, KF § 133: Carl-Oscar Fransson (M) reserverar sig till förmån för eget förslag.
2 september 2026, KS § 181: Carl-Oscar Fransson (M), Maria Jacobsson (S), Annika Hansson (S), Jenny Palin (S), Monica Dahlén (S), Kjell Sundholm (KD).
2 september 2026, KS § 173: Marie Svensson (V) till förmån för grundförslaget Syftet med naturreservatet Syftet med naturreservatet är att bevara biologisk mångfald och värdefulla naturmiljöer. Områdets naturskogar, som delvis är brandpräglade med inslag av lövträd och andra ingående naturmiljöer samt områdets orörda karaktär i ett sammanhängande, fjällnära naturskogslandskap med dess ekosystem och biologiska mångfald ska bevaras. Syftet ska uppnås genom att skogsmark, myr och övriga naturmiljöer med dess flora och fauna utvecklas fritt. De delar av skogsmarken som är präglade av brand med lövträdsinslag bör brännas i lämpliga intervall eller förvaltas med brandefterliknande skötselåtgärder. Länsstyrelsens skäl för beslutet Naturreservatets prioriterade bevarandevärden och därmed skälen för beslutet är: • Del i de stora sammanhängande fjällnaturskogarna med sina intakta skogsekosystem med höga naturvärden. • Urskogsartad fjällnära granskog präglad av intern beståndsdynamik. • Brandpräglad barrblandskog med inslag av lövträd. • Bark- och vedlevande mossor, svampar, lavar och insekter samt marklevande svampar och hålhäckande fåglar. Riksintressen, planer och områdesbestämmelser Naturreservatet berörs av riksintressena: • Kärnområde av riksintresse för rennäring, Stor-Foskvattnet (enligt 3 kap. 5 § miljöbalken) • Skyddade vattendrag, Hårkan (enligt 4 kap. 6 § miljöbalken) Länsstyrelsen bedömer att bildandet av naturreservat Blankvattnet går väl ihop med dessa riksintressen. För att värna riksintresset för rennäring ska särskild hänsyn tas till renbetet. Att skogsmarken, i och med bildande av naturreservat, skyddas mot avverkning bedöms ha en positiv inverkan för renbetet på landskapsnivå. I samband med framtagande av bränningsplan för naturreservatet ska samråd med berörd sameby ske. Bränningen ska planeras så att negativa effekter ur betessynpunkt reduceras genom att det till exempel sparas områden med lavbärande mark inom naturreservatet. Gällande översiktsplan för Krokoms kommun, antogs 2015. Översiktsplanen anger ingen specifik markanvändning för det aktuella området. Enligt ”Vindkraft i Krokoms kommun, Tillägg i översiktsplan”, antagen 2010–2011 ligger naturreservatet inom rött område. I ”röda” områden finns värdefulla landskap för t.ex. rennäringen, turismen, naturvården eller kulturmiljön som riskerar att påtagligt skadas av vindkraftexploateringar. Där är det olämpligt att bygga stora vindkraftverk eller grupper av vindkraftverk. Små gårdsverk kan eventuellt få bygglov. Underlag för beslut Tjänsteutlåtande 2026-08-07 Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Marie Svensson (V) föreslår bifall till grundförslaget. Andreas Karlsson (C) föreslår ett tilläggsförslag enligt följande: 1. Begära att förslagen kompletteras med en samhällsekonomisk och kommunalekonomisk konsekvensanalys innan slutliga beslut fattas, 2. Analysen ska redovisa arealen produktiv skogsmark samt konsekvenserna för skogsproduktion, råvaruförsörjning, arbetstillfällen, företagande, förädlingsvärde och kommunalt skatteunderlag, 3. Analysen även ska väga in natur-, klimat-, friluftslivs- och rennäringsvärden samt den samlade effekten av tidigare och planerade reservatsbildningar i Krokoms kommun, samt 4. Krokoms kommun framför till Länsstyrelsen att framtida beslutsunderlag för nya eller utökade naturreservat alltid ska innehålla en samhällsekonomisk och kommunalekonomisk konsekvensanalys. Karin Bångman (-) föreslår bifall till Andreas Karlssons (C) tilläggsförslag. Kjell Sundholm (KD) föreslår bifall till Andreas Karlssons (C) tilläggsförslag. Kenneth Nilsson (JVK) föreslår bifall till Andreas Karlssons (C) tilläggsförslag. Ronny Karlsson (SD) föreslår bifall till Andreas Karlssons (C) tilläggsförslag. Carl-Oscar Fransson (M) föreslår bifall till Andreas Karlssons (C) tilläggsförslag. Annika Hansson (S) föreslår bifall till Andreas Karlssons (C) tilläggsförslag. Carl-Oscar Fransson (M) föreslår ett tilläggsförslag enligt följande: Krokoms Kommun vill inte se några inskränkningar i möjligheten av ett aktivt brukande av skogen. Detta vill vi ska beaktas i kommande och pågående processer. Ett aktivt brukande av skogen möjliggör nya arbeten och tillväxt på vår landsbygd. Andreas Karlsson (C)föreslår bifall till Carl-Oscar Fransson (M) tilläggsförslag. Ronny Karlsson (SD) föreslår bifall till Carl-Oscar Fransson (M) tilläggsförslag. Kjell Sundholm (KD) föreslår bifall till Carl-Oscar Fransson (M) tilläggsförslag. Annika Hansson (S) föreslår bifall till Carl-Oscar Fransson (M) tilläggsförslag. Karin Bångman (-) föreslår bifall till Carl-Oscar Fransson (M) tilläggsförslag. Kenneth Nilsson (JVK) föreslår bifall till Carl-Oscar Fransson (M) tilläggsförslag.
2 september 2026, KS § 174: Marie Svensson (V) till förmån för grundförslaget Länsstyrelsens motivering för utökning av naturreservat För att områdets värden ska bestå, behöver området undantas från skogsproduktion och annan exploatering som innebär att områdets naturvärden påtagligt skadas. Mot bakgrund av områdets höga naturvärden bedömer Länsstyrelsen att bildande av naturreservat är det bästa alternativet för att långsiktigt bevara och utveckla områdets värden. Detta motiverar till varför Länsstyrelsen har bedömt att området bör förklaras som naturreservat. Motivering för utökning av naturreservat För att områdets naturvärden ska bestå, behöver området undantas från skogsproduktion och annan exploatering som innebär att områdets naturvärden påtagligt skadas. I enlighet med regeringsuppdraget att skydda värdefulla statliga skogar ovan och i nära anslutning till gränsen för fjällnära skog (M2022/01240) ska detta område ges ett formellt skydd. Länsstyrelsen bedömer att bildande av naturreservat är det bästa alternativet för att långsiktigt bevara och utveckla områdets värden. Detta motiverar till varför Länsstyrelsen har bedömt att området bör förklaras som naturreservat. Motivering av ändringar i föreskrifter Följande ändring görs under rubriken Föreskrifter, avsnittet B, Föreskrifter med stöd av 7 kap. 6 § miljöbalken skyldighet att tåla visst intrång jämfört med tidigare beslut: • Tillägg görs av föreskriften B4: ” Återställning av vattendrags och strandzoners naturliga strukturer, inklusive fällning av en del träd med låga naturvärden, urtag av sten/block i strandkanter, tillförsel av block, sten och lekgrus till vattendrag, borttagning av artificiella vandringshinder samt byte av vandringshindrande vägtrummor.” Föreskriften införs för att möjliggöra naturvårdande restaureringsåtgärder i vattendrag och strandzoner om sådana åtgärder framöver bedöms lämpliga för att bevara eller utveckla områdets naturvärden. Föreskriften bedöms förenlig med och ha stöd i naturreservatets syfte, inklusive syftet att bevara biologisk mångfald, ekologiska funktioner och Natura 2000-värden. Följande ändring görs under rubriken Föreskrifter, avsnittet C, Föreskrifter med stöd av 7 kap. 30 § miljöbalken om vad allmänheten har att iaktta inom reservatet jämfört med tidigare beslut: • I föreskriften C3 stryks ”Undantag för vissa leder”. Ändringen syftar till att klargöra vilka undantag som gäller för framförande av motordrivna fordon inom naturreservatet. Den tidigare formuleringen bedöms vara otydlig och ersätts av en mer preciserad reglering med särskilda undantag som anges under rubriken Undantag från föreskrifterna. Undantagen anger i vilka situationer framförande av motordrivna fordon är tillåtet inom naturreservatet. Förtydligandet bedöms minska risken för olika tolkningar av föreskriften samt underlätta efterlevnad, tillsyn och förvaltning av naturreservatet. Riksintressen, planer och områdesbestämmelser Naturreservatet ligger inom område av riksintresse för turism och rörligt friluftsliv inom fjällvärlden i Jämtlands län (enligt 4 kap 1–2 §§ miljöbalken), • Vattendraget Hårkan (enligt 4 kap 6 § miljöbalken), • Friluftsliv inom Toskströmmen-Åkersjön (enligt 3 kap 6 § miljöbalken), naturvård inom Flån-Ansätten (enligt 3 kap 6 § miljöbalken) • Kärnområde för rennäring (enligt 3 kap 5 § miljöbalken). Länsstyrelsen bedömer att bildande av naturreservatet Oldflån-Ansätten går väl ihop med dessa riksintressen. • Naturreservatet ligger även inom riksintresse för totalförsvarets civila anläggningar för transmissionsnätet för el (enligt 3 kap 9 § miljöbalken). Länsstyrelsen bedömer att naturreservatet är förenligt med detta intresse. Om anläggningarna i framtiden behöver förändras eller byggas ut kan frågan prövas på nytt. Gällande översiktsplan för Krokom kommun antogs 2015. Översiktsplanen anger att området kring Jänsmässholmen är särskilt skyddsvärt, i övrigt anges ingen specifik markanvändning för det aktuella området. Underlag för beslut Tjänsteutlåtande 2026-08-07 Förslag till beslut om utökning samt införande av föreskrift och undantag för naturreservatet Oldflån - Ansätten Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Marie Svensson (V) föreslår bifall till grundförslaget. Andreas Karlsson (C) föreslår ett tilläggsförslag enligt följande: 1. Begära att förslagen kompletteras med en samhällsekonomisk och kommunalekonomisk konsekvensanalys innan slutliga beslut fattas, 2. Analysen ska redovisa arealen produktiv skogsmark samt konsekvenserna för skogsproduktion, råvaruförsörjning, arbetstillfällen, företagande, förädlingsvärde och kommunalt skatteunderlag, 3. Analysen även ska väga in natur-, klimat-, friluftslivs- och rennäringsvärden samt den samlade effekten av tidigare och planerade reservatsbildningar i Krokoms kommun, samt 4. Krokoms kommun framför till Länsstyrelsen att framtida beslutsunderlag för nya eller utökade naturreservat alltid ska innehålla en samhällsekonomisk och kommunalekonomisk konsekvensanalys. Karin Bångman (-) föreslår bifall till Andreas Karlssons (C) tilläggsförslag. Kjell Sundholm (KD) föreslår bifall till Andreas Karlssons (C) tilläggsförslag. Kenneth Nilsson (JVK) föreslår bifall till Andreas Karlssons (C) tilläggsförslag. Ronny Karlsson (SD) föreslår bifall till Andreas Karlssons (C) tilläggsförslag. Carl-Oscar Fransson (M) föreslår bifall till Andreas Karlssons (C) tilläggsförslag. Annika Hansson (S) föreslår bifall till Andreas Karlssons (C) tilläggsförslag. Carl-Oscar Fransson (M) föreslår ett tilläggsförslag enligt följande: Krokoms Kommun vill inte se några inskränkningar i möjligheten av ett aktivt brukande av skogen. Detta vill vi ska beaktas i kommande och pågående processer. Ett aktivt brukande av skogen möjliggör nya arbeten och tillväxt på vår landsbygd. Andreas Karlsson (C)föreslår bifall till Carl-Oscar Fransson (M) tilläggsförslag. Ronny Karlsson (SD) föreslår bifall till Carl-Oscar Fransson (M) tilläggsförslag. Kjell Sundholm (KD) föreslår bifall till Carl-Oscar Fransson (M) tilläggsförslag. Annika Hansson (S) föreslår bifall till Carl-Oscar Fransson (M) tilläggsförslag. Karin Bångman (-) föreslår bifall till Carl-Oscar Fransson (M) tilläggsförslag. Kenneth Nilsson (JVK) föreslår bifall till Carl-Oscar Fransson (M) tilläggsförslag.
2 september 2026, KS § 181: Carl-Oscar Fransson (M), Maria Jacobsson (S), Annika Hansson (S), Jenny Palin (S), Monica Dahlén (S), Kjell Sundholm (KD).
15 juni 2026, KS § 139: Andreas Karlsson (C), Karin Bångman ( - ), Karin Jonsson (C), Mats Mathiasson (C) reserverar sig till förmån för eget förslag. Ulrika Wassberg (JVK) reserverar sig emot Carl-Oscar Fransson (M) tilläggsförslag.
15 juni 2026, KS § 134: Marie Svensson (V) reserverar sig. Karin Jonsson (C) reserverar sig. Krokoms kommuns yttrande Övergripande kommentarer Krokoms kommun avstyrker SGU:s förslag om utpekande och detaljavgränsning av den polymetalliska fyndigheten i Häggån, Bergs och Åre kommuner, Jämtlands län. Kommunen bedömer att underlaget inte är komplett, särskilt vad gäller avvägningen mellan den samhällsnytta SGU åberopar och de potentiella riskerna för människors hälsa och miljön som ett framtida nyttjande av fyndigheten kan innebära. Kommentarer till specifika delar av remissen Krokoms kommun anser att SGU:s tillämpning av kriterium 1 – Ämnen eller material som har stor betydelse för samhällets behov eller försörjningsberedskap, inte uppfylls, med följande motiveringar: Begränsad samhällsanalys och avsaknad av helhetsperspektiv. Ett samhälles behov omfattar fler dimensioner än enbart råvarors strategiska betydelse. SGU:s tillämpning av kriterium 1 baseras huvudsakligen på efterfrågan på kritiska och strategiska metaller samt geopolitiska försörjningsaspekter. Bedömningen utgår därmed i huvudsak från råvarornas funktion i industrin och i den gröna omställningen. Av remissunderlaget framgår att SGU, vid utpekande av riksintresse, inte beaktar miljö- och hälsopåverkan, markanvändningskonflikter eller andra samhälleliga konsekvenser, utan hänvisar sådana frågor till senare prövning enligt miljöbalken. Remiss - avseende SGU:s förslag till utpekande och detaljavgränsning av den polymetalliska fyndigheten Häggån i Bergs och Åre kommuner, Jämtlands län, som riksintresse för värdefulla ämnen eller material. Kommunen anser att potentiella negativa konsekvenser också ska beaktas i tidigt skede, såsom påverkan på människors hälsa, miljö och klimat. Utan en sådan samlad analys riskerar bedömningen att överskatta nyttan av en gruva i förhållande till dess potentiella konsekvenser. Mot bakgrund av att det aktuella området är beläget i anslutning till Storsjön, som utgör dricksvattentäkter i flera kommuner, ifrågasätter kommunen om det överhuvudtaget är möjligt att göra en meningsfull bedömning av samhällsnyttan utan att samtidigt väga in de potentiella konsekvenserna för vattenförsörjningen. Ofullständig redovisning av tekniska förutsättningar och begränsningar. I underlaget framhålls att nuvarande tekniska begränsningar innebär att återvinning av vanadin ur slagg i dagsläget är begränsad. Samtidigt saknas en motsvarande redovisning av tekniska förutsättningar och eventuella begränsningar avseende utvinning av metaller ur alunskiffer, vilket utgör en central förutsättning för att fyndigheten ska kunna nyttjas. Kommunen bedömer att en mer samlad och konsekvent redovisning av såväl möjligheter som begränsningar, både för återvinning och primär utvinning, skulle ge ett mer heltäckande underlag för att bedöma fyndighetens betydelse för samhällets behov. Risk för omfattande avfallgenerering i strid med avfallshierarkin. Bearbetning av alunskiffer, i syfte att utvinna metaller såsom Vanadin och Uran, skulle ge upphov till stora mängder miljöfarligt avfall. Enligt avfallshierarkin definierad i EU:s ramdirektiv om avfall (direktiv 2008/98/EG) ska alla EU:s medlemsländer arbeta för att minimera de negativa effekterna av uppkomst och hantering av avfall samt förbättra resurseffektiviteten. För att lyckas med det förordas just förebyggande av avfall. Om rubricerad fyndighet blir utpekad till riksintresse finns det risk att kommande gruvetableringar kommer generera stora mängder avfall utan någon avsättning. Betydande miljörisker. Den sedimentära bergarten fungerar idag som ett slags naturligt slutförvar av metaller men som vid bearbetning och urlakning kan innebära stora konsekvenser för befintliga riksintressen, miljön, närliggande dricksvattenresurser och ekosystem. Osäker klimatnytta i relation till den gröna omställningen. Det finns även en osäkerhet kring fyndighetens faktiska bidrag till den gröna omställningen, särskilt om utvinningen medför betydande koldioxidutsläpp. Bearbetning av alunskiffer kan generera stora koldioxidutsläpp vid rostning då alunskiffer innehåller mycket kol. Tillsammans med omfattande transporter av avfall kan detta ge upphov till betydande utsläpp av växthusgaser. Om klimatpåverkan från hela produktionskedjan är hög riskerar den potentiella nyttan av de utvunna metallerna att helt, eller delvis, motverkas. Detta innebär att fyndighetens roll i omställningen, och dess ”stora betydelse” för samhällets behov, inte kan bedömas utan en samlad analys av dess totala klimatavtryck. Ställningstagande Med anledning av ovan nämnda brister i SGU:s förslag avstyrker Krokoms kommun, utpekandet och detaljavgränsningen av den polymetalliska fyndigheten Häggån i Bergs och Åre kommuner, Jämtlands län, som riksintresse för värdefulla ämnen eller material. Krokoms kommun har ståndpunkten att alunskiffer har sådana egenskaper som skiljer sig markant mot övrig berggrund i landet där malmmineral har påträffats. De brytvärda mineralens koncentrationer är små jämfört med andra typer av mineraliseringar vilket medför att mängden gruvavfall blir mycket stor. Tidigare erfarenheter visar att kvarlämnade skifferrester innehåller en lång rad metaller som är farliga för hälsan och miljön. Ingen brytning av alunskiffer ska ske i kommunen så länge det inte finns beprövade och säkerställda metoder för mineralbrytning i alunskiffer. Underlag för beslut Förslag till utpekande och detaljavgränsning av den polymetalliska fyndigheten Häggån i Bergs och Åre kommuner. Diarienummer 31 1326/2024. Tjänsteutlåtande 2026-05-29 Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Carl-Oscar Fransson (M) yrkar på följande ändringar till yttrandet: Rubrik sista stycket sida 2 stryk: och osäker ekonomisk bärighet Stryk hela första stycket sida 3. Ändring av sista stycket under rubriken ställningstagande till: ”Ingen brytning av alunskiffer ska ske i kommunen så länge det inte finns beprövade och säkerställda metoder för mineralbrytning i alunskiffer.” Ronny Karlsson (SD) yrkar bifall till Carl-Oscar Franssons (M) förslag. Ulrika Wassberg (JVK) yrkar bifall till Carl-Oscar Fransson (M) förslag. Karin Bångman (-) yrkar bifall till Carl-Oscar Fransson (M) förslag. Karin Jonsson (C) yrkar avslag till Carl-Oscar Fransson (M) förslag. Mats Mathiasson (C) yrkar avslag Carl-Oscar Fransson (M) förslag. Andreas Karlsson (C) yrkar avslag till Carl-Oscar Fransson (M) förslag. Kjell Sundholm (KD) yrkar bifall till Carl-Oscar Fransson (M) förslag. Jenny Palin (S) yrkar bifall till Carl-Oscar Franssons (M) förslag.
17 december 2025, KS § 271: Marie Svensson (V) till förmån för eget förslag samt punkt 3 Karin Jonsson (C) till förmån för eget förslag samt punkt 3 Andreas Karlsson (C) till förmån för Karin Jonssons (C) förslag samt punkt 3 Kenneth Nilsson (JVK) punkt 3 Ronny Karlsson (SD) till förmån för eget förslag samt punkt 4 Carl-Oscar Fransson (M) till förmån för eget förslag samt punkt 4
17 december 2025, KS § 272: Marie Svensson (V) till förmån för eget förslag samt punkt 3 Karin Jonsson (C) till förmån för eget förslag samt punkt 3 Andreas Karlsson (C) till förmån för Karin Jonssons (C) förslag samt punkt 3 Kenneth Nilsson (JVK) punkt 3 Ronny Karlsson (SD) till förmån för eget förslag samt punkt 4 Carl-Oscar Fransson (M) till förmån för eget förslag samt punkt 4
17 december 2025, KS § 273: Marie Svensson (V) till förmån för eget förslag samt punkt 3 Karin Jonsson (C) till förmån för eget förslag samt punkt 3 Andreas Karlsson (C) till förmån för Karin Jonssons (C) förslag samt punkt 3 Kenneth Nilsson (JVK) punkt 3 Ronny Karlsson (SD) till förmån för eget förslag samt punkt 4 Carl-Oscar Fransson (M) till förmån för eget förslag samt punkt 4
17 december 2025, KS § 274: Marie Svensson (V) till förmån för eget förslag samt punkt 3 Karin Jonsson (C) till förmån för eget förslag samt punkt 3 Andreas Karlsson (C) till förmån för Karin Jonssons (C) förslag samt punkt 3 Kenneth Nilsson (JVK) punkt 3 Ronny Karlsson (SD) till förmån för eget förslag samt punkt 4 Carl-Oscar Fransson (M) till förmån för eget förslag samt punkt 4
17 december 2025, KS § 271: Marie Svensson (V) till förmån för eget förslag samt punkt 3 Karin Jonsson (C) till förmån för eget förslag samt punkt 3 Andreas Karlsson (C) till förmån för Karin Jonssons (C) förslag samt punkt 3 Kenneth Nilsson (JVK) punkt 3 Ronny Karlsson (SD) till förmån för eget förslag samt punkt 4 Carl-Oscar Fransson (M) till förmån för eget förslag samt punkt 4 (Signerat, SHA-256 662DD007BE9E90FDD722EA4B3FCEF193BD699B9ED7516B9112BF47BB99B52374)
17 december 2025, KS § 272: Marie Svensson (V) till förmån för eget förslag samt punkt 3 Karin Jonsson (C) till förmån för eget förslag samt punkt 3 Andreas Karlsson (C) till förmån för Karin Jonssons (C) förslag samt punkt 3 Kenneth Nilsson (JVK) punkt 3 Ronny Karlsson (SD) till förmån för eget förslag samt punkt 4 Carl-Oscar Fransson (M) till förmån för eget förslag samt punkt 4 (Signerat, SHA-256 662DD007BE9E90FDD722EA4B3FCEF193BD699B9ED7516B9112BF47BB99B52374)
17 december 2025, KS § 273: Marie Svensson (V) till förmån för eget förslag samt punkt 3 Karin Jonsson (C) till förmån för eget förslag samt punkt 3 Andreas Karlsson (C) till förmån för Karin Jonssons (C) förslag samt punkt 3 Kenneth Nilsson (JVK) punkt 3 Ronny Karlsson (SD) till förmån för eget förslag samt punkt 4 Carl-Oscar Fransson (M) till förmån för eget förslag samt punkt 4 (Signerat, SHA-256 662DD007BE9E90FDD722EA4B3FCEF193BD699B9ED7516B9112BF47BB99B52374)
17 december 2025, KS § 274: Marie Svensson (V) till förmån för eget förslag samt punkt 3 Karin Jonsson (C) till förmån för eget förslag samt punkt 3 Andreas Karlsson (C) till förmån för Karin Jonssons (C) förslag samt punkt 3 Kenneth Nilsson (JVK) punkt 3 Ronny Karlsson (SD) till förmån för eget förslag samt punkt 4 Carl-Oscar Fransson (M) till förmån för eget förslag samt punkt 4 (Signerat, SHA-256 662DD007BE9E90FDD722EA4B3FCEF193BD699B9ED7516B9112BF47BB99B52374)
19 november 2025, KS § 231: Carl Oscar Fransson (M) reserverar sig till förmån för eget förslag och lämnar följande motivering; Ärendet handlar inte om utvinning av uran ur alunskiffer. De synpunkter om brytning av alunskiffer som framförs i yttrandet saknar relevans utifrån den frågeställning som ska besvaras. När politiska åsikter som inte är hänförliga till det ärende som bereds, tillförs i yttranden, så riskerar yttrandet att urvattnas och sakligheten i yttrandet minskas. Att inte tillåta prospektering och utvinning av uran eller annan mineral ur alunskiffer skulle innebära att vi som nation inte tar vårt ansvar för den gröna omställningen och en hållbar energi- och säkerhetspolitik. Alunskiffer innehåller de i Sverige högsta koncentrationerna av uran och tenderar också att medföra riklig förekomst av sällsynta jordartsmetaller. Ett förbud mot att bryta alunskiffer skulle motverka Sveriges möjligheter till grön industrialisering, äventyra europeisk säkerhetspolitik och motverka ett oberoende inom energipolitiken. Ingen brytning av uran i alunskiffer kommer, i det system som inbegriper världens starkaste miljölagstiftningar, vara möjlig innan den teknik som krävs för att säkerställa miljö och hälsa är fullt utvecklad. De risker som finns med brytning av alunskiffer måste hanteras inom ramen för tillståndsprocesser och övriga beslut innan tillstånd för prospektering och utvinning ges. Att helt förbjuda brytning av alunskiffer kommer troligen motverka att ny teknik utvecklas inom området. Utveckling och forskning i Sverige gagnar inte bara svenska intressen utan kan dessutom bidra till miljövinster i andra delar av världen. Kommunernas vetomöjlighet är kraftigt överdriven då den är begränsad till enbart om man ska tillvarata uranet i den brutna malmen och inte lägga uranet i resthögar. Det veto som finns kan alltså inte stoppa en uranbrytning utan enbart tillvaratagandet av uranet. Kommunens yttrande Den kommunala självstyrelsen är reglerad i 1 kap. 1 § regeringsformen. En inskränkning av den kommunala självstyrelsen får inte gå utöver vad som är proportionerligt enligt 14 kap. 3 § regeringsformen. Förslaget tillsammans med en tidigare promemoria om att åter möjliggöra brytning av uran innebär en inskränkning av den kommunala självstyrelsen i och med att vetot mot urangruvor tas bort. Regeringen har inte motiverat varför denna ändring behövs eller att den skulle vara proportionerlig i enlighet med vad som krävs enligt regeringsformen. Förslaget strider mot grundtanken med det kommunala vetot och kommunens ansvar för fysisk planering. Krokoms kommun anser att för det fall man anser att regeringen inte bör pröva mindre anläggningar för brytning av uranhaltigt material av olika skäl så kan det justeras i 17 kap. miljöbalken men då måste det samtidigt säkerställas att det inte innebär en inskränkning av det kommunala vetot, till exempel genom att införa ett generellt veto för kommunerna gällande uranbrytning i miljöbalken motsvarande det som finns för vindkraft i 16 kap. 4 § miljöbalken. Krokoms kommun noterar att det i promemorian skrivs att kommunen ändå kan utöva ett inflytande genom plan- och bygglagstiftningen för att minimera påverkan och beakta olika intressen. Krokoms kommun anser att det ger en missvisande bild av plan- och bygglagstiftningen och dess roll. Mineralbrytning och gruvor prövas inte enligt plan- och bygglagen. Tillhörande byggnader och anläggningar kan visserligen kräva detaljplanering, bygglov och marklov, men det innebär inte någon motsvarighet till ett kommunalt veto. Såsom framgår av promemorian kan statliga myndigheter peka ut ett område som riksintresse vilket innebär att området så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan försvåra till exempel utvinning av kärnämnen. Om en kommun genom den fysiska planeringen gör en annan bedömning av vad marken bör användas till kan länsstyrelsen upphäva kommunens plan och ytterst kan regeringen förelägga en kommun att anta, ändra eller upphäva en detaljplan om regeringen anser att det behövs för att tillgodose ett riksintresse. Det som återstår av kommunens möjlighet till inflytande är att yttra sig som remissinstans i samband med framtagande av miljökonsekvensbeskrivning och tillståndsprövning enligt miljöbalken. Ändringen tillsammans med tidigare förslag till ändring avseende lagstiftningen om uranbrytning innebär således en stor förändring och ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen och kommunens planeringsansvar. När det gäller samhällsbyggnad har kommunen som helhet ett långtgående ansvar. Överblicken över detta, kunskapen om de lokala förutsättningarna, kontakten med invånare och civilsamhälle, och mycket av ansvaret, har kommunen. Det är viktigt att detta ansvar inte undervärderas när beslutsprocesser förändras och stora nationella intressen gör anspråk på människors livsmiljö. Uranbrytning och annan utvinning av kärnämnen medför betydande miljörisker, särskilt vid brytning av uranhaltig alunskiffer. Sådan verksamhet kan ge upphov till spridning av tungmetaller och radioaktiva ämnen som påverkar mark- och vattenmiljö negativt. Gruvprojekt överlag innebär ofta stor påverkan på närmiljön och vissa målkonflikter går inte att undvika. Svåra frågor och målkonflikter kräver mer dialog, inte mindre. Det gäller både i relation till berörda invånare och organisationer och mellan stat och kommun. Den lokala acceptansen är avgörande för en väl fungerande process. Underlag för beslut Promemoria KN/2025/01478. Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och anrikning av kärnämnen. Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Carl-Oscar Fransson (M) lämnar i första hand förslag om ändring enligt följande: 1. Att följande text stryks från yttrandet Förslaget strider mot grundtanken med det kommunala vetot och kommunens ansvar för fysisk planering. Krokoms kommun anser att för det fall man anser att regeringen inte bör pröva mindre anläggningar för brytning av uranhaltigt material av olika skäl så kan det justeras i 17 kap. miljöbalken men då måste det samtidigt säkerställas att det inte innebär en inskränkning av det kommunala vetot, till exempel genom att införa ett generellt veto för kommunerna gällande uranbrytning i miljöbalken motsvarande det som finns för vindkraft i 16 kap. 4 § miljöbalken. Uranbrytning och annan utvinning av kärnämnen medför betydande miljörisker, särskilt vid brytning av uranhaltig alunskiffer. Sådan verksamhet kan ge upphov till spridning av tungmetaller och radioaktiva ämnen som påverkar mark- och vattenmiljö negativt. 2. Att följande text läggs till i slutet av svaret. Däremot finns det även nackdelar med ett kommunalt veto där ett veto enbart nyttjas att sätta stopp för en gruva med motiveringen ”not in my backyard” vilket innebära att vi som nation inte tar vårt ansvar för den gröna omställningen och en hållbar energi- och säkerhetspolitik. När kommunerna har möjlighet att använda sitt kommunala veto, och det råder starka motsättningar kring en eventuell gruvetablering, ofta till följd av olika intressekonflikter, kan det skapa ett betydande lokalt tryck på den politiska nivån. I sådana lägen riskerar kommunala företrädare att känna sig tvingade att motsätta sig projektet, inte nödvändigtvis av övertygelse, utan av rädsla för att gå emot opinionen. Det försvårar en nyanserad och långsiktig politisk bedömning. Risker och konsekvenser med en gruvbrytning blir densamma om man tillvaratar uranet eller inte. Ett eventuellt kommunalt veto bör därav vara kopplat till gruvbrytningen som sådan och inte till vilket ämne som tillvaratas. Carl-Oscar Fransson (M) lämnar i andra hand förslag om avslag till grundförslaget. Ronny Karlsson (SD) föreslår bifall till grundförslaget. Karin Jonsson (C) föreslår bifall till grundförslaget och avslag till Carl-Oscar Franssons (M) förslag om ändring. Marie Svensson (V) föreslår bifall till grundförslaget och avslag till Carl- Oscar Franssons (M) förslag om ändring. Karin Bångman (-) föreslår bifall till grundförslaget och avslag till Carl- Oscar Franssons (M) förslag om ändring. Kenneth Nilsson (JVK) föreslår bifall till grundförslaget och avslag till Carl- Oscar Franssons (M) förslag om ändring. Kjell Sundholm (KD) föreslår bifall till grundförslaget.
19 november 2025, KS § 220: Ronny Karlsson (SD) reserverar sig till förmån för eget förslag. Underlag för beslut Tjänsteutlåtande 20251112 Yttrandet avseende Regional transportplan för Jämtlands län 2026-2037 Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Annika Hansson (S) föreslår bifall till grundförslaget. Ronny Karlsson (SD) föreslår avslag till grundförslaget. Marie Svensson (V) föreslår bifall till grundförslaget. Carl-Oscar Fransson (M) föreslår bifall till grundförslaget. Kjell Sundholm (KD) föreslår bifall till grundförslaget. Karin Bångman (-), Kenneth Nilsson (JVK) yttrar sig.
16 juni 2025, KS § 135: Marie Svensson (V) reserverar sig med följande motivering: Vänsterpartiet reserverar sig mot beslutet att anta remissvaret i nuvarande form. Remissvaret fokuserar för ensidigt på skogens ekonomiska betydelse och markägares intressen, medan klimat- och miljöperspektivet blir för svagt. Vi anser att kommunen bör stå upp för att skydda biologisk mångfald, minska beroendet av fossila utsläpp och se skogen som en gemensam resurs – inte bara ett privat kapital. Sverige måste ta sitt fulla ansvar i klimatomställningen, även lokalt. Vi reserverar oss till förmån för det yrkande som Vänsterpartiet lagt. Krokoms kommuns yttrande Osäkerhet kolupptag och hållbara avverkningsvolymer I utredningen framgår att det finns en stor osäkerhet kring hur kolupptaget kommer att bli i framtiden. Det beror på många faktorer som till exempel påverkan på skogen av ett förändrat klimat, insektsangrepp, stormar, mm. Beräkningar av kolupptag visar inte på några större marginaler i händelse av de sämre scenarier som beskrivs i förslaget. Kommunen ser här en risk att det beräknade kolupptaget överskattas. Skydd av rätt natur Med planerade åtgärder för att skydda värdefull natur är det inte säkert att rätt natur prioriteras först. De naturområden som har störst betydelse för bevarande av biologisk mångfald och som ligger strategiskt i landskapet bör prioriteras. Krokoms kommun är det även viktigt med konnektivitet mellan områden för ex renbete/skötsel. Det efterfrågas därför en tydligare strategi för hur en funktionell gröna infrastruktur ska byggas upp. Ersättning till markägare som är med och bidrar till nettoupptag av växthusgaser och bevarande av biologisk mångfald Det finns flera förslag i utredningen om ersättningar till markägare som är med och bidrar till ökat nettoupptag av växthusgaser och bevarande av biologisk mångfald. När staten satsar på ersättningar är det viktigt att det att de åtgärder som ersätts inte är tillfälliga utan att de får långsiktiga, varaktiga effekter. Kortsiktiga åtgärder för klimatet kan vara motiverade utifrån en akut klimatsituation men avseende biologisk mångfald måste man tänka mer långsiktigt för att utveckla värden och uppnå resultat. Rapportering av arealer till EU Utredningen lägger stor vikt vid att hitta möjligheter att rapportera större arealer skyddad natur till EU. Det är bra att se över vilka arealer som kan rapporteras. Viktigt är dock att rapporteringen sker på samma sätt och av samma typ av arealer inom hela EU. Skydd av skog Då nuvarande förslag lutar sig på frivillighet och händelsestyrt skydd är det viktigt att skogsägare får tydliga spelregler och förutsägbarhet när det gäller skydd av skog med höga naturvärden och möjligheter ska finnas för att ersätta markägare för dessa. Förvaltning av skyddade områden I kommunen finns stora arealer fjäll och fjällnära natur som förvaltas av Länsstyrelsen. Dessa miljöer är en viktig attraktionsfaktor för kommunen och områdena är välbesökta. Länsstyrelsen i Jämtland liksom andra län har fått minskad budget för förvaltning av skyddad natur de senaste åren. Vilket har inneburit att förvaltningen har minskat och personalförändringar har gjorts. Att åter bygga upp kompetens och erfarenhet tar tid. Det handlar bland annat om kontaktnät, lokalkännedom, kunskap om själva hantverket och kunskap skötselplanerna. Länsstyrelsens naturbevakare utgör även en del av säkerheten för besökare i fjällmiljö. Det är därför viktigt med tillräckliga resurser för en förvaltning som klarar av skötsel på områdena och att resurser är stabila över tid. EU´s restaureringsförordning och icke försämringskravet Restaurering av kulturlandskap kräver god kunskap och erfarenhet. Det är även här viktigt med långsiktighet och stabila förutsättningar så att företagare vågar satsa. Generellt är det mindre resurskrävande att skydda och sköta befintliga naturområden med stor betydelse för biologisk mångfald än att restaurera. Fokus ska därför ligga på att skydda och sköta det vi redan har. Stöd till mer friluftsliv i natur I Krokoms kommun är naturen en viktig attraktionsfaktor för både de som väljer att bo här, men även för turismen. Det är viktigt att involvera lokalsamhällen och fastighetsägare när man utvecklar friluftsliv och turism i naturen. Fjäll och fjällnära natur är slitagekänslig och återhämtar sig mycket långsamt om den skadas. Flera markägare har erfarenhet av att leder och turism kanaliseras till deras marker utan dialog. Det är viktigt att statliga stöd för denna utveckling säkerställer att den inte skapar konflikter. Övrigt Det är negativt att utredningen i sin slutversion inte är en bred överenskommelse, en bred överenskommelse har varit mer stabil politik och skapat bättre och tryggare förutsättningar för alla involverade. Klimatpolitiken måste även fokusera mer på att minska fossila utsläpp samt andra utsläpp av växthusgaser och inte utgå ifrån att skogen ska kompensera för andra sektorers utsläpp En stabil nivå på bidrag, stöd och ersättningar samt klara regler för när dessa kan vara aktuella krävs för att öka förutsägbarheten och ge förutsättningar till användning av dessa medel. En av anledningarna det som är skrivet ovan är att förenkla möjligheterna till generationsskifte på gårdar/fastigheter på landsbygden i vår kommun. Nybyggnation/renovering av fastigheter är en dyr investering och kräver planering. Möjligheter till att låna pengar för nybyggnation/renovering bank är begränsade därför krävs egen finansiering till stor del och den brukar utgöras av uttag från egen skog. Alla fördröjningar gör att hemflytt försenas och då riskerar hemgården att bli fritidshus istället för permanentboende. En annan anledning är att skogsindustrin spelar en viktig roll för sysselsättningen i Krokoms kommun. Enligt statistik från SCB (2022) så är 10% sysselsatta inom jordbruk, skog och fiske. Vilket kan jämföras med 5% i Jämtlands län och 2% i riket. Utöver dessa yrkesgrupper finns det flera verksamheter som är indirekt kopplade till skogsindustrin. Exempelvis erbjuder naturbruksutbildningarna vid Dille och Torsta utbildningar inom skogsnäringen. Underlag för beslut Tjänsteutlåtande 2025-06-10 Miljömålsberedningens förslag om en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn (LULUCF) SOU 2025:21. Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Marie Svensson (V) lämnar ett tilläggsförslag enligt följande: 1. Att skogen lyfts som en samhällelig och ekologisk resurs – inte enbart en ekonomisk tillgång. 2. Att skydd av värdefull natur ska kunna vara bindande när frivillighet inte räcker. 3. Att klimatarbetet ska fokusera på att minska fossila utsläpp, inte låta skogen kompensera för andra sektorers utsläpp. Ronny Karlsson (SD), Ulrika Wassberg (JVK), Karin Jonsson (C) och Karin Bångman (-) förslår avslag till Marie Svenssons (V) tilläggsförslag. Kjell Sundholm (KD) föreslår bifall på Marie Svenssons (V) tilläggsförslag punkt 1. Peter Grundström (S) föreslår bifall till Marie Svenssons (V) tilläggsförslag punkt 1. Carl-Oscar Fransson (M) bifall Marie Svenssons (V) tilläggsförslag punkt 1.
26 februari 2025, KS § 25: Vänsterpartiet reserverar sig till förmån för eget förslag på grundförslagets punkt 3. Vänsterpartiet, Jämtland Väl Krokom och Centerpartiet reserverar sig till förmån för egna förslag på punkten 1. Vänsterpartiet reserverar sig till förmån för eget förslag på Carl-Oscar Franssons (M) tilläggsförslag. Vänsterpartiet, Centerpartiet och Jämtland Väl Krokom reserverar sig till förmån för egna förslag på grundförslaget punkt 5. Avstår Vänsterpartiet avstår från beslut på grundförslaget punkt 6. Centerpartiet och Vänsterpartiet avstår från beslut på grundförslaget punkt 7.