Kenneth Nilsson

JVK

11/11

möten närvarande

Räknar bara möten där Kenneth Nilsson står i protokollet. Frånvaro utan ersättare syns inte.

Kommunstyrelsen september 1/1

Komunstyrelsen september 1/1

Rättelse av 1/1

Kommunstyrelsen 6/6

Kommunstyrelsen december 1/1

KS december 1/1

voteringar

reservationer

Sammanträden

Kommunstyrelsen september 2 september 2026närvarande
Komunstyrelsen september 2 september 2026närvarande
Rättelse av 2 september 2026närvarande
Kommunstyrelsen 10 juni 2026närvarande
Kommunstyrelsen 4 februari 2026närvarande
Kommunstyrelsen december 17 december 2025närvarande
KS december 17 december 2025närvarande
Kommunstyrelsen 19 november 2025närvarande
Kommunstyrelsen 15 oktober 2025närvarande
Kommunstyrelsen 20 augusti 2025närvarande
Kommunstyrelsen 26 februari 2025närvarande

Reservationer

2 september 2026, KS § 184: Karin Bångman (-) Kenneth Nilsson (JVK) Ronny Karlsson (SD)
2 september 2026, KS § 173: Marie Svensson (V) till förmån för grundförslaget Syftet med naturreservatet Syftet med naturreservatet är att bevara biologisk mångfald och värdefulla naturmiljöer. Områdets naturskogar, som delvis är brandpräglade med inslag av lövträd och andra ingående naturmiljöer samt områdets orörda karaktär i ett sammanhängande, fjällnära naturskogslandskap med dess ekosystem och biologiska mångfald ska bevaras. Syftet ska uppnås genom att skogsmark, myr och övriga naturmiljöer med dess flora och fauna utvecklas fritt. De delar av skogsmarken som är präglade av brand med lövträdsinslag bör brännas i lämpliga intervall eller förvaltas med brandefterliknande skötselåtgärder. Länsstyrelsens skäl för beslutet Naturreservatets prioriterade bevarandevärden och därmed skälen för beslutet är: • Del i de stora sammanhängande fjällnaturskogarna med sina intakta skogsekosystem med höga naturvärden. • Urskogsartad fjällnära granskog präglad av intern beståndsdynamik. • Brandpräglad barrblandskog med inslag av lövträd. • Bark- och vedlevande mossor, svampar, lavar och insekter samt marklevande svampar och hålhäckande fåglar. Riksintressen, planer och områdesbestämmelser Naturreservatet berörs av riksintressena: • Kärnområde av riksintresse för rennäring, Stor-Foskvattnet (enligt 3 kap. 5 § miljöbalken) • Skyddade vattendrag, Hårkan (enligt 4 kap. 6 § miljöbalken) Länsstyrelsen bedömer att bildandet av naturreservat Blankvattnet går väl ihop med dessa riksintressen. För att värna riksintresset för rennäring ska särskild hänsyn tas till renbetet. Att skogsmarken, i och med bildande av naturreservat, skyddas mot avverkning bedöms ha en positiv inverkan för renbetet på landskapsnivå. I samband med framtagande av bränningsplan för naturreservatet ska samråd med berörd sameby ske. Bränningen ska planeras så att negativa effekter ur betessynpunkt reduceras genom att det till exempel sparas områden med lavbärande mark inom naturreservatet. Gällande översiktsplan för Krokoms kommun, antogs 2015. Översiktsplanen anger ingen specifik markanvändning för det aktuella området. Enligt ”Vindkraft i Krokoms kommun, Tillägg i översiktsplan”, antagen 2010–2011 ligger naturreservatet inom rött område. I ”röda” områden finns värdefulla landskap för t.ex. rennäringen, turismen, naturvården eller kulturmiljön som riskerar att påtagligt skadas av vindkraftexploateringar. Där är det olämpligt att bygga stora vindkraftverk eller grupper av vindkraftverk. Små gårdsverk kan eventuellt få bygglov. Underlag för beslut Tjänsteutlåtande 2026-08-07 Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Marie Svensson (V) föreslår bifall till grundförslaget. Andreas Karlsson (C) föreslår ett tilläggsförslag enligt följande: 1. Begära att förslagen kompletteras med en samhällsekonomisk och kommunalekonomisk konsekvensanalys innan slutliga beslut fattas, 2. Analysen ska redovisa arealen produktiv skogsmark samt konsekvenserna för skogsproduktion, råvaruförsörjning, arbetstillfällen, företagande, förädlingsvärde och kommunalt skatteunderlag, 3. Analysen även ska väga in natur-, klimat-, friluftslivs- och rennäringsvärden samt den samlade effekten av tidigare och planerade reservatsbildningar i Krokoms kommun, samt 4. Krokoms kommun framför till Länsstyrelsen att framtida beslutsunderlag för nya eller utökade naturreservat alltid ska innehålla en samhällsekonomisk och kommunalekonomisk konsekvensanalys. Karin Bångman (-) föreslår bifall till Andreas Karlssons (C) tilläggsförslag. Kjell Sundholm (KD) föreslår bifall till Andreas Karlssons (C) tilläggsförslag. Kenneth Nilsson (JVK) föreslår bifall till Andreas Karlssons (C) tilläggsförslag. Ronny Karlsson (SD) föreslår bifall till Andreas Karlssons (C) tilläggsförslag. Carl-Oscar Fransson (M) föreslår bifall till Andreas Karlssons (C) tilläggsförslag. Annika Hansson (S) föreslår bifall till Andreas Karlssons (C) tilläggsförslag. Carl-Oscar Fransson (M) föreslår ett tilläggsförslag enligt följande: Krokoms Kommun vill inte se några inskränkningar i möjligheten av ett aktivt brukande av skogen. Detta vill vi ska beaktas i kommande och pågående processer. Ett aktivt brukande av skogen möjliggör nya arbeten och tillväxt på vår landsbygd. Andreas Karlsson (C)föreslår bifall till Carl-Oscar Fransson (M) tilläggsförslag. Ronny Karlsson (SD) föreslår bifall till Carl-Oscar Fransson (M) tilläggsförslag. Kjell Sundholm (KD) föreslår bifall till Carl-Oscar Fransson (M) tilläggsförslag. Annika Hansson (S) föreslår bifall till Carl-Oscar Fransson (M) tilläggsförslag. Karin Bångman (-) föreslår bifall till Carl-Oscar Fransson (M) tilläggsförslag. Kenneth Nilsson (JVK) föreslår bifall till Carl-Oscar Fransson (M) tilläggsförslag.
2 september 2026, KS § 174: Marie Svensson (V) till förmån för grundförslaget Länsstyrelsens motivering för utökning av naturreservat För att områdets värden ska bestå, behöver området undantas från skogsproduktion och annan exploatering som innebär att områdets naturvärden påtagligt skadas. Mot bakgrund av områdets höga naturvärden bedömer Länsstyrelsen att bildande av naturreservat är det bästa alternativet för att långsiktigt bevara och utveckla områdets värden. Detta motiverar till varför Länsstyrelsen har bedömt att området bör förklaras som naturreservat. Motivering för utökning av naturreservat För att områdets naturvärden ska bestå, behöver området undantas från skogsproduktion och annan exploatering som innebär att områdets naturvärden påtagligt skadas. I enlighet med regeringsuppdraget att skydda värdefulla statliga skogar ovan och i nära anslutning till gränsen för fjällnära skog (M2022/01240) ska detta område ges ett formellt skydd. Länsstyrelsen bedömer att bildande av naturreservat är det bästa alternativet för att långsiktigt bevara och utveckla områdets värden. Detta motiverar till varför Länsstyrelsen har bedömt att området bör förklaras som naturreservat. Motivering av ändringar i föreskrifter Följande ändring görs under rubriken Föreskrifter, avsnittet B, Föreskrifter med stöd av 7 kap. 6 § miljöbalken skyldighet att tåla visst intrång jämfört med tidigare beslut: • Tillägg görs av föreskriften B4: ” Återställning av vattendrags och strandzoners naturliga strukturer, inklusive fällning av en del träd med låga naturvärden, urtag av sten/block i strandkanter, tillförsel av block, sten och lekgrus till vattendrag, borttagning av artificiella vandringshinder samt byte av vandringshindrande vägtrummor.” Föreskriften införs för att möjliggöra naturvårdande restaureringsåtgärder i vattendrag och strandzoner om sådana åtgärder framöver bedöms lämpliga för att bevara eller utveckla områdets naturvärden. Föreskriften bedöms förenlig med och ha stöd i naturreservatets syfte, inklusive syftet att bevara biologisk mångfald, ekologiska funktioner och Natura 2000-värden. Följande ändring görs under rubriken Föreskrifter, avsnittet C, Föreskrifter med stöd av 7 kap. 30 § miljöbalken om vad allmänheten har att iaktta inom reservatet jämfört med tidigare beslut: • I föreskriften C3 stryks ”Undantag för vissa leder”. Ändringen syftar till att klargöra vilka undantag som gäller för framförande av motordrivna fordon inom naturreservatet. Den tidigare formuleringen bedöms vara otydlig och ersätts av en mer preciserad reglering med särskilda undantag som anges under rubriken Undantag från föreskrifterna. Undantagen anger i vilka situationer framförande av motordrivna fordon är tillåtet inom naturreservatet. Förtydligandet bedöms minska risken för olika tolkningar av föreskriften samt underlätta efterlevnad, tillsyn och förvaltning av naturreservatet. Riksintressen, planer och områdesbestämmelser Naturreservatet ligger inom område av riksintresse för turism och rörligt friluftsliv inom fjällvärlden i Jämtlands län (enligt 4 kap 1–2 §§ miljöbalken), • Vattendraget Hårkan (enligt 4 kap 6 § miljöbalken), • Friluftsliv inom Toskströmmen-Åkersjön (enligt 3 kap 6 § miljöbalken), naturvård inom Flån-Ansätten (enligt 3 kap 6 § miljöbalken) • Kärnområde för rennäring (enligt 3 kap 5 § miljöbalken). Länsstyrelsen bedömer att bildande av naturreservatet Oldflån-Ansätten går väl ihop med dessa riksintressen. • Naturreservatet ligger även inom riksintresse för totalförsvarets civila anläggningar för transmissionsnätet för el (enligt 3 kap 9 § miljöbalken). Länsstyrelsen bedömer att naturreservatet är förenligt med detta intresse. Om anläggningarna i framtiden behöver förändras eller byggas ut kan frågan prövas på nytt. Gällande översiktsplan för Krokom kommun antogs 2015. Översiktsplanen anger att området kring Jänsmässholmen är särskilt skyddsvärt, i övrigt anges ingen specifik markanvändning för det aktuella området. Underlag för beslut Tjänsteutlåtande 2026-08-07 Förslag till beslut om utökning samt införande av föreskrift och undantag för naturreservatet Oldflån - Ansätten Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Marie Svensson (V) föreslår bifall till grundförslaget. Andreas Karlsson (C) föreslår ett tilläggsförslag enligt följande: 1. Begära att förslagen kompletteras med en samhällsekonomisk och kommunalekonomisk konsekvensanalys innan slutliga beslut fattas, 2. Analysen ska redovisa arealen produktiv skogsmark samt konsekvenserna för skogsproduktion, råvaruförsörjning, arbetstillfällen, företagande, förädlingsvärde och kommunalt skatteunderlag, 3. Analysen även ska väga in natur-, klimat-, friluftslivs- och rennäringsvärden samt den samlade effekten av tidigare och planerade reservatsbildningar i Krokoms kommun, samt 4. Krokoms kommun framför till Länsstyrelsen att framtida beslutsunderlag för nya eller utökade naturreservat alltid ska innehålla en samhällsekonomisk och kommunalekonomisk konsekvensanalys. Karin Bångman (-) föreslår bifall till Andreas Karlssons (C) tilläggsförslag. Kjell Sundholm (KD) föreslår bifall till Andreas Karlssons (C) tilläggsförslag. Kenneth Nilsson (JVK) föreslår bifall till Andreas Karlssons (C) tilläggsförslag. Ronny Karlsson (SD) föreslår bifall till Andreas Karlssons (C) tilläggsförslag. Carl-Oscar Fransson (M) föreslår bifall till Andreas Karlssons (C) tilläggsförslag. Annika Hansson (S) föreslår bifall till Andreas Karlssons (C) tilläggsförslag. Carl-Oscar Fransson (M) föreslår ett tilläggsförslag enligt följande: Krokoms Kommun vill inte se några inskränkningar i möjligheten av ett aktivt brukande av skogen. Detta vill vi ska beaktas i kommande och pågående processer. Ett aktivt brukande av skogen möjliggör nya arbeten och tillväxt på vår landsbygd. Andreas Karlsson (C)föreslår bifall till Carl-Oscar Fransson (M) tilläggsförslag. Ronny Karlsson (SD) föreslår bifall till Carl-Oscar Fransson (M) tilläggsförslag. Kjell Sundholm (KD) föreslår bifall till Carl-Oscar Fransson (M) tilläggsförslag. Annika Hansson (S) föreslår bifall till Carl-Oscar Fransson (M) tilläggsförslag. Karin Bångman (-) föreslår bifall till Carl-Oscar Fransson (M) tilläggsförslag. Kenneth Nilsson (JVK) föreslår bifall till Carl-Oscar Fransson (M) tilläggsförslag.
10 juni 2026, KS § 125: Marie Svensson (V) reserverar sig mot Bygg- och miljönämndens beslutspunkt 1 till förmån för eget förslag. Andreas Karlsson (C) reserverar sig mot Bygg- och miljönämndens beslutspunkt 1 till förmån för eget förslag. Magnus Bjurling (C) reserverar sig mot Bygg- och miljönämndens beslutspunkt 1 till förmån för Andreas Karlssons (C) förslag. Karin Jonsson (C) reserverar sig mot Bygg- och miljönämndens beslutspunkt 1 till förmån för Andreas Karlssons (C) förslag. Kenneth Nilsson (JVK) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Karin Bångman (-) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag.
10 juni 2026, KS § 126: Karin Bångman (-) reserverar sig till förmån för eget förslag. Kenneth Nilsson (JVK) reserverar sig till förmån för Karin Bångmans (-) förslag.
4 februari 2026, KS § 4: Karin Bångman (-) reserverar sig till förmån för eget förslag. Kenneth Nilsson (JVK) reserverar sig till förmån för eget förslag. Ronny Karlsson (SD) reserverar sig till förmån för eget förslag. Karin Jonsson (C) reserverar sig till förmån för eget förslag. Andreas Karlsson (C) reserverar sig till förmån för eget förslag. Mats Mathiasson (C) reserverar sig. Marie Svensson (V) reserverar sig till förmån för eget förslag och lämnar följande motivering; Vänsterpartiet reserverar sig mot beslutet att ställa sig bakom promemorian Justerad beräkning av administration i kostnadsutjämningen för kommuner. Förslaget riskerar att försvaga kostnadsutjämningens grundprincip om likvärdighet och innebär att ekonomiskt pressade glesa kommuner ställs mot varandra. Kostnadsutjämningen ska ge kommuner likvärdiga förutsättningar för välfärd och inte användas som ett styrmedel för strukturförändringar utan tillräckliga införandebidrag och långsiktighet
4 februari 2026, KS § 5: Ronny Karlsson (SD) reserverar sig mot beslut på Marie Svenssons (V) förslag till förmån för eget förslag. Karin Bångman (-) reserverar sig till förmån för eget förslag. Kenneth Nilsson (JVK) reserverar sig mot beslut på Karin Bångmans (-) förslag till förmån för eget förslag.
4 februari 2026, KS § 6: Ronny Karlsson (SD) reserverar sig mot beslut på Marie Svenssons (V) förslag till förmån för eget förslag. Karin Bångman (-) reserverar sig till förmån för eget förslag. Kenneth Nilsson (JVK) reserverar sig mot beslut på Karin Bångmans (-) förslag till förmån för eget förslag.
17 december 2025, KS § 259: Karin Bångman (-) alternativ 3. Kenneth Nilsson (JVK) alternativ 3.
17 december 2025, KS § 263: Karin Bångman (-) Kenneth Nilsson (JVK)
17 december 2025, KS § 265: Karin Bångman (-) punkt 1. Kenneth Nilsson (JVK)
17 december 2025, KS § 271: Marie Svensson (V) till förmån för eget förslag samt punkt 3 Karin Jonsson (C) till förmån för eget förslag samt punkt 3 Andreas Karlsson (C) till förmån för Karin Jonssons (C) förslag samt punkt 3 Kenneth Nilsson (JVK) punkt 3 Ronny Karlsson (SD) till förmån för eget förslag samt punkt 4 Carl-Oscar Fransson (M) till förmån för eget förslag samt punkt 4
17 december 2025, KS § 272: Marie Svensson (V) till förmån för eget förslag samt punkt 3 Karin Jonsson (C) till förmån för eget förslag samt punkt 3 Andreas Karlsson (C) till förmån för Karin Jonssons (C) förslag samt punkt 3 Kenneth Nilsson (JVK) punkt 3 Ronny Karlsson (SD) till förmån för eget förslag samt punkt 4 Carl-Oscar Fransson (M) till förmån för eget förslag samt punkt 4
17 december 2025, KS § 273: Marie Svensson (V) till förmån för eget förslag samt punkt 3 Karin Jonsson (C) till förmån för eget förslag samt punkt 3 Andreas Karlsson (C) till förmån för Karin Jonssons (C) förslag samt punkt 3 Kenneth Nilsson (JVK) punkt 3 Ronny Karlsson (SD) till förmån för eget förslag samt punkt 4 Carl-Oscar Fransson (M) till förmån för eget förslag samt punkt 4
17 december 2025, KS § 274: Marie Svensson (V) till förmån för eget förslag samt punkt 3 Karin Jonsson (C) till förmån för eget förslag samt punkt 3 Andreas Karlsson (C) till förmån för Karin Jonssons (C) förslag samt punkt 3 Kenneth Nilsson (JVK) punkt 3 Ronny Karlsson (SD) till förmån för eget förslag samt punkt 4 Carl-Oscar Fransson (M) till förmån för eget förslag samt punkt 4
17 december 2025, KS § 271: Marie Svensson (V) till förmån för eget förslag samt punkt 3 Karin Jonsson (C) till förmån för eget förslag samt punkt 3 Andreas Karlsson (C) till förmån för Karin Jonssons (C) förslag samt punkt 3 Kenneth Nilsson (JVK) punkt 3 Ronny Karlsson (SD) till förmån för eget förslag samt punkt 4 Carl-Oscar Fransson (M) till förmån för eget förslag samt punkt 4 (Signerat, SHA-256 662DD007BE9E90FDD722EA4B3FCEF193BD699B9ED7516B9112BF47BB99B52374)
17 december 2025, KS § 272: Marie Svensson (V) till förmån för eget förslag samt punkt 3 Karin Jonsson (C) till förmån för eget förslag samt punkt 3 Andreas Karlsson (C) till förmån för Karin Jonssons (C) förslag samt punkt 3 Kenneth Nilsson (JVK) punkt 3 Ronny Karlsson (SD) till förmån för eget förslag samt punkt 4 Carl-Oscar Fransson (M) till förmån för eget förslag samt punkt 4 (Signerat, SHA-256 662DD007BE9E90FDD722EA4B3FCEF193BD699B9ED7516B9112BF47BB99B52374)
17 december 2025, KS § 273: Marie Svensson (V) till förmån för eget förslag samt punkt 3 Karin Jonsson (C) till förmån för eget förslag samt punkt 3 Andreas Karlsson (C) till förmån för Karin Jonssons (C) förslag samt punkt 3 Kenneth Nilsson (JVK) punkt 3 Ronny Karlsson (SD) till förmån för eget förslag samt punkt 4 Carl-Oscar Fransson (M) till förmån för eget förslag samt punkt 4 (Signerat, SHA-256 662DD007BE9E90FDD722EA4B3FCEF193BD699B9ED7516B9112BF47BB99B52374)
17 december 2025, KS § 274: Marie Svensson (V) till förmån för eget förslag samt punkt 3 Karin Jonsson (C) till förmån för eget förslag samt punkt 3 Andreas Karlsson (C) till förmån för Karin Jonssons (C) förslag samt punkt 3 Kenneth Nilsson (JVK) punkt 3 Ronny Karlsson (SD) till förmån för eget förslag samt punkt 4 Carl-Oscar Fransson (M) till förmån för eget förslag samt punkt 4 (Signerat, SHA-256 662DD007BE9E90FDD722EA4B3FCEF193BD699B9ED7516B9112BF47BB99B52374)
19 november 2025, KS § 231: Carl Oscar Fransson (M) reserverar sig till förmån för eget förslag och lämnar följande motivering; Ärendet handlar inte om utvinning av uran ur alunskiffer. De synpunkter om brytning av alunskiffer som framförs i yttrandet saknar relevans utifrån den frågeställning som ska besvaras. När politiska åsikter som inte är hänförliga till det ärende som bereds, tillförs i yttranden, så riskerar yttrandet att urvattnas och sakligheten i yttrandet minskas. Att inte tillåta prospektering och utvinning av uran eller annan mineral ur alunskiffer skulle innebära att vi som nation inte tar vårt ansvar för den gröna omställningen och en hållbar energi- och säkerhetspolitik. Alunskiffer innehåller de i Sverige högsta koncentrationerna av uran och tenderar också att medföra riklig förekomst av sällsynta jordartsmetaller. Ett förbud mot att bryta alunskiffer skulle motverka Sveriges möjligheter till grön industrialisering, äventyra europeisk säkerhetspolitik och motverka ett oberoende inom energipolitiken. Ingen brytning av uran i alunskiffer kommer, i det system som inbegriper världens starkaste miljölagstiftningar, vara möjlig innan den teknik som krävs för att säkerställa miljö och hälsa är fullt utvecklad. De risker som finns med brytning av alunskiffer måste hanteras inom ramen för tillståndsprocesser och övriga beslut innan tillstånd för prospektering och utvinning ges. Att helt förbjuda brytning av alunskiffer kommer troligen motverka att ny teknik utvecklas inom området. Utveckling och forskning i Sverige gagnar inte bara svenska intressen utan kan dessutom bidra till miljövinster i andra delar av världen. Kommunernas vetomöjlighet är kraftigt överdriven då den är begränsad till enbart om man ska tillvarata uranet i den brutna malmen och inte lägga uranet i resthögar. Det veto som finns kan alltså inte stoppa en uranbrytning utan enbart tillvaratagandet av uranet. Kommunens yttrande Den kommunala självstyrelsen är reglerad i 1 kap. 1 § regeringsformen. En inskränkning av den kommunala självstyrelsen får inte gå utöver vad som är proportionerligt enligt 14 kap. 3 § regeringsformen. Förslaget tillsammans med en tidigare promemoria om att åter möjliggöra brytning av uran innebär en inskränkning av den kommunala självstyrelsen i och med att vetot mot urangruvor tas bort. Regeringen har inte motiverat varför denna ändring behövs eller att den skulle vara proportionerlig i enlighet med vad som krävs enligt regeringsformen. Förslaget strider mot grundtanken med det kommunala vetot och kommunens ansvar för fysisk planering. Krokoms kommun anser att för det fall man anser att regeringen inte bör pröva mindre anläggningar för brytning av uranhaltigt material av olika skäl så kan det justeras i 17 kap. miljöbalken men då måste det samtidigt säkerställas att det inte innebär en inskränkning av det kommunala vetot, till exempel genom att införa ett generellt veto för kommunerna gällande uranbrytning i miljöbalken motsvarande det som finns för vindkraft i 16 kap. 4 § miljöbalken. Krokoms kommun noterar att det i promemorian skrivs att kommunen ändå kan utöva ett inflytande genom plan- och bygglagstiftningen för att minimera påverkan och beakta olika intressen. Krokoms kommun anser att det ger en missvisande bild av plan- och bygglagstiftningen och dess roll. Mineralbrytning och gruvor prövas inte enligt plan- och bygglagen. Tillhörande byggnader och anläggningar kan visserligen kräva detaljplanering, bygglov och marklov, men det innebär inte någon motsvarighet till ett kommunalt veto. Såsom framgår av promemorian kan statliga myndigheter peka ut ett område som riksintresse vilket innebär att området så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan försvåra till exempel utvinning av kärnämnen. Om en kommun genom den fysiska planeringen gör en annan bedömning av vad marken bör användas till kan länsstyrelsen upphäva kommunens plan och ytterst kan regeringen förelägga en kommun att anta, ändra eller upphäva en detaljplan om regeringen anser att det behövs för att tillgodose ett riksintresse. Det som återstår av kommunens möjlighet till inflytande är att yttra sig som remissinstans i samband med framtagande av miljökonsekvensbeskrivning och tillståndsprövning enligt miljöbalken. Ändringen tillsammans med tidigare förslag till ändring avseende lagstiftningen om uranbrytning innebär således en stor förändring och ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen och kommunens planeringsansvar. När det gäller samhällsbyggnad har kommunen som helhet ett långtgående ansvar. Överblicken över detta, kunskapen om de lokala förutsättningarna, kontakten med invånare och civilsamhälle, och mycket av ansvaret, har kommunen. Det är viktigt att detta ansvar inte undervärderas när beslutsprocesser förändras och stora nationella intressen gör anspråk på människors livsmiljö. Uranbrytning och annan utvinning av kärnämnen medför betydande miljörisker, särskilt vid brytning av uranhaltig alunskiffer. Sådan verksamhet kan ge upphov till spridning av tungmetaller och radioaktiva ämnen som påverkar mark- och vattenmiljö negativt. Gruvprojekt överlag innebär ofta stor påverkan på närmiljön och vissa målkonflikter går inte att undvika. Svåra frågor och målkonflikter kräver mer dialog, inte mindre. Det gäller både i relation till berörda invånare och organisationer och mellan stat och kommun. Den lokala acceptansen är avgörande för en väl fungerande process. Underlag för beslut Promemoria KN/2025/01478. Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och anrikning av kärnämnen. Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Carl-Oscar Fransson (M) lämnar i första hand förslag om ändring enligt följande: 1. Att följande text stryks från yttrandet Förslaget strider mot grundtanken med det kommunala vetot och kommunens ansvar för fysisk planering. Krokoms kommun anser att för det fall man anser att regeringen inte bör pröva mindre anläggningar för brytning av uranhaltigt material av olika skäl så kan det justeras i 17 kap. miljöbalken men då måste det samtidigt säkerställas att det inte innebär en inskränkning av det kommunala vetot, till exempel genom att införa ett generellt veto för kommunerna gällande uranbrytning i miljöbalken motsvarande det som finns för vindkraft i 16 kap. 4 § miljöbalken. Uranbrytning och annan utvinning av kärnämnen medför betydande miljörisker, särskilt vid brytning av uranhaltig alunskiffer. Sådan verksamhet kan ge upphov till spridning av tungmetaller och radioaktiva ämnen som påverkar mark- och vattenmiljö negativt. 2. Att följande text läggs till i slutet av svaret. Däremot finns det även nackdelar med ett kommunalt veto där ett veto enbart nyttjas att sätta stopp för en gruva med motiveringen ”not in my backyard” vilket innebära att vi som nation inte tar vårt ansvar för den gröna omställningen och en hållbar energi- och säkerhetspolitik. När kommunerna har möjlighet att använda sitt kommunala veto, och det råder starka motsättningar kring en eventuell gruvetablering, ofta till följd av olika intressekonflikter, kan det skapa ett betydande lokalt tryck på den politiska nivån. I sådana lägen riskerar kommunala företrädare att känna sig tvingade att motsätta sig projektet, inte nödvändigtvis av övertygelse, utan av rädsla för att gå emot opinionen. Det försvårar en nyanserad och långsiktig politisk bedömning. Risker och konsekvenser med en gruvbrytning blir densamma om man tillvaratar uranet eller inte. Ett eventuellt kommunalt veto bör därav vara kopplat till gruvbrytningen som sådan och inte till vilket ämne som tillvaratas. Carl-Oscar Fransson (M) lämnar i andra hand förslag om avslag till grundförslaget. Ronny Karlsson (SD) föreslår bifall till grundförslaget. Karin Jonsson (C) föreslår bifall till grundförslaget och avslag till Carl-Oscar Franssons (M) förslag om ändring. Marie Svensson (V) föreslår bifall till grundförslaget och avslag till Carl- Oscar Franssons (M) förslag om ändring. Karin Bångman (-) föreslår bifall till grundförslaget och avslag till Carl- Oscar Franssons (M) förslag om ändring. Kenneth Nilsson (JVK) föreslår bifall till grundförslaget och avslag till Carl- Oscar Franssons (M) förslag om ändring. Kjell Sundholm (KD) föreslår bifall till grundförslaget.
19 november 2025, KS § 234: Ronny Karlsson (SD) reserverar sig till förmån för eget förslag. Mats Mathiasson (C) reserverar sig till förmån för eget förslag. Karin Jonsson (C) reserverar sig till förmån för eget förslag. Nina Andersson (C) reserverar sig till förmån för eget förslag. Karin Bångman (-) reserverar sig till förmån för eget förslag. Kenneth Nilsson (JVK) reserverar sig till förmån för eget förslag.
19 november 2025, KS § 220: Ronny Karlsson (SD) reserverar sig till förmån för eget förslag. Underlag för beslut Tjänsteutlåtande 20251112 Yttrandet avseende Regional transportplan för Jämtlands län 2026-2037 Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Annika Hansson (S) föreslår bifall till grundförslaget. Ronny Karlsson (SD) föreslår avslag till grundförslaget. Marie Svensson (V) föreslår bifall till grundförslaget. Carl-Oscar Fransson (M) föreslår bifall till grundförslaget. Kjell Sundholm (KD) föreslår bifall till grundförslaget. Karin Bångman (-), Kenneth Nilsson (JVK) yttrar sig.
15 oktober 2025, KS § 202: Ronny Karlsson (SD) reserverar sig till förmån för eget förslag. Karin Bångman (-) reserverar sig till förmån för eget förslag. Kenneth Nilsson (JVK) reserverar sig till förmån för eget förslag. Andreas Karlsson (C) reserverar sig till förmån för eget förslag. Mats Mathiasson (C) reserverar sig till förmån för eget förslag. Magnus Bjurling (C) reserverar sig till förmån för eget förslag.
15 oktober 2025, KS § 203: Ronny Karlsson (SD) reserverar sig till förmån för eget förslag. Karin Bångman (-) reserverar sig till förmån för eget förslag. Kenneth Nilsson (JVK) reserverar sig till förmån för eget förslag. Andreas Karlsson (C) reserverar sig till förmån för eget förslag. Mats Mathiasson (C) reserverar sig till förmån för eget förslag. Magnus Bjurling (C) reserverar sig till förmån för eget förslag.
26 februari 2025, KS § 35: Kenneth Nilsson (JVK), reserverar sig till förmån för eget förslag. Avstår Centerpartiet avstår från beslut