Peter Grundström

25/25

möten närvarande

Räknar bara möten där Peter Grundström står i protokollet. Frånvaro utan ersättare syns inte.

Samhällsbyggnadsnämnden 11/11

Kommunstyrelsen 8/8

Kommunstyrelsen maj 1/1

Kommunstyrelsen april 1/1

Kommunstyrelsen december 1/1

KS december 1/1

Saby 1/1

Maj reviderad 1/1

voteringar

reservationer

Sammanträden

Samhällsbyggnadsnämnden 22 oktober 2026närvarande
Kommunstyrelsen 14 oktober 2026närvarande
Samhällsbyggnadsnämnden 24 september 2026närvarande
Kommunstyrelsen 15 juni 2026närvarande
Kommunstyrelsen 10 juni 2026närvarande
Samhällsbyggnadsnämnden 4 juni 2026närvarande
Kommunstyrelsen maj 12 maj 2026närvarande
Samhällsbyggnadsnämnden 23 april 2026närvarande
Kommunstyrelsen april 15 april 2026närvarande
Kommunstyrelsen 17 mars 2026närvarande
Samhällsbyggnadsnämnden 26 februari 2026närvarande
Samhällsbyggnadsnämnden 15 januari 2026närvarande
Kommunstyrelsen december 17 december 2025närvarande
KS december 17 december 2025närvarande
Kommunstyrelsen 10 december 2025närvarande
Samhällsbyggnadsnämnden 4 december 2025närvarande
Saby 23 oktober 2025närvarande
Samhällsbyggnadsnämnden 23 oktober 2025närvarande
Kommunstyrelsen 3 september 2025närvarande
Kommunstyrelsen 16 juni 2025närvarande
Maj reviderad 14 maj 2025närvarande
Samhällsbyggnadsnämnden 29 april 2025närvarande
Samhällsbyggnadsnämnden 19 mars 2025närvarande
Kommunstyrelsen 26 februari 2025närvarande
Samhällsbyggnadsnämnden 13 februari 2025närvarande

Reservationer

16 juni 2025, KS § 135: Marie Svensson (V) reserverar sig med följande motivering: Vänsterpartiet reserverar sig mot beslutet att anta remissvaret i nuvarande form. Remissvaret fokuserar för ensidigt på skogens ekonomiska betydelse och markägares intressen, medan klimat- och miljöperspektivet blir för svagt. Vi anser att kommunen bör stå upp för att skydda biologisk mångfald, minska beroendet av fossila utsläpp och se skogen som en gemensam resurs – inte bara ett privat kapital. Sverige måste ta sitt fulla ansvar i klimatomställningen, även lokalt. Vi reserverar oss till förmån för det yrkande som Vänsterpartiet lagt. Krokoms kommuns yttrande Osäkerhet kolupptag och hållbara avverkningsvolymer I utredningen framgår att det finns en stor osäkerhet kring hur kolupptaget kommer att bli i framtiden. Det beror på många faktorer som till exempel påverkan på skogen av ett förändrat klimat, insektsangrepp, stormar, mm. Beräkningar av kolupptag visar inte på några större marginaler i händelse av de sämre scenarier som beskrivs i förslaget. Kommunen ser här en risk att det beräknade kolupptaget överskattas. Skydd av rätt natur Med planerade åtgärder för att skydda värdefull natur är det inte säkert att rätt natur prioriteras först. De naturområden som har störst betydelse för bevarande av biologisk mångfald och som ligger strategiskt i landskapet bör prioriteras. Krokoms kommun är det även viktigt med konnektivitet mellan områden för ex renbete/skötsel. Det efterfrågas därför en tydligare strategi för hur en funktionell gröna infrastruktur ska byggas upp. Ersättning till markägare som är med och bidrar till nettoupptag av växthusgaser och bevarande av biologisk mångfald Det finns flera förslag i utredningen om ersättningar till markägare som är med och bidrar till ökat nettoupptag av växthusgaser och bevarande av biologisk mångfald. När staten satsar på ersättningar är det viktigt att det att de åtgärder som ersätts inte är tillfälliga utan att de får långsiktiga, varaktiga effekter. Kortsiktiga åtgärder för klimatet kan vara motiverade utifrån en akut klimatsituation men avseende biologisk mångfald måste man tänka mer långsiktigt för att utveckla värden och uppnå resultat. Rapportering av arealer till EU Utredningen lägger stor vikt vid att hitta möjligheter att rapportera större arealer skyddad natur till EU. Det är bra att se över vilka arealer som kan rapporteras. Viktigt är dock att rapporteringen sker på samma sätt och av samma typ av arealer inom hela EU. Skydd av skog Då nuvarande förslag lutar sig på frivillighet och händelsestyrt skydd är det viktigt att skogsägare får tydliga spelregler och förutsägbarhet när det gäller skydd av skog med höga naturvärden och möjligheter ska finnas för att ersätta markägare för dessa. Förvaltning av skyddade områden I kommunen finns stora arealer fjäll och fjällnära natur som förvaltas av Länsstyrelsen. Dessa miljöer är en viktig attraktionsfaktor för kommunen och områdena är välbesökta. Länsstyrelsen i Jämtland liksom andra län har fått minskad budget för förvaltning av skyddad natur de senaste åren. Vilket har inneburit att förvaltningen har minskat och personalförändringar har gjorts. Att åter bygga upp kompetens och erfarenhet tar tid. Det handlar bland annat om kontaktnät, lokalkännedom, kunskap om själva hantverket och kunskap skötselplanerna. Länsstyrelsens naturbevakare utgör även en del av säkerheten för besökare i fjällmiljö. Det är därför viktigt med tillräckliga resurser för en förvaltning som klarar av skötsel på områdena och att resurser är stabila över tid. EU´s restaureringsförordning och icke försämringskravet Restaurering av kulturlandskap kräver god kunskap och erfarenhet. Det är även här viktigt med långsiktighet och stabila förutsättningar så att företagare vågar satsa. Generellt är det mindre resurskrävande att skydda och sköta befintliga naturområden med stor betydelse för biologisk mångfald än att restaurera. Fokus ska därför ligga på att skydda och sköta det vi redan har. Stöd till mer friluftsliv i natur I Krokoms kommun är naturen en viktig attraktionsfaktor för både de som väljer att bo här, men även för turismen. Det är viktigt att involvera lokalsamhällen och fastighetsägare när man utvecklar friluftsliv och turism i naturen. Fjäll och fjällnära natur är slitagekänslig och återhämtar sig mycket långsamt om den skadas. Flera markägare har erfarenhet av att leder och turism kanaliseras till deras marker utan dialog. Det är viktigt att statliga stöd för denna utveckling säkerställer att den inte skapar konflikter. Övrigt Det är negativt att utredningen i sin slutversion inte är en bred överenskommelse, en bred överenskommelse har varit mer stabil politik och skapat bättre och tryggare förutsättningar för alla involverade. Klimatpolitiken måste även fokusera mer på att minska fossila utsläpp samt andra utsläpp av växthusgaser och inte utgå ifrån att skogen ska kompensera för andra sektorers utsläpp En stabil nivå på bidrag, stöd och ersättningar samt klara regler för när dessa kan vara aktuella krävs för att öka förutsägbarheten och ge förutsättningar till användning av dessa medel. En av anledningarna det som är skrivet ovan är att förenkla möjligheterna till generationsskifte på gårdar/fastigheter på landsbygden i vår kommun. Nybyggnation/renovering av fastigheter är en dyr investering och kräver planering. Möjligheter till att låna pengar för nybyggnation/renovering bank är begränsade därför krävs egen finansiering till stor del och den brukar utgöras av uttag från egen skog. Alla fördröjningar gör att hemflytt försenas och då riskerar hemgården att bli fritidshus istället för permanentboende. En annan anledning är att skogsindustrin spelar en viktig roll för sysselsättningen i Krokoms kommun. Enligt statistik från SCB (2022) så är 10% sysselsatta inom jordbruk, skog och fiske. Vilket kan jämföras med 5% i Jämtlands län och 2% i riket. Utöver dessa yrkesgrupper finns det flera verksamheter som är indirekt kopplade till skogsindustrin. Exempelvis erbjuder naturbruksutbildningarna vid Dille och Torsta utbildningar inom skogsnäringen. Underlag för beslut Tjänsteutlåtande 2025-06-10 Miljömålsberedningens förslag om en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn (LULUCF) SOU 2025:21. Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Marie Svensson (V) lämnar ett tilläggsförslag enligt följande: 1. Att skogen lyfts som en samhällelig och ekologisk resurs – inte enbart en ekonomisk tillgång. 2. Att skydd av värdefull natur ska kunna vara bindande när frivillighet inte räcker. 3. Att klimatarbetet ska fokusera på att minska fossila utsläpp, inte låta skogen kompensera för andra sektorers utsläpp. Ronny Karlsson (SD), Ulrika Wassberg (JVK), Karin Jonsson (C) och Karin Bångman (-) förslår avslag till Marie Svenssons (V) tilläggsförslag. Kjell Sundholm (KD) föreslår bifall på Marie Svenssons (V) tilläggsförslag punkt 1. Peter Grundström (S) föreslår bifall till Marie Svenssons (V) tilläggsförslag punkt 1. Carl-Oscar Fransson (M) bifall Marie Svenssons (V) tilläggsförslag punkt 1.
19 mars 2025, BM § 36: Malin Nilsdotter Nyström (C) reserverar sig till förmån för eget förslag. Jäv Peter Grundström (S) anmäler jäv och deltar inte i beslutet.