Närvaro och voteringar

Närvaro

Ur protokollets deltagarförteckning. Protokollet listar bara de närvarande; frånvarande syns bara när någon ersatte dem.

Reservationer

• BU § 83 Moderaterna och Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet med följande motivering: ”Vi, Moderaterna och Sverigedemokraterna reserverar oss mot majoritetens beslut att avslå motionen om riktlinjer för att stoppa antisemitism i Skara kommuns skolor. Beslutet är inte bara felaktigt, det visar på en grundläggande oförmåga att förstå vad antisemitism är. Tjänsteskrivelsen behandlar antisemitism som en underkategori av allmänna trakasserier och kränkningar. Det är en felbedömning som avslöjar att förvaltningen inte har satt sig in i det ärende den fått i uppdrag att bereda. Antisemitism är inte ett generellt kränkningsproblem. Det är ett specifikt, historiskt förankrat och i dag eskalerande hat med egna uttrycksformer, egna symboler och egna mekanismer, former som en generell trygghetsplan varken är designad eller tillräcklig för att hantera. Att svara på ett specifikt problem med ett generellt verktyg är inte ett svar. Det är ett undandragande. Det mest anmärkningsvärda i tjänsteskrivelsen är att förvaltningen själv medger att kunskapen om antisemitistiska uttryckssätt behöver höjas i Skara kommuns skolor. Man erkänner alltså problemet och avslår ändå motionen. Det är en logisk omöjlighet. Man kan inte i samma dokument konstatera att kunskapen saknas och hävda att befintliga rutiner räcker. Det vittnar om ett svar som är skrivet för att avslå, inte för att lösa. Skolverkets rapport "Antisemitism i skolan" (Rapport 2025:289), som förvaltningen själv refererar till, slår fast att antisemitiska uttryck är utbredda i skolan, att de kräver specifik kompetens för att identifieras och hanteras, och att den kompetensen ofta saknas. Judiska ungdomsförbundets rapport "Vi är inte välkomna här" (JUS, 2025) dokumenterar att nio av tio judiska unga upplever försämrad trygghet, att hälften döljer sin judiska identitet, tar av sig smycken, undviker att berätta om sin bakgrund och att sju av tio har låg tilltro till att samhällets institutioner kan hjälpa dem. Det är barn och unga som har lärt sig att det är farligt att synas som judar. Sveriges Lärares rapport "Skolan som slagfält" (2025) visar dessutom att antisemitism och hat förekommer i alla typer av skolor oavsett storlek eller socioekonomisk sammansättning, det finns ingen anledning att tro att Skara är undantaget. Inget av detta återspeglas i förvaltningens svar. Rapporten om judiska ungas vardag nämns inte. Forskningen om ambient antisemitism, den subtila, ständigt närvarande formen av hat som faller utanför generella planer berörs inte. Frågan om vad Trygghetsplanen konkret gör för ett barn som döljer sin davidsstjärna under tröjan besvaras inte. I stället hänvisas till att man hoppas kunna ta del av Skolverkets kommande insatser. Det är ett svar som skjuter ansvaret framåt och lämnar elever oskyddade i väntan. Regeringen gav den 28 april 2026, samma dag som tjänsteskrivelsen daterades, Skolverket ett riktat uppdrag specifikt mot antisemitism i skolan. Inte mot kränkningar i allmänhet. Mot antisemitism. Att majoriteten i Skara kommuns barn- och utbildningsnämnd väljer att gå i motsatt riktning samma dag är anmärkningsvärt och kräver en förklaring. Motionen var tydlig, välmotiverad och förankrad i aktuell forskning. Den bad om riktlinjer anpassade efter elevernas ålder och med tydligt definierat ansvar för varje yrkesroll. Det är ett rimligt, genomförbart och nödvändigt krav. Att avslå det med hänvisning till en generell plan som förvaltningen själv medger är otillräcklig, är inte ett ansvarsfullt politiskt ställningstagande. Det är en underlåtenhet. Vi menar att motionen ska bifallas. Skara kommuns elever förtjänar ett konkret svar, inte en hänvisning till rutiner som inte är skrivna för deras situation.”