Kent Wåhlberg
SD46/46
möten närvarande
Räknar bara möten där Kent Wåhlberg står i protokollet. Frånvaro utan ersättare syns inte.
Bygg- och miljönämnden -granskad 28/28
Samhällsbyggnadsnämnden 16/16
Bygg- och miljönämnden granskad 1/1
Bygg- och miljönämnden rev 1/1
0
voteringar
11
reservationer
Sammanträden
- Bygg- och miljönämnden -granskad 27 augusti 2026närvarande
- Bygg- och miljönämnden -granskad 16 juni 2026närvarande
- Bygg- och miljönämnden -granskad 21 maj 2026närvarande
- Samhällsbyggnadsnämnden 21 maj 2026närvarande
- Bygg- och miljönämnden -granskad 23 april 2026närvarande
- Bygg- och miljönämnden -granskad 25 mars 2026närvarande
- Samhällsbyggnadsnämnden 25 mars 2026närvarande
- Bygg- och miljönämnden -granskad 24 februari 2026närvarande
- Samhällsbyggnadsnämnden 24 februari 2026närvarande
- Bygg- och miljönämnden -granskad 29 januari 2026närvarande
- Bygg- och miljönämnden -granskad 11 december 2025närvarande
- Bygg- och miljönämnden -granskad 20 november 2025närvarande
- Bygg- och miljönämnden -granskad 23 oktober 2025närvarande
- Bygg- och miljönämnden -granskad 25 september 2025närvarande
- Bygg- och miljönämnden -granskad 28 augusti 2025närvarande
- Bygg- och miljönämnden -granskad 17 juni 2025närvarande
- Bygg- och miljönämnden -granskad 21 maj 2025närvarande
- Samhällsbyggnadsnämnden 21 maj 2025närvarande
- Bygg- och miljönämnden -granskad 18 mars 2025närvarande
- Bygg- och miljönämnden -granskad 20 februari 2025närvarande
- Bygg- och miljönämnden -granskad 23 januari 2025närvarande
- Bygg- och miljönämnden -granskad 12 december 2024närvarande
- Bygg- och miljönämnden -granskad 12 november 2024närvarande
- Bygg- och miljönämnden -granskad 17 oktober 2024närvarande
- Bygg- och miljönämnden -granskad 19 september 2024närvarande
- Samhällsbyggnadsnämnden 19 september 2024närvarande
- Bygg- och miljönämnden -granskad 22 augusti 2024närvarande
- Samhällsbyggnadsnämnden 22 augusti 2024närvarande
- Bygg- och miljönämnden -granskad 14 juni 2024närvarande
- Bygg- och miljönämnden -granskad 16 maj 2024närvarande
- Samhällsbyggnadsnämnden 18 april 2024närvarande
- Samhällsbyggnadsnämnden 21 mars 2024närvarande
- Bygg- och miljönämnden -granskad 22 februari 2024närvarande
- Bygg- och miljönämnden -granskad 14 december 2023närvarande
- Samhällsbyggnadsnämnden 16 november 2023närvarande
- Bygg- och miljönämnden -granskad 19 oktober 2023närvarande
- Samhällsbyggnadsnämnden 21 september 2023närvarande
- Bygg- och miljönämnden -granskad 23 augusti 2023närvarande
- Samhällsbyggnadsnämnden 23 augusti 2023närvarande
- Bygg- och miljönämnden granskad 15 juni 2023närvarande
- Samhällsbyggnadsnämnden 16 maj 2023närvarande
- Samhällsbyggnadsnämnden 20 april 2023närvarande
- Samhällsbyggnadsnämnden 23 mars 2023närvarande
- Samhällsbyggnadsnämnden 23 februari 2023närvarande
- Bygg- och miljönämnden rev 26 januari 2023närvarande
- Samhällsbyggnadsnämnden 19 januari 2023närvarande
Reservationer
- 23 april 2026, BM § 88: Nils E Vesterberg (M), Patrik Sundin (M), Kent Wåhlberg (SD), Tobias Holmström (C) och Olav Eriksson (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån Nils E Vesterbergs (M) för lagda yrkande.
- 25 mars 2026, BM § 53: Kent Wåhlberg (SD) avstår från att delta i beslutet. Samhällsbyggnad miljös bedömning Synpunkter på yrkanden Trafikverket har yrkat på undantag eller avsteg från flera krav som vanligtvis gäller för deponier. Att deponera sulfidjord kan inte jämställas med deponering av annat 7 avfall, då det i sulfidjordens fall är fördelaktigt att den hålls vattenmättad, medan det i en ”vanlig” deponi är önskvärt att minska inflödet av vatten så mycket som möjligt eftersom det skapar lakvatten som måste kunna samlas upp och behandlas. Avstegen Trafikverket begär handlar i stort om att tillåta vatten att komma in i sulfidjorden, både ovanifrån, från sidor och botten. Att inte ha en tät botten och täta sidor innebär samtidigt att vatten från deponin kan flöda ut till omgivande mark och grundvatten. Trafikverket har redovisat att det finns en viss risk att surt vatten kan flöda ut, men att flödet är så otroligt litet att det inte skulle kunna orsaka någon skada. Den teoretiska flödeshastigheten i lera är <0,001 m/år och i en flödesmodell för en snarlik sulfidjordsdeponi har volymen genomströmmande vatten beräknats till <1 liter/år. Samhällsbyggnad miljö bedömer överlag att det kan vara nödvändigt att bevilja undantag och avsteg från flera av kraven i förordning om deponering av avfall. Ett av avstegen som Trafikverket begärt gäller 23 §, att deponin genom avledning och dränering ska skyddas mot att ytvatten och grundvatten tränger in i deponin. Som Samhällsbyggnad miljö kan se så finns det ingen möjlighet att göra avsteg från just den paragrafen, så där behöver miljöprövningsdelegationen bedöma hur efterlevnaden ska hanteras i detta fall. Synpunkter på villkor Trafikverket har lämnat fyra förslag till villkor varav ett är det så kallade allmänna villkoret - att bedriva verksamheten i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan. Samhällsbyggnad miljö anser överlag att villkoren behöver omfatta fler delar och vara mera utvecklade samt formulerade så att efterlevnad kan bedömas vid tillsyn. Ett av förslagen till villkor är att den deponerade sulfidjorden efter sluttäckning erhåller en syrefattig miljö. Samhällsbyggnad miljö anser att det bör ställas krav på en syrefri miljö och att det behöver säkerställas under drift och efteråt. Samhällsbyggnad miljö anser att det bör vara ett krav att hela deponin hålls vattenmättad och att de områden där massorna inte kommer att hamna vattenmättat till får utgå från deponiområdet – även om det innebär att en mindre mängd massor kan deponeras. Finns det delar av massorna som är torra kan jorden börja spricka upp och oxidera vilket kraftigt ökar risken att surt vatten kan spridas till Hundtjärnbäcken vid nästa nederbörd. I likhet med villkoren i tillståndet för sulfidjordsdeponin på Dåva i Umeå kan det behövas villkor för kvalitetskontroll och dokumentation av utomstående kontrollant vid byggandet av åtminstone första deponicellen. Det kan behövas en reglering av vilka jordar som ska läggas på deponin utifrån t.ex. försurningspotential. Samhällsbyggnad miljö hade i kompletteringsremissen efterfrågat en redovisning av vilka jordar som skulle läggas på deponin utifrån försurningsegenskaperna. Trafikverket har endast beskrivit att sulfidjorden som ska deponeras kommer att klassas enligt metodiken i deras rapport från forskningsprojektet MoSS 2 (Management of Sulfide Soils). I rapporten är jordarna indelade i sju olika klasser, från ej sulfidjord till sulfidjord utan buffringsförmåga och mycket hög försurningsrisk, men det framgår fortfarande inte i ansökan vilka av jordarna som ska till deponin. Samhällsbyggnad miljö anser också att det kan behövas en reglering i villkor av hur hög deponin får bli, inte bara hur stor mängd som får deponeras. I ansökan framgår det att deponin kommer att utföras med varierande höjd, från 0-4,5 m över befintlig marknivå. Hur mycket sulfidjord som kommer att rymmas när det befintliga materialet ska tryckas ihop kan vara osäkert. Blir deponin för hög jämfört med omgivande mark kommer det att påverka hur väl massorna kan hållas vattenmättade. 8 Samhällsbyggnad miljö tänker också att det kan vara nödvändigt att reglera hur deponiområdet får avslutas. Enligt Trafikverkets beskrivning ska området skogsplanteras och de har inte sett några risker med det, utifrån att rötter letar sig ner i sulfidjorden eller risken med stormfällda träd som orsakar rotvältor. Skogsplantering sägs också i förlängningen ska gynna betet för renar. För sulfidjordsdeponin på Dåva är det endast tillåtet med etablering av gräs på ytan och att den sedan får växa igen på ett naturligt sätt, vilket Samhällsbyggnad miljö anser vore lämpligare även i detta fall. Eftersom renar även äter t.ex. gräset Kruståtel, så behöver inte grässådd innebära ett dåligt bete. I Dåvas tillstånd finns även ett villkor om att arbeten i myren ska avslutas och en anmälan göras till länsstyrelsen om en fornlämning påträffas. Länsstyrelsen hade i samrådsskedet uttryckt att det inte bedömdes vara nödvändigt med en arkeologisk utredning av myren i förväg. Även om det hittills inte finns några registrerade fornlämningar just i området runt Getingmyran så bör ett krav att stanna arbetena och anmäla fyndet vara rimligt då det finns flera fornlämningar i området Södra Innervik. Trafikverket kommer att hantera drivmedel vid deponin, dock inga andra kemikalier. Samhällsbyggnad miljö anser att det bör vara reglerat i villkor hur drivmedlen får hanteras och förvaras på platsen, även om Trafikverket har ett åtagande om detta. Det kan även vara bra att ställa krav på att saneringsutrustning ska finnas på plats och att det kan vara lämpligare med någon typ av matta som absorberar diesel än att sprida ut absol, då det är i granulatform och därmed svårare att samla upp i den aktuella miljön. Villkor för kontroll av yt- och grundvatten anser Samhällsbyggnad miljö också behövs, och att det vore rimligt att även ställa krav på installation av grundvattenrör på två till tre platser i deponin för att kunna övervaka hur högt upp det finns vatten i materialet. Trafikverket har beskrivit att provtagning av vatten ska genomföras minst två gånger per år under bygg- och driftskedet, vilket vi anser är alldeles för få gånger. Ett absolut minimum är fyra gånger per år men helst varje månad för att snabbt kunna sätta in åtgärder så att skador på ekosystem och biologisk mångfald kan undvikas och proven ska eftersträvas att spegla både hög- och lågflödessituationer. När det gäller de parametrar som ska undersökas framgår det att prov på andra metaller kan tas om järnhalten visar sig blir förhöjd. Samhällsbyggnad miljö anser att det bör vara ett krav att ta prov även på andra metaller i en sådan situation. När det gäller föreslagna provpunkter anser Samhällsbyggnad miljö att punkten som ska spegla förhållandena i Hundtjärnbäcken uppströms deponin borde flyttas kanske 100 m längre upp mot tjärnen för att säkerställa Hundtjärnberget och moränmarken hindrar eventuellt utströmmande surt grundvatten från deponiområdet att påverka provpunkten i bäcken. Samhällsbyggnad miljö anser även att det bör vara ett krav att anlägga en sedimentationsdamm vid utloppet från myren och att dammen ska underhållas så att den fyller sitt syfte under hela drifttiden. Dammen behöver stå klar redan då anläggningsarbetena med att bygga vallar och deponiceller inleds på platsen och vara dimensionerad så att den åtminstone klarar intensiteten och varaktigheten på de vanligast förekommande regnen. Det är viktigt att tänka på att Hundtjärnbäcken är en liten recipient vilket gör den mycket mera sårbar än ett större vattendrag. Det bör av den anledningen även finnas en klar strategi för hur pH ska kunna höjas i bäcken om det visar sig behövas. Eventuellt kan även villkor om hur verksamheten ska skötas i förhållande till rennäringen vara relevant, t.ex. hur Trafikverket ska förhindra att renar tar sig ut 9 på E4 vid av-/påfarten till deponin. I anteckningar från samrådsmöte 2025-02-06 med Maskaure sameby finns noterat att Trafikverket planerar automatiska grindar för att minska risken att grindar lämnas öppna. Det finns dock inget tydligt åtagande om detta. Synpunkter på åtaganden När det gäller Trafikverkets åtaganden så har Samhällsbyggnad miljö som nämnts ovan synpunkter på regleringen av petroleumprodukter och även att skogsplantering är planerad på deponin. Dessa frågor anser Samhällsbyggnad miljö hellre ska regleras i villkor. Åtagandet om kontroll av sprickbildning och erosion i täckskikt och vallar är relativt vagt beskrivet eftersom det inte framgår med vilket intervall dessa kontroller ska göras eller hur länge. Anpassningarna gentemot samebyn när renar är i området är heller inte så specifikt beskrivet att det går att veta vilken typ av anpassningar Trafikverket åtar sig. Övervakning efter avslutad drift Det finns en uppgift i ansökan om att kontrollprogrammet som Trafikverket planerar att upprätta ska fortgå ett antal år efter att verksamheten har avslutats och deponin har sluttäckts. I den tekniska beskrivningen nämns att Trafikverket efter driftskedet planerar att ta prov i Hundtjärnbäcken i ytterligare fem år men att de, beroende på resultat, även kan vilja upphöra med provtagningen tidigare – dock ska förändringar ske i dialog med tillsynsmyndigheten. I detta sammanhang vill Samhällsbyggnad miljö påpeka att det i 33 § i förordning om deponering av avfall finns ett krav på att en deponi ska övervakas i minst 30 år, eller den längre tid som tillsynsmyndigheten bestämmer, utifrån behovet att skydda människors hälsa och miljön. Övervakningen innefattar även att vidta åtgärder för underhåll av deponin och inte endast provtagning. Övrigt Samhällsbyggnad miljö har noterat att Trafikverket beskriver att uppgrävd sulfidjord inte kommer att lagras på platserna där den grävs upp, utan kommer att köras direkt till deponin. Erfarenhetsmässigt brukar det dock förekomma att man önskar spara ihop till ett fullt lass, vilket är bra ur synvinkeln att minimera transporterna. Blir jorden liggande i upplag kan den dock börja oxidera, så det kan vara bra att förbereda åtgärder som t.ex. övertäckning med plast om denna typ av situation skulle uppkomma. Det har även funnits resonemang om risken för att surt grundvatten ska spridas från deponiområdet, bl.a. i Trafikverkets kompletteringar daterade 2025-12-09. Trafikverket menar att det inte finns någon sådan risk eftersom alla jordar har en buffrande förmåga. Det som är viktigt att komma ihåg är att det huvudsakligen finns lågvittrande jordar här, som har en låg buffrande förmåga. När det gäller den kontinuerliga täckning av sulfidjordarna som Trafikverket beskrivit ska göras vill Samhällsbyggnad miljö lyfta att de behöver ta i beräkning att det kan bli svårt att använda massor från arbetsvägar vintertid, då materialet blir ihopfruset. Ska deponeringsverksamheten pågå även då behöver det finnas alternativa täckmassor. Redovisning av alternativ I det yttrande med synpunkter och förslag på kompletteringar som bygg- och miljönämnden lämnade i kompletteringsremissen i april 2025 framförde Samhällsbyggnad miljö synpunkter på att Trafikverket inte tagit fram några egna alternativ till den valda myren och inte heller utrett möjligheten att behandla sulfidjorden istället för att deponera den. En behandling av jorden skulle kunna underlätta återvinning och öka antalet möjliga användningsområden och användare. Att endast utvärdera alternativ som av olika anledningar valts bort av 10 kommunen och att dessutom inkludera alternativet deponi på Loftberget, en deponi som kommunen byggde redan för 10 år sedan, känns väldigt märkligt. Som ansökan nu är utformad finns i praktiken inga någorlunda jämbördiga alternativ att jämföra valet av Getingmyran mot. Åtminstone två-tre andra alternativ borde ha kunnat tas fram, även om de legat på något längre avstånd än Getingmyran och att ett lite längre avstånd inte skulle ses som ett hinder utan något som klimatmässigt kan kompenseras genom t.ex. transporter med eldrivna lastbilar. Samhällsbyggnad miljö anser sammanfattningsvis att tillstånd till deponin kan tillstyrkas men att det behövs relativt många villkor för att säkerställa att verksamheten bedrivs med så liten påverkan som möjligt för omgivningarna och att verksamheten kontrolleras på ett tillfredställande sätt.
- 25 mars 2026, BM § 53: Kent Wåhlberg (SD) avstår från att delta i beslutet. 6 Samhällsbyggnad miljös bedömning Synpunkter på yrkanden Trafikverket har yrkat på undantag eller avsteg från flera krav som vanligtvis gäller för deponier. Att deponera sulfidjord kan inte jämställas med deponering av annat avfall, då det i sulfidjordens fall är fördelaktigt att den hålls vattenmättad, medan det i en ”vanlig” deponi är önskvärt att minska inflödet av vatten så mycket som möjligt eftersom det skapar lakvatten som måste kunna samlas upp och behandlas. Avstegen Trafikverket begär handlar i stort om att tillåta vatten att komma in i sulfidjorden, både ovanifrån, från sidor och botten. Att inte ha en tät botten och täta sidor innebär samtidigt att vatten från deponin kan flöda ut till omgivande mark och grundvatten. Trafikverket har redovisat att det finns en viss risk att surt vatten kan flöda ut, men att flödet är så otroligt litet att det inte skulle kunna orsaka någon skada. Den teoretiska flödeshastigheten i lera är <0,001 m/år och i en flödesmodell för en snarlik sulfidjordsdeponi har volymen genomströmmande vatten beräknats till <1 liter/år. Samhällsbyggnad miljö bedömer överlag att det kan vara nödvändigt att bevilja undantag och avsteg från flera av kraven i förordning om deponering av avfall. Ett av avstegen som Trafikverket begärt gäller 23 §, att deponin genom avledning och dränering ska skyddas mot att ytvatten och grundvatten tränger in i deponin. Som Samhällsbyggnad miljö kan se så finns det ingen möjlighet att göra avsteg från just den paragrafen, så där behöver miljöprövningsdelegationen bedöma hur efterlevnaden ska hanteras i detta fall. Synpunkter på villkor Trafikverket har lämnat fyra förslag till villkor varav ett är det så kallade allmänna villkoret - att bedriva verksamheten i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan. Samhällsbyggnad miljö anser överlag att villkoren behöver omfatta fler delar och vara mera utvecklade samt formulerade så att efterlevnad kan bedömas vid tillsyn. Ett av förslagen till villkor är att den deponerade sulfidjorden efter sluttäckning erhåller en syrefattig miljö. Samhällsbyggnad miljö anser att det bör ställas krav på en syrefri miljö och att det behöver säkerställas under drift och efteråt. Samhällsbyggnad miljö anser att det bör vara ett krav att hela deponin hålls vattenmättad och att de områden där massorna inte kommer att hamna vattenmättat till får utgå från deponiområdet – även om det innebär att en mindre mängd massor kan deponeras. Finns det delar av massorna som är torra kan jorden börja spricka upp och oxidera vilket kraftigt ökar risken att surt vatten kan spridas till Hundtjärnbäcken vid nästa nederbörd. I likhet med villkoren i tillståndet för sulfidjordsdeponin på Dåva i Umeå kan det behövas villkor för kvalitetskontroll och dokumentation av utomstående kontrollant vid byggandet av åtminstone första deponicellen. Det kan behövas en reglering av vilka jordar som ska läggas på deponin utifrån t.ex. försurningspotential. Samhällsbyggnad miljö hade i kompletteringsremissen efterfrågat en redovisning av vilka jordar som skulle läggas på deponin utifrån försurningsegenskaperna. Trafikverket har endast beskrivit att sulfidjorden som ska deponeras kommer att 7 klassas enligt metodiken i deras rapport från forskningsprojektet MoSS 2 (Management of Sulfide Soils). I rapporten är jordarna indelade i sju olika klasser, från ej sulfidjord till sulfidjord utan buffringsförmåga och mycket hög försurningsrisk, men det framgår fortfarande inte i ansökan vilka av jordarna som ska till deponin. Samhällsbyggnad miljö anser också att det kan behövas en reglering i villkor av hur hög deponin får bli, inte bara hur stor mängd som får deponeras. I ansökan framgår det att deponin kommer att utföras med varierande höjd, från 0-4,5 m över befintlig marknivå. Hur mycket sulfidjord som kommer att rymmas när det befintliga materialet ska tryckas ihop kan vara osäkert. Blir deponin för hög jämfört med omgivande mark kommer det att påverka hur väl massorna kan hållas vattenmättade. Samhällsbyggnad miljö tänker också att det kan vara nödvändigt att reglera hur deponiområdet får avslutas. Enligt Trafikverkets beskrivning ska området skogsplanteras och de har inte sett några risker med det, utifrån att rötter letar sig ner i sulfidjorden eller risken med stormfällda träd som orsakar rotvältor. Skogsplantering sägs också i förlängningen ska gynna betet för renar. För sulfidjordsdeponin på Dåva är det endast tillåtet med etablering av gräs på ytan och att den sedan får växa igen på ett naturligt sätt, vilket Samhällsbyggnad miljö anser vore lämpligare även i detta fall. Eftersom renar även äter t.ex. gräset Kruståtel, så behöver inte grässådd innebära ett dåligt bete. I Dåvas tillstånd finns även ett villkor om att arbeten i myren ska avslutas och en anmälan göras till länsstyrelsen om en fornlämning påträffas. Länsstyrelsen hade i samrådsskedet uttryckt att det inte bedömdes vara nödvändigt med en arkeologisk utredning av myren i förväg. Även om det hittills inte finns några registrerade fornlämningar just i området runt Getingmyran så bör ett krav att stanna arbetena och anmäla fyndet vara rimligt då det finns flera fornlämningar i området Södra Innervik. Trafikverket kommer att hantera drivmedel vid deponin, dock inga andra kemikalier. Samhällsbyggnad miljö anser att det bör vara reglerat i villkor hur drivmedlen får hanteras och förvaras på platsen, även om Trafikverket har ett åtagande om detta. Det kan även vara bra att ställa krav på att saneringsutrustning ska finnas på plats och att det kan vara lämpligare med någon typ av matta som absorberar diesel än att sprida ut absol, då det är i granulatform och därmed svårare att samla upp i den aktuella miljön. Villkor för kontroll av yt- och grundvatten anser Samhällsbyggnad miljö också behövs, och att det vore rimligt att även ställa krav på installation av grundvattenrör på två till tre platser i deponin för att kunna övervaka hur högt upp det finns vatten i materialet. Trafikverket har beskrivit att provtagning av vatten ska genomföras minst två gånger per år under bygg- och driftskedet, vilket vi anser är alldeles för få gånger. Ett absolut minimum är fyra gånger per år men helst varje månad för att snabbt kunna sätta in åtgärder så att skador på ekosystem och biologisk mångfald kan undvikas och proven ska eftersträvas att spegla både hög- och lågflödessituationer. När det gäller de parametrar som ska undersökas framgår det att prov på andra metaller kan tas om järnhalten visar sig blir förhöjd. 8 Samhällsbyggnad miljö anser att det bör vara ett krav att ta prov även på andra metaller i en sådan situation. När det gäller föreslagna provpunkter anser Samhällsbyggnad miljö att punkten som ska spegla förhållandena i Hundtjärnbäcken uppströms deponin borde flyttas kanske 100 m längre upp mot tjärnen för att säkerställa Hundtjärnberget och moränmarken hindrar eventuellt utströmmande surt grundvatten från deponiområdet att påverka provpunkten i bäcken. Samhällsbyggnad miljö anser även att det bör vara ett krav att anlägga en sedimentationsdamm vid utloppet från myren och att dammen ska underhållas så att den fyller sitt syfte under hela drifttiden. Dammen behöver stå klar redan då anläggningsarbetena med att bygga vallar och deponiceller inleds på platsen och vara dimensionerad så att den åtminstone klarar intensiteten och varaktigheten på de vanligast förekommande regnen. Det är viktigt att tänka på att Hundtjärnbäcken är en liten recipient vilket gör den mycket mera sårbar än ett större vattendrag. Det bör av den anledningen även finnas en klar strategi för hur pH ska kunna höjas i bäcken om det visar sig behövas. Eventuellt kan även villkor om hur verksamheten ska skötas i förhållande till rennäringen vara relevant, t.ex. hur Trafikverket ska förhindra att renar tar sig ut på E4 vid av-/påfarten till deponin. I anteckningar från samrådsmöte 2025-02-06 med Maskaure sameby finns noterat att Trafikverket planerar automatiska grindar för att minska risken att grindar lämnas öppna. Det finns dock inget tydligt åtagande om detta. Synpunkter på åtaganden När det gäller Trafikverkets åtaganden så har Samhällsbyggnad miljö som nämnts ovan synpunkter på regleringen av petroleumprodukter och även att skogsplantering är planerad på deponin. Dessa frågor anser Samhällsbyggnad miljö hellre ska regleras i villkor. Åtagandet om kontroll av sprickbildning och erosion i täckskikt och vallar är relativt vagt beskrivet eftersom det inte framgår med vilket intervall dessa kontroller ska göras eller hur länge. Anpassningarna gentemot samebyn när renar är i området är heller inte så specifikt beskrivet att det går att veta vilken typ av anpassningar Trafikverket åtar sig. Övervakning efter avslutad drift Det finns en uppgift i ansökan om att kontrollprogrammet som Trafikverket planerar att upprätta ska fortgå ett antal år efter att verksamheten har avslutats och deponin har sluttäckts. I den tekniska beskrivningen nämns att Trafikverket efter driftskedet planerar att ta prov i Hundtjärnbäcken i ytterligare fem år men att de, beroende på resultat, även kan vilja upphöra med provtagningen tidigare – dock ska förändringar ske i dialog med tillsynsmyndigheten. I detta sammanhang vill Samhällsbyggnad miljö påpeka att det i 33 § i förordning om deponering av avfall finns ett krav på att en deponi ska övervakas i minst 30 år, eller den längre tid som tillsynsmyndigheten bestämmer, utifrån behovet att skydda människors hälsa och miljön. Övervakningen innefattar även att vidta åtgärder för underhåll av deponin och inte endast provtagning. Övrigt Samhällsbyggnad miljö har noterat att Trafikverket beskriver att uppgrävd sulfidjord inte kommer att lagras på platserna där den grävs upp, utan kommer att köras direkt till deponin. Erfarenhetsmässigt brukar det dock förekomma att man önskar spara ihop till ett fullt lass, 9 vilket är bra ur synvinkeln att minimera transporterna. Blir jorden liggande i upplag kan den dock börja oxidera, så det kan vara bra att förbereda åtgärder som t.ex. övertäckning med plast om denna typ av situation skulle uppkomma. Det har även funnits resonemang om risken för att surt grundvatten ska spridas från deponiområdet, bl.a. i Trafikverkets kompletteringar daterade 2025-12-09. Trafikverket menar att det inte finns någon sådan risk eftersom alla jordar har en buffrande förmåga. Det som är viktigt att komma ihåg är att det huvudsakligen finns lågvittrande jordar här, som har en låg buffrande förmåga. När det gäller den kontinuerliga täckning av sulfidjordarna som Trafikverket beskrivit ska göras vill Samhällsbyggnad miljö lyfta att de behöver ta i beräkning att det kan bli svårt att använda massor från arbetsvägar vintertid, då materialet blir ihopfruset. Ska deponeringsverksamheten pågå även då behöver det finnas alternativa täckmassor. Redovisning av alternativ I det yttrande med synpunkter och förslag på kompletteringar som bygg- och miljönämnden lämnade i kompletteringsremissen i april 2025 framförde Samhällsbyggnad miljö synpunkter på att Trafikverket inte tagit fram några egna alternativ till den valda myren och inte heller utrett möjligheten att behandla sulfidjorden istället för att deponera den. En behandling av jorden skulle kunna underlätta återvinning och öka antalet möjliga användningsområden och användare. Att endast utvärdera alternativ som av olika anledningar valts bort av kommunen och att dessutom inkludera alternativet deponi på Loftberget, en deponi som kommunen byggde redan för 10 år sedan, känns väldigt märkligt. Som ansökan nu är utformad finns i praktiken inga någorlunda jämbördiga alternativ att jämföra valet av Getingmyran mot. Åtminstone två-tre andra alternativ borde ha kunnat tas fram, även om de legat på något längre avstånd än Getingmyran och att ett lite längre avstånd inte skulle ses som ett hinder utan något som klimatmässigt kan kompenseras genom t.ex. transporter med eldrivna lastbilar. Samhällsbyggnad miljö anser sammanfattningsvis att tillstånd till deponin kan tillstyrkas men att det behövs relativt många villkor för att säkerställa att verksamheten bedrivs med så liten påverkan som möjligt för omgivningarna och att verksamheten kontrolleras på ett tillfredställande sätt.
- 29 januari 2026, BM § 11: Kent Wåhlberg (SD) reserverar sig till förmån för sitt eget yrkande.
- 11 december 2025, BM § 258: Nils E Vesterberg (M), Patrik Sundin (M), Kent Wåhlberg (SD), Tobias Holmström (C) och Olav Eriksson (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för Nils E Vesterbergs (M) lagda yrkande.
- 18 mars 2025, BM § 63: Nils E Vesterberg (M), Olav Eriksson (KD) och Kent Wåhlberg (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt lagda yrkande.
- 22 augusti 2024, BM § 175: Nils E Vesterberg (M), Patrik Sundin (M), Kent Wåhlberg (SD), Tobias Holmström (C), Ethel Söderström (L) och Rune Wästerby (MP) reserverar sig mot beslutet.
- 16 maj 2024, BM § 113: Nils E Vesterberg (M), Patrik Sundin (M), Ulrica Magnusson Söderlund (M) och Kent Wåhlberg (SD) reserverar sig till förmån för Nils E Vesterbergs (M) yrkande.
- 21 mars 2024, BM § 70: Nils E Vesterberg (M), Patrik Sundin (M), Kent Wåhlberg (SD), Ethel Söderström (L), och Olav Eriksson (KD) reserverar sig mot beslutet.
- 14 december 2023, BM § 305: Nils E Vesterberg (M), Patrik Sundin (M), Kent Wåhlberg (SD) och Olav Eriksson (KD) reserverar sig till förmån för Nils E Vesterbergs (M) yrkande.
- 14 december 2023, BM § 308: Nils E Vesterberg (M), Patrik Sundin (M), Kent Wåhlberg (SD), Tobias Holmström (C) Olav Eriksson (KD) och Rune Wästerby (MP) reserverar sig till förmån för Nils E Vesterbergs (M) yrkande.