Närvaro och voteringar

Närvaro

Ur protokollets deltagarförteckning. Protokollet listar bara de närvarande; frånvarande syns bara när någon ersatte dem.

Reservationer

• GNAPTEA § 100 Sune Hemmingsson (S) reserverar sig mot beslutet med följande motivering: "Härmed reserverar jag mig mot Gemensamma nämnden för Alkohol-Tobak- Läkemedel beslut att bevilja O´Learys utökad serveringstid inomhus till kl. 03.00 under ett års tid från beslutsdatum. Polismyndighetens och Miljökontorets yttrande ska enligt Alkohollagens intentioner tillmätas stor betydelses och läggas till den samlade bedömningen vid beslut om serveringstider. Polismyndigheten har i sitt yttrande framfört erinran mot att bevilja utökad serveringstid. De har dessutom redovisat ett stort antal händelserapporter dvs. ingripanden kopplat till det aktuella serveringsstället. Polismyndigheten har också uppmärksammat lagen (2023:196) om kommunernas ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Det är väl känt från ett flertal studier att det finns ett samband mellan alkohol och våld och att serveringstider kan påverka antal våldsincidenter. Miljökontoret har i sitt yttrande angivit att de fått ta emot återkommande klagomål från närboende på grund av att verksamheten har spelat hög musik. Det senaste klagomålet inkom 2024-08-18. Dessa båda yttranden indikerar att det inte är motiverat att ytterligare förlänga serveringstiden från nuvarande kl. 02.00 till kl. 03.00"
• GNAPTEA § 101 Petter Olsson (M) reserverar sig mot beslutet men följande motivering: "ATL-nämndens hantering av ärende ATL0074/24 kan bäst sammanfattas med citatet: "Jag kommer från staten och jag är här för att hjälpa till." Detta förhållningssätt väcker frågor om gränserna för myndigheters befogenheter och beslutsprocesser i en demokratisk rättsstat. Nämndens agerande har grundats i en välmenande intention att hjälpa, men har resulterat i åtgärder som kan ifrågasättas ur ett rättsstatsperspektiv. Följande aspekter av ärendehanteringen förtjänar särskild uppmärksamhet: 1. Gränsdragning av befogenheter: Nämnden har vidtagit åtgärder som normalt faller under Polismyndighetens ansvarsområde. Detta väcker frågor om tydligheten i mandatet och ansvarsfördelning mellan olika myndigheter. 2. Motivering och kommunikation: När nämndens agerande ifrågasattes och sedermera bedömdes felaktigt i domstol, försvarade nämnden sig med argumentet att åtgärderna var avsedda som hjälpinsatser. Detta resonemang kan uppfattas som välmenande men riskerar att framstå som förmyndaraktigt. 3. Förmåga till omprövning: Efter att ny information framkom gällande den rättsliga aspekten kring vistelse, har nämnden varit tveksam till att fullt ut ompröva sitt beslut. Detta väcker frågor om nämndens rutiner för att hantera ny information och justera ställningstaganden. 4. Beslutsunderlag och vägledning: Nämndens beslut har i hög grad baserats på prejudikat från andra ärenden, snarare än på en självständig bedömning av det aktuella fallet. Detta skapar osäkerhet kring nämndens förmåga att fatta vägledande beslut i komplexa ärenden. För att stärka förtroendet för nämndens arbete och säkerställa rättssäkerhet för alla parter, hade det varit önskvärt att bordlägga ärendet i väntan på en mer omfattande utredning. Detta skulle ha gett möjlighet till en grundligare analys och potentiellt ökat acceptansen för beslutet hos berörda parter. Sammanfattningsvis är det av yttersta vikt att myndighetsutövning sker på ett sätt som respekterar både lagens ramar och medborgarnas rättigheter, samtidigt som den upprätthåller allmänhetens förtroende. ATL-nämndens hantering av detta ärende understryker behovet av att noggrant överväga konsekvenserna av välmenande intentioner i myndighetsutövning."