Thomas Asker

52/53

möten närvarande

Räknar bara möten där Thomas Asker står i protokollet. Frånvaro utan ersättare syns inte.

Utskottet lärande 35/36

Kommunstyrelsens arbetsutskott 16/16

Utskotrtet lärande 1/1

voteringar

reservationer

Sammanträden

Utskottet lärande 12 oktober 2026närvarande
Utskottet lärande 14 september 2026närvarande
Kommunstyrelsens arbetsutskott 24 juni 2026ersättare för Ulf Sjölinder
Utskottet lärande 8 juni 2026närvarande
Utskottet lärande 8 juni 2026närvarande
Utskottet lärande 11 maj 2026närvarande
Utskottet lärande 11 maj 2026närvarande
Kommunstyrelsens arbetsutskott 29 april 2026ersättare för Michael Relfsson
Utskottet lärande 13 april 2026närvarande
Utskottet lärande 13 april 2026närvarande
Utskottet lärande 9 mars 2026närvarande
Utskottet lärande 9 mars 2026närvarande
Utskottet lärande 9 februari 2026frånvarande, ersatt av Ulrika Stahlin
Kommunstyrelsens arbetsutskott 28 januari 2026ersättare för Michael Relfsson
Utskottet lärande 12 januari 2026närvarande
Utskottet lärande 12 januari 2026närvarande
Utskottet lärande 8 december 2025närvarande
Utskottet lärande 10 november 2025närvarande
Utskottet lärande 13 oktober 2025närvarande
Utskottet lärande 8 september 2025närvarande
Utskottet lärande 14 april 2025närvarande
Utskottet lärande 10 mars 2025närvarande
Kommunstyrelsens arbetsutskott 26 februari 2025ersättare för Ulf Sjölinder
Utskottet lärande 10 februari 2025närvarande
Kommunstyrelsens arbetsutskott 29 januari 2025ersättare för Martin Oscarsson
Utskottet lärande 9 december 2024närvarande
Kommunstyrelsens arbetsutskott 27 november 2024ersättare för Martin Oscarsson
Utskottet lärande 11 november 2024närvarande
Utskottet lärande 14 oktober 2024närvarande
Kommunstyrelsens arbetsutskott 25 september 2024ersättare för Ulf Sjölinder
Utskottet lärande 9 september 2024närvarande
Kommunstyrelsens arbetsutskott 28 augusti 2024ersättare för Ulf Sjölinder
Utskottet lärande 10 juni 2024närvarande
Utskottet lärande 13 maj 2024närvarande
Utskottet lärande 8 april 2024närvarande
Kommunstyrelsens arbetsutskott 27 mars 2024ersättare för Martin Oscarsson
Utskottet lärande 11 mars 2024närvarande
Utskottet lärande 12 februari 2024närvarande
Kommunstyrelsens arbetsutskott 24 januari 2024tjänstgörande ersättare
Kommunstyrelsens arbetsutskott 29 november 2023tjänstgörande ersättare
Utskotrtet lärande 13 november 2023närvarande
Utskottet lärande 9 oktober 2023närvarande
Kommunstyrelsens arbetsutskott 27 september 2023ersättare för Michael Relfsson
Utskottet lärande 11 september 2023närvarande
Kommunstyrelsens arbetsutskott 28 juni 2023ersättare för Ulf Sjölinder
Utskottet lärande 12 juni 2023närvarande
Kommunstyrelsens arbetsutskott 31 maj 2023ersättare för Martin Oscarsson
Utskottet lärande 15 maj 2023närvarande
Utskottet lärande 3 april 2023närvarande
Kommunstyrelsens arbetsutskott 29 mars 2023närvarande
Utskottet lärande 13 mars 2023närvarande · jäv 11-13, 15-20
Kommunstyrelsens arbetsutskott 22 februari 2023närvarande
Utskottet lärande 6 februari 2023närvarande

Reservationer

29 april 2026, KS § 86: Thomas Asker (FO) reserverar sig skriftligen mot beslutet. Yttrande från Folkviljan Orust – Norra Stigfjordens naturreservat Bildandet av naturreservatet i Norra Stigfjorden syftar till att långsiktigt bevara och utveckla områdets höga naturvärden, både marina och terrestra, samtidigt som friluftsliv och jordbruk ska kunna samexistera. Området omfattar värdefulla naturtyper såsom strandängar, grunda havsvikar, ålgräsängar samt ett variationsrikt kulturlandskap med hög biologisk mångfald. Området har även internationell betydelse genom Natura 2000 och Ramsarstatus. Vi delar i grunden ambitionen att värna dessa värden. Samtidigt vill vi särskilt belysa dekonsekvenser som förslaget medför för berörda markägare, då detta perspektiv är avgörande för ett långsiktigt hållbart och legitimt genomförande. Påverkan på markägare De föreslagna föreskrifterna innebär en tydlig skärpning jämfört med tidigare naturvårdsområde, framför allt genom ökad tillståndsplikt och mer långtgående restriktioner i mark- och vattenanvändning. Detta omfattar bland annat: • Byggnation och anläggningar: Uppförande eller förändring av byggnader, bryggor, vägar, ledningar och annan infrastruktur kräver i stor utsträckning tillstånd. Även åtgärder kopplade till jordbrukets utveckling omfattas. • Skogsbruk: Skogsmark med höga naturvärden omfattas av antingen förbud eller tillståndsplikt. För markägare som inte ingått intrångsavtal innebär detta en kvarstående brukanderätt som samtidigt är föremål för betydande begränsningar. • Jordbruk: Jordbruket lyfts som en förutsättning för att upprätthålla landskapsvärden, men föreskrifterna begränsar samtidigt handlingsutrymmet genom tillståndskrav och restriktioner. • Marina nyttjanden: Begränsningar kring bryggor, förtöjning, muddring och vattenbruk påverkar möjligheten att nyttja vattenområden. • Löpande brukande: Även mindre och praktiska åtgärder riskerar att omfattas av tillståndsplikt, vilket kan försvåra den dagliga förvaltningen. Det bör särskilt noteras att endast en begränsad del av marken berättigar till ekonomisk ersättning, trots att föreskrifterna i praktiken påverkar nyttjandet i betydligt större omfattning. Erfarenheter från tidigare reservatsbildningar Erfarenheter från andra naturreservat visar att utmaningarna ofta uppstår i den praktiska tillämpningen snarare än i själva beslutet. Följande risker är återkommande: • Successiv skärpning av tillämpning: Praxis i tillståndsärenden kan över tid leda till mer restriktiv tolkning än vad som ursprungligen avsågs. • Ojämlik tillståndsprövning: Likartade åtgärder kan bedömas olika, vilket skapar rättsosäkerhet. • Otillräcklig ersättning: Ekonomisk kompensation motsvarar inte alltid den faktiska påverkan på brukandet. • Försvårat vardagsbrukande: Även normala underhållsåtgärder kan bli administrativt betungande. • Bristande långsiktig dialog: Samverkan mellan myndighet och markägare tenderar att avta efter beslut. Dessa erfarenheter är viktiga att beakta för att undvika att liknande situationer uppstår även i detta fall. Förslag till förbättringar För att skapa bättre balans mellan naturvårdsintressen och markägares förutsättningar föreslås följande: • Tydligare tillämpningsprinciper: Klargör hur föreskrifterna ska tolkas och tillämpas för att säkerställa förutsägbarhet och likabehandling. • Förenklade tillståndsprocesser: Inför riktlinjer, standardiserade bedömningar och rimliga handläggningstider. • Utökad ersättning: Säkerställ att även indirekta och funktionella inskränkningar i markanvändning kan ersättas. • Undantag för normalt brukande: Tydliggör att löpande drift och underhåll inte ska omfattas av tillståndsplikt. • Stärkt lokalt inflytande: Inrätta former för kontinuerlig dialog och reellt inflytande för markägare i förvaltningen. • Proportionalitet i reglering: Säkerställ att restriktioner inte går längre än vad som krävs för att uppnå syftet med reservatet. • Ekonomiska konsekvenser: Att noga beakta värdeminskning och begränsad intecknings- möjlighet för den enskilde mark/fastighetägaren. Avslutande bedömning Naturreservatet utgör ett viktigt verktyg för att uppnå nationella och internationella miljömål. För att dessa mål ska kunna realiseras på ett långsiktigt hållbart sätt krävs dock att markägarnas roll och förutsättningar beaktas fullt ut. Ett ensidigt fokus på skydd utan tillräcklig hänsyn till praktiskt brukande, rättssäkerhet och ekonomiska konsekvenser riskerar att underminera både legitimitet och genomförbarhet. Vi anser därför att förslaget bör kompletteras och justeras i enlighet med ovanstående synpunkter för att säkerställa en bättre balans mellan allmänna och enskilda intressen. KS/2026:525
28 januari 2026, KS § 7: Lars Larsson (C) reserverar sig skriftligen mot beslutet. Thomas Asker (FO) reserverar sig mot beslutet till förmån för Lars Larssons (C) förslag. Centerpartiet reserverar sig mot beslutet att nu söka ett medlemskap i Räddningstjänsten i Fyrbodal. Centerpartiet ser att det förslaget som räddningstjänsten på Orust själva tagit fram klart visar att dom har en ändamåls organisation som klarar att bygga en robust organisation själva. Räddningstjänsten på Orust har även redovisat hur dom kan klara kommande utökade krav. Räddningstjänsten på Orust har under många år fått en mycket omfattande utbildningsskuld på RIB (räddningspersonal i beredskap) personalen som skapats på grund av en allt för snålt tilldelad budget från den styrande majoriteten på Orust, och denna skuld är omfattande och ligger på ca 5,5–6 miljoner kronor. Centerpartiet har i flera år även försökt få fram en kostnadskalkyl över kommande kostnader att renovera räddningstjänstens 3 stationer som idag inte uppfyller alla regler eller arbetsmiljölagkrav men denna uppgift har konstant uteblivit vilket vi finner djupt olyckligt. Det hade varit mycket enkelt att ha två spår, ett med medlemskap i förbund och ett att vara kvar i nuvarande kommunal organisation och på så sätt få fram en kalkyl för kommande kostnader på våra räddningstjänststationer. Centerpartiet är av bland annat den meningen att om vi ska söka medlemskap i ett brandförbund så ska vi ha en robust organisation med samtlig RIB personal väl utbildade. Detta därför att vi då hamnar i en mycket bättre förhandlingsposition om vi ska söka till ett eller kanske flera förbund med en uppvisad robust organisation. Centerpartiet på Orust anser att om det ska ske en ansökan så kan det därför vara aktuellt först om ca 4 år, detta efter samråd med personalen. Räddningstjänsten på Orust har idag den kompetens som behövs men saknar RIB personal. Efter samtal x flera med just RIB personal på Orust så är det en mkt utbredd vilja att inte gå in i ett förbund, det är av största vikt att förstå att om man gå emot denna vilja mycket väl kan medföra avhopp av nuvarande RIB personal vilket vi finner mycket olyckligt med ytterligare personalbrist som följd. Att få köpa in personal från andra kommuner medför så klart omfattande kostnader för skattebetalarna på Orust. Efter samtal och tagit del av en rad redovisningar ser Centerpartiet att räddningstjänstens personal genomgående jobbar för Orust bästa och presenterar till det även det bästa ekonomiska alternativet. Något som nämns i handlingarna är att den totala kostnadsbilden för räddningstjänsten inte påverkas vilket vi ser ändå att det skiljer flera miljon i ökade kostnader. Centerpartiet ser även att det saknas en kalkyl över vad den totala kostnaden kan bli för hela kommunen. Centerpartiet har tagit del av information om att bara vid senaste snöovädret nu i januari 2026 så hjälpte räddningstjänsten hemtjänstpersonalen vid över 20 tillfällen dem snabbt att ta sig loss från snödrivor som dom fastnat i. Bara i detta exempel ser vi att ett medlemskap i förbundet hade inneburit en omfattande merkostnad. Det får inte heller glömmas den trygghet som räddningstjänsten på Orust ger innevånarna och exempelvis hemtjänstpersonal som kanske inte ens hade vågat sig ut till våra äldre om inte nuvarande uppbyggda och mycket bra fungerande organisation funnits. Så förutom vanligt förekommande uppdrag som bränder och olyckor ges alltså trygghet till omsorgspersonal med att ta samtal 24–7 (TIB, tjänsteman i beredskap) utföra minst 50–75 bärgningsuppdra /år av kommunfordon som satt sig fast eller åka på inbrottslarm, trygghetslarm mm. Centerpartiet på Orust har alltid jobbat för att hela Orust ska leva och utvecklas, och där alla ska känna sig trygga. Centerpartiet ser därför med stor oro vad en indragning av denna service och trygghet kan komma slå mot våra äldre på hela Orust. Vi ser även att riskbedömning inte idag är genomför och analyserad vilket är anmärkningsvärt och borde varit klar innan beslut. Henån 2026 01 28 För Centerpartiet på Orust Lars Larsson (C ) Oppositionsråd Orust KS/2025:748
26 februari 2025, KS § 61: Thomas Asker (FO) reserverar sig mot att ärendet inte bordläggs. Lars Larsson (C) reserverar sig skriftligen mot beslutet. Jäv Catharina Bråkenhielm (S), Britt-Marie Andrén-Karlsson (S), Anders Arnell (M) och Rolf Sörvik (V) anmäler jäv och deltar inte i handläggningen av ärendet. Centerpartiet yrkar på att avslå markanvisningsavtalet då vi finner den tilltänkta marken olämplig för byggnation. Detta efter att på vår begäran fått ny uppdaterad information och dokumentation på KSAU 2024 01 10 som vi alltså hänvisar till, och som förmedlade dom översvämningsrisker som kan komma inom 50 - 100 årsperiod på hänvisad plats. Vi hänvisar även till Länsstyrelsens Faktablad – KUSTEN (version 2.0) som tydligt visar att vi inte ska bygga där, då länsstyrelsen hänvisar till översvämningsrisk på dessa nu planerade byggnivåer i framtiden. I dom geologiska handlingar till beslut finns även att utläsa att leran som finns på platsen är av sämre kvalité vilket medför merkostnader som tex pålning ända ned till berg. Åvägen ska enligt uppgift idag ligga på 2,5 meter öh och enligt sammanfattningsvisa uppgift i handlingar inte få belastas med mer material för att få höjas på grund av lerans kvalité, vilket ytterligare talar för platsens olämplighet. Så riskerna för översvämning rör inte bara fastigheten som planeras på 2,9 m ö h som sådana, utan även kommande möjligheter att ens kunna nå boenden och kommunhus mm. Centerpartiet ser tydligt att platsen medför och kommer medföra betydande merkostnader som kommer belasta skattebetalarna på Orust med drabbad välfärd som skola och omsorg som följd. Enligt samtal 2024 med MSB (MCF) kan kommunen genom att idag välja att bygga i riskområde förlora rätten att få statsbidrag till kommande översvämningsåtgärder. I framtiden kan det bli så att byggnader som ligger i områden för översvämning kan stå utan för försäkring eller få en mycket högre premie. Vi ser också att parkeringssituationen kommer bli mycket ansträngd i de centrala delarna i Henån som i sin tur skapar en icke attraktivitet för både boende och besökare. Centerpartiet på Orust vill även vara tydlig med att vi inte är emot trygghetsboende och har jobbat för det i många år men motsätter oss platsen enligt nämnda skäl och önska att trygghetsboendet byggs på högre välutredd placerad plats utanför riskområde för översvämningar. För Centerpartiet 20250302 Lars Larsson (C) Oppositionsråd Orust Kommun
27 november 2024, KS § 226: Lars Larsson (C), Martin Reteike (MP) och Elise Norberg Pilhem (V) reserverar sig skriftligt mot beslutet (se sida 27). Michael Relfsson (FO), Ulf Sjölinder (KD) och Thomas Asker (KD) reserverar sig mot beslutet.
27 november 2024, KS § 228: Lars Larsson (C) och Martin Reteike (MP) reserverar sig skriftligen mot beslutet (se sida 32). Michael Relfsson (FO) och Thomas Asker (FO) reserverar sig mot beslutet.
27 november 2024, KS § 229: Michael Relfsson (FO), Martin Reteike (MP) och Lars Larsson (C) reserverar sig skriftligen mot beslutet (se sida 35 - 36). Ulf Sjölinder (KD) och Thomas Asker (FO) reserverar sig mot beslutet.