Kommunstyrelsens arbetsutskott 29 april 2026
Närvaro och voteringar
Närvaro
Ur protokollets deltagarförteckning. Protokollet listar bara de närvarande; frånvarande syns bara när någon ersatte dem.
S
- Catharina Bråkenhielm
- Britt-Marie Andrén-Karlsson
- Göran Karlssontjänstgörande ersättare §§ 84-89, 91-106
- Glenn Patrikssonersätter Göran Karlsson § 90
- Alexander Huttertjänstgörande ersättare § 90
M
- Anders Arnell
- Ingemar Taljetjänstgörande ersättare §§ 84-89, 91-106
- Ina Olsvik
- Erica Håkansdotter Lindhersätter Ingemar Talje § 90
C
- Lars Larssontjänstgörande ersättare §§ 84-85, 87-106
V
- Rolf Sörvik
- Elise Norberg Pilhemersätter Lars Larsson § 86
FO
- Michael Relfssontjänstgörande ersättare §§ 84-85, 87-106
- Thomas Askerersätter Michael Relfsson § 86
Reservationer
- KS § 86 Thomas Asker (FO) reserverar sig skriftligen mot beslutet. Yttrande från Folkviljan Orust – Norra Stigfjordens naturreservat Bildandet av naturreservatet i Norra Stigfjorden syftar till att långsiktigt bevara och utveckla områdets höga naturvärden, både marina och terrestra, samtidigt som friluftsliv och jordbruk ska kunna samexistera. Området omfattar värdefulla naturtyper såsom strandängar, grunda havsvikar, ålgräsängar samt ett variationsrikt kulturlandskap med hög biologisk mångfald. Området har även internationell betydelse genom Natura 2000 och Ramsarstatus. Vi delar i grunden ambitionen att värna dessa värden. Samtidigt vill vi särskilt belysa dekonsekvenser som förslaget medför för berörda markägare, då detta perspektiv är avgörande för ett långsiktigt hållbart och legitimt genomförande. Påverkan på markägare De föreslagna föreskrifterna innebär en tydlig skärpning jämfört med tidigare naturvårdsområde, framför allt genom ökad tillståndsplikt och mer långtgående restriktioner i mark- och vattenanvändning. Detta omfattar bland annat: • Byggnation och anläggningar: Uppförande eller förändring av byggnader, bryggor, vägar, ledningar och annan infrastruktur kräver i stor utsträckning tillstånd. Även åtgärder kopplade till jordbrukets utveckling omfattas. • Skogsbruk: Skogsmark med höga naturvärden omfattas av antingen förbud eller tillståndsplikt. För markägare som inte ingått intrångsavtal innebär detta en kvarstående brukanderätt som samtidigt är föremål för betydande begränsningar. • Jordbruk: Jordbruket lyfts som en förutsättning för att upprätthålla landskapsvärden, men föreskrifterna begränsar samtidigt handlingsutrymmet genom tillståndskrav och restriktioner. • Marina nyttjanden: Begränsningar kring bryggor, förtöjning, muddring och vattenbruk påverkar möjligheten att nyttja vattenområden. • Löpande brukande: Även mindre och praktiska åtgärder riskerar att omfattas av tillståndsplikt, vilket kan försvåra den dagliga förvaltningen. Det bör särskilt noteras att endast en begränsad del av marken berättigar till ekonomisk ersättning, trots att föreskrifterna i praktiken påverkar nyttjandet i betydligt större omfattning. Erfarenheter från tidigare reservatsbildningar Erfarenheter från andra naturreservat visar att utmaningarna ofta uppstår i den praktiska tillämpningen snarare än i själva beslutet. Följande risker är återkommande: • Successiv skärpning av tillämpning: Praxis i tillståndsärenden kan över tid leda till mer restriktiv tolkning än vad som ursprungligen avsågs. • Ojämlik tillståndsprövning: Likartade åtgärder kan bedömas olika, vilket skapar rättsosäkerhet. • Otillräcklig ersättning: Ekonomisk kompensation motsvarar inte alltid den faktiska påverkan på brukandet. • Försvårat vardagsbrukande: Även normala underhållsåtgärder kan bli administrativt betungande. • Bristande långsiktig dialog: Samverkan mellan myndighet och markägare tenderar att avta efter beslut. Dessa erfarenheter är viktiga att beakta för att undvika att liknande situationer uppstår även i detta fall. Förslag till förbättringar För att skapa bättre balans mellan naturvårdsintressen och markägares förutsättningar föreslås följande: • Tydligare tillämpningsprinciper: Klargör hur föreskrifterna ska tolkas och tillämpas för att säkerställa förutsägbarhet och likabehandling. • Förenklade tillståndsprocesser: Inför riktlinjer, standardiserade bedömningar och rimliga handläggningstider. • Utökad ersättning: Säkerställ att även indirekta och funktionella inskränkningar i markanvändning kan ersättas. • Undantag för normalt brukande: Tydliggör att löpande drift och underhåll inte ska omfattas av tillståndsplikt. • Stärkt lokalt inflytande: Inrätta former för kontinuerlig dialog och reellt inflytande för markägare i förvaltningen. • Proportionalitet i reglering: Säkerställ att restriktioner inte går längre än vad som krävs för att uppnå syftet med reservatet. • Ekonomiska konsekvenser: Att noga beakta värdeminskning och begränsad intecknings- möjlighet för den enskilde mark/fastighetägaren. Avslutande bedömning Naturreservatet utgör ett viktigt verktyg för att uppnå nationella och internationella miljömål. För att dessa mål ska kunna realiseras på ett långsiktigt hållbart sätt krävs dock att markägarnas roll och förutsättningar beaktas fullt ut. Ett ensidigt fokus på skydd utan tillräcklig hänsyn till praktiskt brukande, rättssäkerhet och ekonomiska konsekvenser riskerar att underminera både legitimitet och genomförbarhet. Vi anser därför att förslaget bör kompletteras och justeras i enlighet med ovanstående synpunkter för att säkerställa en bättre balans mellan allmänna och enskilda intressen. KS/2026:525