Anders Nilsson

6/6

möten närvarande

Räknar bara möten där Anders Nilsson står i protokollet. Frånvaro utan ersättare syns inte.

Tekniska nämnden 6/6

voteringar

reservationer

Sammanträden

Tekniska nämnden 22 oktober 2026närvarande
Tekniska nämnden 16 september 2026närvarande
Tekniska nämnden 10 juni 2026närvarande
Tekniska nämnden 6 maj 2026närvarande
Tekniska nämnden 25 mars 2026närvarande
Tekniska nämnden 18 februari 2026närvarande

Reservationer

22 oktober 2026, TN § 60: Göran Tegnér (L), Anders Öhrström (C), Anders Nilsson (S) och Patrik Sandström (MP) reserverar sig mot beslutet med den motivering som framgår av bilaga 1. Motionärerna efterlyser en mer flexibel tillämpning av lagen om FNI, Fastighetsnära insamling av avfall. I tjänsteskrivelsen och i ordförandens yttrande avslås förslagen 1 och 2, vilka innebär att insamlingen av papper, plats, metall och glas görs frivillig på den egna tomten för hushåll i små hus om det finns fullgoda alternativ i närheten; (punkt 1), samt punkt 2: att staden utreder kriterier och tar fram en plan för fullgoda alternativ. Argumentet från majoriteten och förvaltningen är att ”lagstiftningen kräver fastighetsnära insamling, och inte medger att återvinningsstationer ersätter denna”. Lagen kräver - mig veterligen – att fastighetsnära insamling ska ske fr o m den 1 januari 2027 av papper, plast, glas och metall. Ändå har staden valt att bara samla in papper och plats, och skriver vidare: ”Förvaltningen kommer under de kommande åren att fortsätta utveckla och anpassa det nya insamlingssystemet” Och vidare: ”Förvaltningen ser fortsatt över olika möjligheter att möta varierande behov, exempelvis genom frivillig glas i ett inledande skede… på ett så praktiskt och ändamålsenligt sätt som möjligt”. Bra! Klokt! Men detta är ju precis det som motionärerna har föreslagit, Ett visst mått av frivillighet. Bifall till punkt 1! Det är även fel att hävda att det inte går att tillämpa undantag. Så här skriver SVOA, Stockholm Vatten och Avfall: ”Nu har Stockholm Vatten och Avfall, SVOA, gått ut med kriterier för undantag kring FNI till sina kunder. Det handlar om att fastigheten ska uppfylla tre grundkriterier: att det råder platsbrist inomhus, att det även saknas utrymme utomhus och att en omställning skulle innebära en orimlig ekonomisk belastning”. (Källa: Fastighetsägarna) Statens Naturvårdsverk skriver så här: Om insamling från fastigheten inte är möjlig så kan insamling av avfall ske från en plats så nära fastigheten som möjligt, dock högst 400 meter från gränsen till fastigheten. I avfallsförordningen anges tre skäl för att insamlingen från fastigheten inte är möjlig; med hänsyn till trafiksäkerheten eller till fastighetens utformning eller lokalisering. Sådana fall kallas fortfarande för fastighetsnära insamling.na) (SNV) Får kommunen undanta glas eller metall från den fastighetsnära insamlingen? Nej. Kravet på fastighetsnära insamling från den 1 januari 2027 gäller samtliga materialslag (pappers-, plast-, glas- och metallförpackningar). Det finns inte någon möjlighet att ansöka om dispens eller undantag från kravet på att samla in samtliga av dessa materialslag fastighetsnära”. Och: Naturvårdsverket kan enligt 3 kap. 28 § avfallsförordningen i det enskilda fallet ge en kommun eller ansvarig producentansvarsorganisation dispens från kravet på separat insamling av förpackningsavfall. En godkänd dispens innebär att kommunen eller producentansvarsorganisationen kan frångå kravet om att förpackningsavfallet ska sorteras ut och samlas in i separata flöden. Exempelvis skulle det kunna handla om att en kommun ansöker om dispens där de vill blanda två olika avfallsslag. Observera att detta inte är en dispens från kravet på fastighetsnära insamling (det finns ingen sådan dispensmöjlighet)”. (Källa. https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och- stod/producentansvar/producentansvar-for-forpackningar/kommuners-insamling- av-forpackningsavfall-fran-hushall-och-vissa-verksamheter/utsortering-och- separat-insamling-av-forpackningsavfall/ I SNV:s första stycke anges ett avstånd på 400 meter, som ett särskilt villkor, såsom *fastighetsnära’. Alltså: en viss flexibilitet! I deras andra stycke står det att glas och metall inte får undantas. Men detta gör Lidingö stad ändå, vilket kan anses vara ’flexibelt’! Således kan staden självsvåldigt göra undantag, som passar stadens ekonomi. Det blir då ologiskt att hävda en envis principfasthet gentemot motionärerna, just beträffande motionens punkt 1 (och eventuellt även punkt 2!?) I SNV:s tredje stycke ges exempel på dispens för förpackningsavfall. Återigen. En viss flexibilitet. Vi yrkar bifall till motionen med hänvisning till ovanstående! Lidingö den 22 oktober Göran Tegnér (L), gruppledare i Tekniska nämnden Anders Öhrström (C), ledamot i Tekniska nämnden Patrik Sandström (MP), ledamot i Tekniska nämnden Anders Nilsson (S), ledamot i Tekniska nämnden Sammanträdesprotokoll 2026-10-22 Tekniska nämnden
22 oktober 2026, TN § 62: Patrik Sandström (MP) reserverar sig mot beslutet med den motivering som framgår av bilaga 1. Göran Tegnér (L) reserverar sig mot beslutet med den motivering som framgår av bilaga 2. Anders Nilsson (S) reserverar sig mot beslutet med den motivering som framgår av bilaga 3. Lidingö stad vill införa internränta på VA-taxan. Att ta ut ränta om staden lånar pengar för investeringar i vatten och avlopp är självklart, men nu vill Lidingö stad ta ut ränta på investeringar som finansierats med skattemedel som Lidingöborna redan betalat in. Det innebär i praktiken högre avgifter och en slags dubbelbeskattning. I kommuner där det till exempel är många sommargäster, företag och verksamheter som försörjer en hel region är det begripligt, men Lidingö är ingen sådan kommun. Här bor så gott som alla Lidingöbor på en fastighet som är inkopplad på vatten och avloppsnätet, och det finns få sommargäster, företag och andra verksamheter som motiverar beslutet. Patrik Sandström, Miljöpartiet Bilaga 2 Internräntan I förslaget till reviderad VA taxa, införs nu en internränta. Den har satts till 2,75 procent, och baseras på ett kapital belopp på 374 Mkr. Beloppet som anses ska belasta VA-kollektivet blir då 10,3 Mkr. Internräntan på 2,75 procent baseras på SKR:s rekommendationer. Och den baseras i sin tur på Kommuninvest, och avser den genomsnittliga upplåningsräntan som Kommuninvests kommuner och regioner faktiskt har betalat på sina lån. Men Lidingö har inga sådana lån, som belastas med någon extern, kommersiell räntekostnad. Lidingös VA-investeringar finansieras, enligt uppgifter från förvaltningen, direkt ur stadens kassa. Efter det att investeringen är genomförd, betalar VA-kollektivet årliga avskrivningar, men inge ränta på investeringen. Denna kapitalkostnad redovisas på driftbudgeten som en årlig kostnad. Denna kostnad ska finansieras i sin tur till fullo med brukaravgifter. SKR:s faktiska låneränta på lån (2,75 %) är en felaktig grund för Lidingös internränta. Denna externt (av SKR) fastställda genomsnittliga internränta anser jag vara alldeles för hög, och helt omotiverad, då Lidingö inte har några sådan externa lån. Hur hög bör en internränta då vara? Ett alternativ är att den baseras på samhällets genomsnittliga tidspreferens ränta. Den genomsnittliga nominella styrräntan i Sverige det senaste kvartsseklet, åren 2000 - 2025 har uppgått till 1,49 procent. Ett annat alternativ är att den baseras på Lidingö stads årsredovisning för år 2025. Av den framgår det att finansnettot uppgår till 22,1 Mkr. I procent av nettokostnaderna på 3062,6 Mkr utgör Stadens avkastning på finansnettot bara 0,7 procent. Ett medelvärde mellan dessa två alternativ, 1,49 procent, respektive 0,7 procent hamnar på 1,1 procent. VA-taxehöjningarna: Jag reserverar mig emot att även VA-taxans fasta avgifter höjs lika mycket som de rörliga avgifterna med 15 %. Enligt tidigare muntliga löften från majoriteten utlovades det att staden vid kommande avgiftsförändringar, d.v.s. nu, skulle enbart den rörliga avgiften höjas. I syfte att maximalt stimulera till sparsamhet med vattenförbrukningen. Nackdelen med ständigt höjda fasta avgifter är även att det genomsnittliga priset per kubikmeters förbrukning blir helt olikartat - och härmed orättvist - mellan låg- och högkonsumenter av förbrukare. Jag hade yrkat på återremiss av ovannämnda skäl. Men eftersom mitt återremissyrkande föll, reserverar mig mot majoritetens beslut till förmån för mina egna yrkanden. Lidingö den 22 oktober 2026 Göran Tegnér (L). gruppledare i Tekniska nämnden Bilaga 3 Jag vill framföra följande särskilda yttrande med anledning av beslutet att införa internränta på det bokförda kapitalvärdet av Lidingö stads vatten- och avloppsanläggningar. Jag anser att beslutet vilar på ett otillräckligt ekonomiskt och rättsligt underlag. Det är inte säkerställt att beräkningen av internränta är förenlig med självkostnadsprincipen enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Lidingö stad har beslutat att beräkna internränta baserat på antagandet att investeringarna historiskt har finansierats med kommunala medel och därmed utgör kapital som kommunen har tillskjutit VA-verksamheten. Det saknas emellertid dokumentation som visar hur stor del av investeringarna som faktiskt har finansierats genom kommunala medel respektive genom VA-kollektivets egna avgifter, det vill säga det saknas dokumentation om hur stor upparbetad skuld VA verksamheten har till Kommunens övriga verksamheter. Det kan därför inte uteslutas att delar av anläggningarna redan har finansierats genom anläggningsavgifter eller andra avgiftsintäkter från VA-kollektivet. Enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster får VA-avgifterna inte överstiga vad som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva den allmänna VA-anläggningen. Det är visserligen tillåtet att inkludera skäliga kapitalkostnader, inklusive internränta, i VA-verksamhetens kostnadsunderlag. Detta innebär dock inte att kommunen utan tillräckliga verifikat, kan förutsätta att anläggningens bokförda värde motsvarar kapital som kommunen har finansierat. Om investeringar redan har finansierats genom VA-kollektivets avgifter finns en risk att internränta beräknas på ett kapitalunderlag som inte motsvarar någon ytterligare kostnad som får belasta kollektivet. Det skulle kunna innebära antingen ett överuttag av VA-avgifter, eller att kapital som borde tillhöra VA-verksamhetens budget felaktigt flyttas över till andra resultatenheter inom Kommun. Vidare ställer kommunallagen (2017:725) krav på att kommunala avgifter inte får överstiga kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen tillhandahåller. Mot denna bakgrund anser jag att kommunen måste kunna visa att den införda internräntan grundas på ett korrekt och verifierbart kapitalunderlag och inte medför att VA-kollektivet belastas med kostnader som redan har finansierats genom tidigare avgiftsuttag. Innan internränta tas ut på kapitalvärdet bör Lidingö stad genomföra och redovisa en dokumenterad utredning av anläggningarnas historiska finansiering, kapitalunderlagets beräkning och internräntans förenlighet med självkostnadsprincipen. Jag anser därför att beslutet har fattats på ett otillräckligt underlag och att det inte är säkerställt att den beslutade modellen för internränta är förenlig med lagen om allmänna vattentjänster. Anders Nilsson (S) Sammanträdesprotokoll 2026-10-22 Tekniska nämnden
16 september 2026, TN § 50: Anders Nilsson (S), Anders Öhrström (C), Göran Tegnér (L) och Patrik Sandström (MP) reserverar sig mot beslutet med den motivering som framgår av bilaga 1. Ersättaryttrande Carl-Fredrik Lind (L) meddelar att, om han hade haft rösträtt, hade han yrkat bifall till motionen. Vi reserverar oss emot tekniska nämndens förslag om att avslå denna motion. I motionen föreslås att Lidingö stad ska utreda möjligheten att anlägga dagvattendammar, växtbäddar och andra reningslösningar för dagvatten i Dalénum- området, samt att Lidingö stad tar fram en plan för att integrera dagvattenhantering med förbättringar av utemiljön i Dalénum. Eftersom detta är ett gammalt industriområden så finns det redan konstaterat att det förekommer bland annat tungmetaller, PCP, PAH och oljerester i marken, som just nu spolas ut orenat i vattnet. I motionen föreslås det att en utredning ska göras innan exakt placering och utformning på denna rening bestäms. I motionen står det att avsaknaden av rening av dagvatten bidrar till, inte att detta är den enda orsaken till att man inte kan bada. Det finns fler orsaker till att det inte går att bada, men detta är en av de bidragande orsakerna. Rening av dagvatten är en av flera åtgärder som måste genomföras. Även läckage från avlopp måste stoppas. Vi anser att majoriteten gör en feltolkning av vad som står i motionen, så motivet till avslag är enligt oss inte korrekt. Motivet som anges till avslag är att enbart rening av dagvatten löser inte hela problemet. Detta må vara sant, men är inte ett bra skäl till avslag. Vidare menar man i sitt svar att det finns andra kommuner som bidrager till föroreningar i Lilla Värtan. Att använda andra som ursäkt för att inte göra något själv anser vi inte är bra motiv för avslag. Ja, Henriksdal släpper ut förorenat vatten vid breddning, vilket är olyckligt. Dock så investerar Stockholm Vatten just nu och fram till och med 2030 närmare 20 miljarder kronor i ledningsnät och i Henriksdals reningsverk för att öka dess kapacitet, eftersom detta VA-system och reningsverk idag är underdimensionerat. Dvs. man gör något åt problemet. Vidare så spolar Henriksdal vid breddning ut vatten främst förorenat med biologiskt material. Detta är givetvis inte bra, men den typen av kontaminering är ändå med naturliga ämnen som efter cirka 4 veckor har brutits ner. Tungmetaller, olje-rester, PAH och P-Fas ämnen som hamnat i vattnet försvinner aldrig. Förorenade sedimenten, tungmetaller, PAH och olje-rester i vattnet i närheten av badplatsen, kommer ju av att dessa har spolats dit via orenat dagvatten. Det är detta problem vi vill lösa med dagvattenrening. Om dessa hade stannat i marken hade detta varit ett mindre problem. Nu har de spolats ut i vattnet och rörs upp av båtar eller annat som grumlar vattnet. Att avslå denna motion anser vi inte är rätt om man vill skapa de lösningar som krävs för att vi ska ha rent vatten runt Lidingö i framtiden. Anders Nilsson (S) Anders Öhrström (C) Göran Tegnér (L) Patrik Sandström (MP) Sammanträdesprotokoll 2026-09-16
16 september 2026, TN § 51: Anders Nilsson (S) lämnar ett särskilt yttrande, enligt bilaga 1.
10 juni 2026, TN § 39: Patrik Sandström (MP) reserverar sig mot besluten med den motivering som framgår av bilaga 1. Anders Öhrström (C), Anders Nilsson (S) och Göran Tegnér (L) reserverar sig mot besluten. Ersättaryttrande Kristian Cornell (KD) lämnar ett ersättaryttrande, enligt bilaga 2. Nämnden ska fatta beslut om att tillåta Tesla att testköra tre självkörande bilar på Lidingö. Ärendet har, efter ett förslag från den samlade oppositionen, remitterats till förvaltningen för att kompletteras med en lokal riskanalys som ett komplement till Transportstyrelsens generella bedömning. Det är fortfarande kommunen som huvudman för det lokala vägnätet och nämnden som har ansvaret ifall något skulle hända. Egna bedömningar har gjorts i till exempel Nacka kommun, som infört begränsningen att bilarna inte får köras vid förskolor, skolor och äldreboenden. Andra kommuner som Stockholm och Karlstad har efter egna bedömningar avstått från att tillåta testning i sina kommuner. Det är därför förvånande att någon riskanalys inte gjorts. Förklaringen är att Transportstyrelsen övergripande bedömning räcker och att Lidingö stad inte har kompetensen att göra en egen bedömning. Vi menar att staden kan hyra in den kompetensen tillfälligt. Vi menar också att staden kan kontakta andra kommuner som gjort egna bedömningar. Patrik Sandström, Miljöpartiet Bilaga 2 Ersättaryttrande Från Kristdemokraternas håll värnar vi både tekniska framsteg och säkerhet. Därför är vi av uppfattningen att försöksverksamhet för förarlösa fordon bör, precis som i Nacka kommun, villkoras med att testkörningen inte bedrivs på vägar nära skolor, förskolor och idrottsplatser. Detta som en försiktighetsprincip. Kristian Cornell ersättare i tekniska nämnden Sammanträdesprotokoll 2026-06-10
25 mars 2026, TN § 19: Anders Nilsson (S) reserverar sig mot beslutet med den motivering som framgår av bilaga 1. Patrik Sandström (MP) reserverar sig mot beslutet med den motivering som framgår av bilaga 2. Anders Öhrström (C) lämnar ett särskilt yttrande, enligt bilaga 3. Ersättaryttrande Dan Görgü (V) meddelar att, om han hade haft rösträtt, skulle han ha röstat i enlighet med Anders Nilssons (S) yrkande om återremiss. Inför tekniska nämndens möte den 25/3, bifogades det material för tre upphandlingar, i ett material som totalt omfattade 743 sidor. Eftersom handlingar skickades ut till tekniska nämnden bara knappt tre arbetsdagar innan mötet, är det inte rimligt att kräva att nämndens ledamöter ska hinna granska och godkänna denna stora mängd handlingar på så kort tid. Åtminstone en hel kalendervecka är vad som krävs för att hinna göra ett seriöst arbete med att granska dessa handlingar. Anders Nilsson (S) Bilaga 2 Det bor flera hundra personer i Bergsätra och många av dem åker med Lidingöbanan eller buss på Södra Kungsvägen. Att stänga av dem från den möjligheten i sex månader är inte görligt. Närmaste hållplatser är Toppmurklevägen och Hagsätra vilka har sämre turtäthet och ligger två till tre gånger så långt bort. Att ta sig till och från jobb och skola tar många timmar mer per vecka. Förvaltningen bör ta fram ett sätt för de boende att kunna ta sig till Lidingöbanan under byggtiden. Vi ser positivt på att upphandlingen har ett mervärde för eldrivna maskiner. Att nämndens ledamöter får tre arbetsdagar för att som fritidspolitiker läsa in sig på en upphandling på över 700 sidor är otillräckligt för att kunna ta ställning. Jag yrkar därför på återremiss och reserverar mig. Patrik Sandström (MP) Bilaga 3
25 mars 2026, TN § 23: Göran Tegnér (L), Anders Öhrström (C), Anders Nilsson (S) och Patrik Sandström (MP) reserverar sig mot beslutet med den motivering som framgår av bilaga 1. Majoritetens svar på motionen präglas av bristande underlag, oklara resonemang och flera direkt felaktiga påståenden. Inledningsvis anges att utredningen främst syftat till att identifiera ytor och ge en översiktlig kostnadsbild. Detta är otillräckligt. Syftet med en utredning måste rimligen vara att belysa förutsättningar, behov samt för- och nackdelar – särskilt när efterfrågan på infartsparkeringar redan är tydligt etablerad. Vidare hänvisas till en ”kompletterande översikt” av bland annat detaljplanefrågor, trafiksäkerhet och kollektivtrafik. Detta material redovisas dock inte. Att åberopa ett underlag utan att presentera det innebär att beslutsprocessen saknar transparens. Majoriteten hävdar också att ledamöter haft möjlighet att efterfråga förtydliganden. I praktiken har dock invändningar endast framförts avseende en plats (Bodal), medan övriga föreslagna platser inte bemötts sakligt. Detta är inte ett tillräckligt beslutsunderlag. Den mest anmärkningsvärda bristen gäller dock avfärdandet av samhällsekonomiska analyser. För det första påstås att mindre projekt är svåra att analysera samhällsekonomiskt. Detta är felaktigt. Tvärtom är mindre projekt ofta enklare att överblicka och beräkna, vilket också framgår av Trafikverkets riktlinjer (ASEK). Två tredjedelar av samhällsnyttan består av vinster för miljön i vid bemärkelse, i form av minskade olyckor, luftföroreningar, buller och klimateffekter. Med infartsparkering inbesparas 156 ton koldioxid-ekvivalenter per år. Detta motsvarar ca 0,5 % av personbilarnas totala utsläpp i Lidingö. För det andra hävdas att nämnden tagit bort målet om samhällsekonomiska analyser för projekt över 2 miljoner kronor. Detta saknar stöd i budgeten för 2026. Där anges tvärtom att investeringar ska utgå från samhällsekonomiska analyser (på sidorna 9 och 35 om kommunaltekniska anläggningar) För det tredje hänvisas till äldre utredningar som skulle visa bristande lönsamhet. Några sådana redovisas dock inte. Utan källhänvisning saknar detta argument trovärdighet. Slutligen gör majoriteten bedömningen att en samhällsekonomisk analys inte skulle tillföra väsentlig kunskap. Detta är en motsägelse. Syftet med dessa analyser är just att väga kostnader mot samhällsnytta. Att avstå från detta innebär att beslutsunderlaget blir ofullständigt. Det aktuella förslaget omfattar dessutom investeringar om cirka 5,3 miljoner kronor, vilket överstiger den nivå där samhällsekonomiska analyser normalt tillämpas. Sammanfattningsvis vilar majoritetens ställningstagande på bristande underlag, otydlig argumentation och i flera fall direkt felaktiga påståenden. Det finns därför starka skäl att komplettera underlaget med en fullständig analys av samhällsnytta och klimatnytta samt en mer detaljerad redovisning av samtliga relevanta fakta, som underlag till varför de sju infartsparkeringarna inte bedöms vara intressanta för att anläggas. Lidingö den 25 mars 2026 Göran Tegnér (L), ledamot i tekniska nämnden Anders Öhrström (C), ledamot i tekniska nämnden Anders Nilsson (S), ledamot i tekniska nämnden Patrik Sandström (MP), ledamot i tekniska nämnden
18 februari 2026, TN § 5: Anders Nilsson (S) lämnar ett särskilt yttrande, enligt bilaga 1.
18 februari 2026, TN § 9: Patrik Sandström (MP) reserverar sig mot beslutet med den motivering som framgår av bilaga 1. Anders Nilsson (S) reserverar sig mot beslutet. Parkeringssituationen för de boende i området runt Hersby gymnasium är problematisk på grund av att gatorna fylls av fordon för elever som går på skolan. Den behöver lösas som helhet. Att skapa fler parkeringsplatser kan vara ett bra sätt, men bör eventuellt kompletteras med andra åtgärder. Förslaget till beslut är oklart vad gäller åtgärder och utformning. Därför anser vi att ett beslut bör tas i nämnden om hur uppdraget ska utföras. Patrik Sandström, Miljöpartiet Sammanträdesprotokoll 2026-02-18 Tekniska nämnden
18 februari 2026, TN § 10: Anders Nilsson (S) reserverar sig mot beslutet med den motivering som framgår av bilaga 1. Patrik Sandström (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Behovsprognosen visar att behovet av vård- och omsorgsplatser kommer att öka kraftigt de kommande åren, inte minst genom att antalet personer över 85 år förväntas öka med cirka 850 personer fram till år 2030. Trots detta bedöms de planerade tillskotten av vård- och omsorgsplatser vara otillräckliga för att möta det framtida behovet. När det gäller grupp- och servicebostäder är situationen särskilt allvarlig. I dagsläget finns inga lediga bostäder i kommunen och behovsanalysen anger att endast 6–8 nya bostäder behöver tillkomma inom en femårsperiod. Denna bedömning framstår som orealistiskt låg. Ett flertal personer har redan hänvisats till andra kommuner, varav flera önskar återvända, samtidigt som vuxna personer bor kvar i föräldrahemmet på grund av brist på tillgängliga bostäder. Antalet gruppbostäder har dessutom minskat sedan 2019, samtidigt som flera tidigare konstaterade brister kvarstår, bland annat gällande tillgänglighet, brandskydd och olämpliga tillfälliga placeringar som strider mot LSS. Sammantaget visar detta att den planerade utbyggnaden av servicebostäder inte motsvarar det faktiska och växande behovet. För att möta en realistisk behovsprognos krävs en betydligt mer ambitiös och tidsatt handlingsplan för nya grupp- och servicebostäder samt vård- och omsorgsboenden. Utan detta riskerar kommunen att fortsatt hänvisa personer till andra kommuner istället för att säkerställa långsiktigt hållbara lösningar på hemmaplan. Anders Nilsson (S) Bilaga 2 Förslag till yttrande, 2026-02-18 Enligt bostadsförsörjningslagen ska varje kommun planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Planeringen ska syfta till att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. De föreslagna riktlinjerna för bostadsförsörjning har inte tillräckligt tydligt visar på hur kommunen ska uppnå det målet. Underlaget är inte tillräckligt utarbetat. Dels saknas i underlaget en kartläggning av bostadsbeståndet för äldre som kommer att öka med runt 1000 personer de kommande åren. Med den hemmaboendeprincip som kommunen har för äldreomsorgen behövs en tydlig redovisning av hur äldre bor idag och vilka behov som förväntas finnas i framtiden. För att kunna planera behövs t ex kunskap om hur många äldre som idag bor utan hiss och vilka ekonomiska möjligheter att flytta som finns, men också vilken typ av boenden som efterfrågas, både för ensamstående och par. Idag saknas bostäder för personer med särskilda behov, vilket gör att dessa hänvisas till andra kommuner. Detta nämns i förslaget, men en tydligare inriktning behövs. Det saknas också en kartläggning av kommunens och näringslivets behov av personal och hur bostadssituationen i kommunen påverkar utvecklingen. Vi vet att konkurrensen om personal till kommunala verksamheter och företag kommer att öka de kommande åren på grund av färre i arbetsför ålder på arbetsmarknaden. Storstockholm är en gemensam arbetsmarknad och näringslivet på Lidingö har berättat om svårigheter att rekrytera då människor ogärna reser långt till arbetet och heller tar ett arbete nära bostaden. Tillgång till bostäder är en konkurrensfördel. Det saknas också en kartläggning över behovet av bostäder och företagslokaler vid utvecklingen av Lidingös centrum och stadsdelscentra. Miljöpartiet menar att livskraftiga lokalcentra är centrala för närservice, livskvalitet och att minska på resbehov. Bostäder och företagslokaler kan spela en viktig roll i utvecklingen och bör finnas med i planeringen. Regionerna har det övergripande ansvaret för regional planering och utveckling. Det är regionens ansvar att planera för att möta behov vad gäller markanvändning och infrastruktur för grönstrukturer, energiproduktion, bostäder, transporter och näringsliv. Det är därför rimligt att regionen även gör en helhetsbedömning för bostadsbehovet i hela länet. Det är rimligt att Lidingö tar hänsyn till regionplanen. Översiktsplanen och kulturmiljöprogrammet är vägledande för Lidingös utveckling, men bör inte vara utgångspunkten och ramen när stadens riktlinjer för bostadsförsörjning tas fram. Det borde vara tvärtom. Kartläggningar av reella behov och framtidsutsikter bör vara det som riktlinjerna och målsättningarna utgår från. Riktlinjerna bör ha målsättningar för följande kategorier av bostäder, som behöver göras tydliga och kvantitativa utifrån behovsstrukturen, antal bostäder, reella möjligheter och begränsningar: 1. Bostäder för äldre 2. Bostäder för personer med särskilda behov 3. Bostäder som riktar sig personer som arbetar inom serviceyrken inom kommunen och näringslivet, t ex omsorg, skola, handel, för att underlätta rekrytering. 4. Bostäder och företagslokaler som bidrar till livskraftiga lokalcentra med tillgång till god närservice, mötesplatser och arbetsplatser. Patrik Sandström, Miljöpartiet Sammanträdesprotokoll 2026-02-18 Tekniska nämnden
18 februari 2026, TN § 11: Carl-Fredrik Lind (L), Anders Nilsson (S), Anders Öhrström (C) och Patrik Sandström (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande.