Närvaro och voteringar

Närvaro

Ur protokollets deltagarförteckning. Protokollet listar bara de närvarande; frånvarande syns bara när någon ersatte dem.

Reservationer

• TN § 57 Patrik Sandström (MP) reserverar sig mot beslutet, under punkt 2, med den motivering som framgår av bilaga 1.
• TN § 58 Göran Tegnér (L) reserverar sig mot beslutet att inte bifalla yrkande 1. Patrik Sandström (MP) reserverar sig mot båda besluten att inte bifalla yrkandena, med den motivering som framgår av bilaga 1. Trafikpolicyn omfattar flera viktiga och relevanta områden. Den är dock otydlig som styrdokument inom några områden. Det ena är att alla trafikslag ska behandlas lika, utan att lämna någon definition på vad lika innebär. Vi menar att om alla trafikslag behandlas utifrån sina specifika förutsättningar blir instruktionen tydligare och lättare att arbeta efter. Det andra är att begreppet utsatta trafikgrupper inte heller är tydligt. Det är bättre att använda de vedertagna begreppen oskyddade respektive särskilt sårbara grupper, av vilka de förstnämnda är t ex gångtrafikanter och cyklister och de sistnämnda är barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. Vi menar också förbudet mot att använda parkeringsavgifter minskar möjligheten för staden att hantera brist på parkeringsyta. Vår uppfattning är att brist på parkeringsyta i första hand ska hanteras genom reglering och avgifter, och sista hand genom att skapa fler parkeringsplatser och ibland är det inte ens möjligt. Ibland när inget annat fungerar kan avgifter vara det bästa sättet att åtgärda brist på parkeringar. Två olika exempel är parkeringssituationen vid Hersby gymnasium där nya parkeringsplatser skapades utan garanti för minskad parkering på gatorna runt skolan. Vi menar att man borde pröva reglering först innan man bygger nya parkeringar. Ett annat och positivt exempel är boendeparkering i Torsvik och ändring av tidslängden för parkering på Bodalsvägen vilket gör befintlig parkeringsyta mer tillgänglig. Patrik Sandström (MP) Sammanträdesprotokoll 2026-10-22 Tekniska nämnden
• TN § 59 Patrik Sandström lämnar ett särskilt yttrande, enligt bilaga 1.
• TN § 60 Göran Tegnér (L), Anders Öhrström (C), Anders Nilsson (S) och Patrik Sandström (MP) reserverar sig mot beslutet med den motivering som framgår av bilaga 1. Motionärerna efterlyser en mer flexibel tillämpning av lagen om FNI, Fastighetsnära insamling av avfall. I tjänsteskrivelsen och i ordförandens yttrande avslås förslagen 1 och 2, vilka innebär att insamlingen av papper, plats, metall och glas görs frivillig på den egna tomten för hushåll i små hus om det finns fullgoda alternativ i närheten; (punkt 1), samt punkt 2: att staden utreder kriterier och tar fram en plan för fullgoda alternativ. Argumentet från majoriteten och förvaltningen är att ”lagstiftningen kräver fastighetsnära insamling, och inte medger att återvinningsstationer ersätter denna”. Lagen kräver - mig veterligen – att fastighetsnära insamling ska ske fr o m den 1 januari 2027 av papper, plast, glas och metall. Ändå har staden valt att bara samla in papper och plats, och skriver vidare: ”Förvaltningen kommer under de kommande åren att fortsätta utveckla och anpassa det nya insamlingssystemet” Och vidare: ”Förvaltningen ser fortsatt över olika möjligheter att möta varierande behov, exempelvis genom frivillig glas i ett inledande skede… på ett så praktiskt och ändamålsenligt sätt som möjligt”. Bra! Klokt! Men detta är ju precis det som motionärerna har föreslagit, Ett visst mått av frivillighet. Bifall till punkt 1! Det är även fel att hävda att det inte går att tillämpa undantag. Så här skriver SVOA, Stockholm Vatten och Avfall: ”Nu har Stockholm Vatten och Avfall, SVOA, gått ut med kriterier för undantag kring FNI till sina kunder. Det handlar om att fastigheten ska uppfylla tre grundkriterier: att det råder platsbrist inomhus, att det även saknas utrymme utomhus och att en omställning skulle innebära en orimlig ekonomisk belastning”. (Källa: Fastighetsägarna) Statens Naturvårdsverk skriver så här: Om insamling från fastigheten inte är möjlig så kan insamling av avfall ske från en plats så nära fastigheten som möjligt, dock högst 400 meter från gränsen till fastigheten. I avfallsförordningen anges tre skäl för att insamlingen från fastigheten inte är möjlig; med hänsyn till trafiksäkerheten eller till fastighetens utformning eller lokalisering. Sådana fall kallas fortfarande för fastighetsnära insamling.na) (SNV) Får kommunen undanta glas eller metall från den fastighetsnära insamlingen? Nej. Kravet på fastighetsnära insamling från den 1 januari 2027 gäller samtliga materialslag (pappers-, plast-, glas- och metallförpackningar). Det finns inte någon möjlighet att ansöka om dispens eller undantag från kravet på att samla in samtliga av dessa materialslag fastighetsnära”. Och: Naturvårdsverket kan enligt 3 kap. 28 § avfallsförordningen i det enskilda fallet ge en kommun eller ansvarig producentansvarsorganisation dispens från kravet på separat insamling av förpackningsavfall. En godkänd dispens innebär att kommunen eller producentansvarsorganisationen kan frångå kravet om att förpackningsavfallet ska sorteras ut och samlas in i separata flöden. Exempelvis skulle det kunna handla om att en kommun ansöker om dispens där de vill blanda två olika avfallsslag. Observera att detta inte är en dispens från kravet på fastighetsnära insamling (det finns ingen sådan dispensmöjlighet)”. (Källa. https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och- stod/producentansvar/producentansvar-for-forpackningar/kommuners-insamling- av-forpackningsavfall-fran-hushall-och-vissa-verksamheter/utsortering-och- separat-insamling-av-forpackningsavfall/ I SNV:s första stycke anges ett avstånd på 400 meter, som ett särskilt villkor, såsom *fastighetsnära’. Alltså: en viss flexibilitet! I deras andra stycke står det att glas och metall inte får undantas. Men detta gör Lidingö stad ändå, vilket kan anses vara ’flexibelt’! Således kan staden självsvåldigt göra undantag, som passar stadens ekonomi. Det blir då ologiskt att hävda en envis principfasthet gentemot motionärerna, just beträffande motionens punkt 1 (och eventuellt även punkt 2!?) I SNV:s tredje stycke ges exempel på dispens för förpackningsavfall. Återigen. En viss flexibilitet. Vi yrkar bifall till motionen med hänvisning till ovanstående! Lidingö den 22 oktober Göran Tegnér (L), gruppledare i Tekniska nämnden Anders Öhrström (C), ledamot i Tekniska nämnden Patrik Sandström (MP), ledamot i Tekniska nämnden Anders Nilsson (S), ledamot i Tekniska nämnden Sammanträdesprotokoll 2026-10-22 Tekniska nämnden
• TN § 61 Patrik Sandström (MP) lämnar följande särskilda yttrande: ”Miljöpartiet, liksom Sörab, anser att staden ska ha en tydligare miljöstyrning i avfallstaxan”.
• TN § 62 Patrik Sandström (MP) reserverar sig mot beslutet med den motivering som framgår av bilaga 1. Göran Tegnér (L) reserverar sig mot beslutet med den motivering som framgår av bilaga 2. Anders Nilsson (S) reserverar sig mot beslutet med den motivering som framgår av bilaga 3. Lidingö stad vill införa internränta på VA-taxan. Att ta ut ränta om staden lånar pengar för investeringar i vatten och avlopp är självklart, men nu vill Lidingö stad ta ut ränta på investeringar som finansierats med skattemedel som Lidingöborna redan betalat in. Det innebär i praktiken högre avgifter och en slags dubbelbeskattning. I kommuner där det till exempel är många sommargäster, företag och verksamheter som försörjer en hel region är det begripligt, men Lidingö är ingen sådan kommun. Här bor så gott som alla Lidingöbor på en fastighet som är inkopplad på vatten och avloppsnätet, och det finns få sommargäster, företag och andra verksamheter som motiverar beslutet. Patrik Sandström, Miljöpartiet Bilaga 2 Internräntan I förslaget till reviderad VA taxa, införs nu en internränta. Den har satts till 2,75 procent, och baseras på ett kapital belopp på 374 Mkr. Beloppet som anses ska belasta VA-kollektivet blir då 10,3 Mkr. Internräntan på 2,75 procent baseras på SKR:s rekommendationer. Och den baseras i sin tur på Kommuninvest, och avser den genomsnittliga upplåningsräntan som Kommuninvests kommuner och regioner faktiskt har betalat på sina lån. Men Lidingö har inga sådana lån, som belastas med någon extern, kommersiell räntekostnad. Lidingös VA-investeringar finansieras, enligt uppgifter från förvaltningen, direkt ur stadens kassa. Efter det att investeringen är genomförd, betalar VA-kollektivet årliga avskrivningar, men inge ränta på investeringen. Denna kapitalkostnad redovisas på driftbudgeten som en årlig kostnad. Denna kostnad ska finansieras i sin tur till fullo med brukaravgifter. SKR:s faktiska låneränta på lån (2,75 %) är en felaktig grund för Lidingös internränta. Denna externt (av SKR) fastställda genomsnittliga internränta anser jag vara alldeles för hög, och helt omotiverad, då Lidingö inte har några sådan externa lån. Hur hög bör en internränta då vara? Ett alternativ är att den baseras på samhällets genomsnittliga tidspreferens ränta. Den genomsnittliga nominella styrräntan i Sverige det senaste kvartsseklet, åren 2000 - 2025 har uppgått till 1,49 procent. Ett annat alternativ är att den baseras på Lidingö stads årsredovisning för år 2025. Av den framgår det att finansnettot uppgår till 22,1 Mkr. I procent av nettokostnaderna på 3062,6 Mkr utgör Stadens avkastning på finansnettot bara 0,7 procent. Ett medelvärde mellan dessa två alternativ, 1,49 procent, respektive 0,7 procent hamnar på 1,1 procent. VA-taxehöjningarna: Jag reserverar mig emot att även VA-taxans fasta avgifter höjs lika mycket som de rörliga avgifterna med 15 %. Enligt tidigare muntliga löften från majoriteten utlovades det att staden vid kommande avgiftsförändringar, d.v.s. nu, skulle enbart den rörliga avgiften höjas. I syfte att maximalt stimulera till sparsamhet med vattenförbrukningen. Nackdelen med ständigt höjda fasta avgifter är även att det genomsnittliga priset per kubikmeters förbrukning blir helt olikartat - och härmed orättvist - mellan låg- och högkonsumenter av förbrukare. Jag hade yrkat på återremiss av ovannämnda skäl. Men eftersom mitt återremissyrkande föll, reserverar mig mot majoritetens beslut till förmån för mina egna yrkanden. Lidingö den 22 oktober 2026 Göran Tegnér (L). gruppledare i Tekniska nämnden Bilaga 3 Jag vill framföra följande särskilda yttrande med anledning av beslutet att införa internränta på det bokförda kapitalvärdet av Lidingö stads vatten- och avloppsanläggningar. Jag anser att beslutet vilar på ett otillräckligt ekonomiskt och rättsligt underlag. Det är inte säkerställt att beräkningen av internränta är förenlig med självkostnadsprincipen enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Lidingö stad har beslutat att beräkna internränta baserat på antagandet att investeringarna historiskt har finansierats med kommunala medel och därmed utgör kapital som kommunen har tillskjutit VA-verksamheten. Det saknas emellertid dokumentation som visar hur stor del av investeringarna som faktiskt har finansierats genom kommunala medel respektive genom VA-kollektivets egna avgifter, det vill säga det saknas dokumentation om hur stor upparbetad skuld VA verksamheten har till Kommunens övriga verksamheter. Det kan därför inte uteslutas att delar av anläggningarna redan har finansierats genom anläggningsavgifter eller andra avgiftsintäkter från VA-kollektivet. Enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster får VA-avgifterna inte överstiga vad som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva den allmänna VA-anläggningen. Det är visserligen tillåtet att inkludera skäliga kapitalkostnader, inklusive internränta, i VA-verksamhetens kostnadsunderlag. Detta innebär dock inte att kommunen utan tillräckliga verifikat, kan förutsätta att anläggningens bokförda värde motsvarar kapital som kommunen har finansierat. Om investeringar redan har finansierats genom VA-kollektivets avgifter finns en risk att internränta beräknas på ett kapitalunderlag som inte motsvarar någon ytterligare kostnad som får belasta kollektivet. Det skulle kunna innebära antingen ett överuttag av VA-avgifter, eller att kapital som borde tillhöra VA-verksamhetens budget felaktigt flyttas över till andra resultatenheter inom Kommun. Vidare ställer kommunallagen (2017:725) krav på att kommunala avgifter inte får överstiga kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen tillhandahåller. Mot denna bakgrund anser jag att kommunen måste kunna visa att den införda internräntan grundas på ett korrekt och verifierbart kapitalunderlag och inte medför att VA-kollektivet belastas med kostnader som redan har finansierats genom tidigare avgiftsuttag. Innan internränta tas ut på kapitalvärdet bör Lidingö stad genomföra och redovisa en dokumenterad utredning av anläggningarnas historiska finansiering, kapitalunderlagets beräkning och internräntans förenlighet med självkostnadsprincipen. Jag anser därför att beslutet har fattats på ett otillräckligt underlag och att det inte är säkerställt att den beslutade modellen för internränta är förenlig med lagen om allmänna vattentjänster. Anders Nilsson (S) Sammanträdesprotokoll 2026-10-22 Tekniska nämnden