Så är sidan gjord, och vad den inte är
Alla siffror i underlaget räknas fram ur protokollen, närvarolistorna och Kolada utan AI, precis som på resten av sajten. Sedan får en språkmodell (qwen3.8:27b-mlx), som körs lokalt, se det färdiga underlaget och bara det: den kan inte räkna om siffrorna, läsa protokollen på nytt eller hämta något utifrån. Betyget och motiveringen är alltså modellens tolkning av en handfull mätbara saker, inte en granskning och inte en revision. Den ser inte om besluten var kloka, hur verksamheten fungerar i praktiken eller vad som sägs utanför protokollen. Underlaget står bredvid varje omdöme så att du kan läsa samma siffror och landa i något annat. Bedömningen gäller styrningen som system och pekar inte ut partier eller personer.
Körd 16 september 2026. Skalan är 1 svagt, 2 ojämnt, 3 godtagbart, 4 bra, 5 starkt.
Helhetsintryck
Styrningen i Åre kommun kännetecknas av en stark beslutsförmåga och tydliga prioriteringar som dock motverkas av bristande insyn och en utsatt ekonomisk struktur.
Helhetsbilden visar en kommun där den politiska processen i sig fungerar väl genom hög enighet och effektiv hantering av ärenden. Beslutsförmågan och prioriteringarna vägs tyngst i bedömningen eftersom de visar att resurserna riktas mot centrala samhällsfunktioner och att ärenden sällan fastnar i onödig diskussion. Denna styrka dämpas dock av att insyn och spårbarhet är ojämn då stora delar av beslutsunderlaget saknar den struktur som krävs för enkel granskning. Ekonomisk hushållning bedöms också som ojämn eftersom den låga soliditeten och höga skuldsättningen begränsar kommunens handlingsutrymme trots en god resultatmarginal. Närvaro och bemanning är godtagbart men belastas av en hög andel frånvaro som kräver frekvent ersättning för att säkerställa kontinuitet. Sammantaget skapas en bild av en effektiv men sårbar styrning där kvaliteten på underlaget och den ekonomiska basen utgör de största utmaningarna.
En bedömning baserad på protokoll och nyckeltal kan inte fånga den informella dialogen eller den politiska viljan som ligger bakom besluten utanför de formella mötesplatserna.
Insyn och spårbarhet
Hur lätt är det för en invånare att följa vad kommunen beslutar?
Styrningen är ojämn i sin insyn eftersom stora delar av beslutsunderlaget saknar den struktur som krävs för enkel spårbarhet för invånare.
Att 47,5 procent av protokollen är inskannade bilder med OCR-fel hindrar sökbarhet och skapar risk för felaktig information vid granskning. Att 39 av 78 voteringar inte namnger hur var och en röstade gör det omöjligt att verifiera enskilda politikers ställningstaganden. Tyngst väger bristen på tydliga röstlängder och den osäkra texten, då dessa faktorer direkt undergräver möjligheten att följa beslutsprocessen. Att 63 namn i närvarolistor är osäkra förstärker bilden av att underlaget inte är tillförlitligt utan manuella korrigeringsåtgärder. Att endast ett sammanträde saknar publicerat protokoll visar att publiceringstakten i sig fungerar, men kvaliteten på innehållet är bristfällig.
Talar för
- Alla 324 protokoll från 14 organ finns tillgängliga för maskinell läsning.
- Publiceringstakten är hög med endast ett saknat protokoll av 19 hållna sammanträden.
Talar emot
- Nästan hälften av protokollen är inskannade bilder som kräver OCR och ger lästfel.
- Drygt hälften av voteringarna saknar namngivna röstlängder som går att läsa ut.
- OCR-fel i närvarolistor gör att 63 namn är osäkra.
Siffrorna modellen fick se (6 st)
- Protokoll som gått att läsa maskinelltfrån 14 organ
- 324 st
- Paragrafer totalt
- 2967 st
- Protokoll som är inskannade bilderkräver OCR, vilket ger lästfel; ett textbaserat PDF hade varit sökbart direkt
- 47.5 %
- Voteringar där protokollet inte namnger hur var och en röstaderöstlängden är kryss i en tabell som inte går att läsa ut
- 39 av 78
- Namn i närvarolistor som OCR läst osäkert
- 63 st
- Hållna sammanträden i år som saknar publicerat protokollräknat på fullmäktige, styrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden, de organ som heter likadant i kalendern och i protokollen: Barn- och utbildningsnämnden 2026-09-15
- 1 av 19
Underlaget visar inte hur lång tid det tar från beslut till publicering, vilket är en del av insynskravet.
Ekonomisk hushållning
Har kommunen ordning på pengarna?
Kommunen har en god resultatmarginal men en svag soliditet och hög skuldsättning som utmanar den ekonomiska hushållningen.
Resultatet på 3,6 procent av skatt och statsbidrag ligger över tumregeln för god ekonomisk hushållning, men under snittet för liknande kommuner som ligger på 6,4 procent. Soliditeten på 29,7 procent är betydligt lägre än både liknande kommuner på 47,3 procent och riket på 39,3 procent, vilket visar en svagare egenkapitalbas. Långfristiga skulder på 89 600 kronor per invånare är nästan dubbelt så höga som hos liknande kommuner, vilket tyder på att den höga investeringsnivån belastar ekonomin. Tyngst väger den låga soliditeten och den höga skuldsättningen, eftersom dessa faktorer begränsar kommunens handlingsutrymme mer än den goda resultatmarginalen stärker den.
Talar för
- Resultatet ligger över tumregeln för god ekonomisk hushållning.
- Nettoinvesteringar per invånare är högre än rikssnittet.
Talar emot
- Soliditeten är lägre än både liknande kommuner och riket.
- Långfristiga skulder per invånare är nästan dubbelt så höga som hos liknande kommuner.
Siffrorna modellen fick se (10 st)
- Årets resultat, andel av skatt och statsbidrag (2025)tumregeln för god ekonomisk hushållning är omkring 2 procent
- Åre 3.6 %, liknande kommuner 6.4, riket 4.7
- Samma resultatmått, snitt de senaste fem åren
- 5.1 %
- Soliditet (2025)andel av tillgångarna som är egna pengar, högre är starkare
- Åre 29.7 %, liknande kommuner 47.3, riket 39.3
- Soliditet inklusive pensionsåtaganden (2025)
- Åre 21.3 %, liknande kommuner 30.1, riket 30.0
- Långfristiga skulder (2025)
- Åre 89 600 kr/inv, liknande kommuner 44 637, riket 62 633
- Nettoinvesteringar (2025)
- Åre 13 619 kr/inv, liknande kommuner 11 576, riket 8 692
- Driftverksamhet totalt (2025)vad kommunen gör av med per invånare
- Åre 73 561 kr/inv, liknande kommuner 79 151, riket 69 556
- Skattesats till kommunen (2026)
- Åre 22.2 %, liknande kommuner 22.2, riket 20.7
- Invånare (2025)+6.0 % sedan 2020
- 12 770 st
- Källa
- Kolada (RKA), hämtat 2026-09-08
Underlaget visar inte hur skuldsättningen påverkar framtida skattesatser eller om den är hållbar över tid.
Beslutsförmåga
Får politiken ärenden i mål, eller fastnar de?
Politiken visar en hög beslutsförmåga där de flesta ärenden hanteras effektivt, trots att en mindre del tar lång tid att slutföra.
Endast 2,5 procent av paragraferna återremitteras eller bordläggs, vilket tyder på att ärenden sällan fastnar i onödig diskussion. Att 74,2 procent av besluten redovisas som färdiga understryker att majoriteten av handläggningen leder till ett slutgiltigt resultat. Tyngst väger den låga andelen återremisser och den höga andelen färdiga beslut, eftersom dessa siffror visar att styrningen fungerar i praktiken. Att 101 ärenden behandlats på fem möten eller fler och att medianen för handläggningstid är 63 dagar indikerar dock att en del ärenden tar lång tid att slutföra. Denna längre handläggningstid är en svaghet, men den påverkar en mindre del av totala ärendemängden jämfört med den stora andel ärenden som hanteras snabbt.
Talar för
- Låg andel återremisser och bordläggningar
- Hög andel färdiga beslut
- Stabil hantering av rutinärenden
Talar emot
- En del ärenden vandrar långt i organisationen
- Längre handläggningstid för komplexa ärenden
Siffrorna modellen fick se (6 st)
- Ärenden som återremitterats eller bordlagts57 återremisser och 9 bordläggningar av 2660
- 2.5 % av paragraferna
- Ärenden som avslagits
- 176 st
- Ärenden som utgått ur dagordningen
- 23 st
- Diarienummer som behandlats på fem möten eller flersamma ärende vandrar mellan utskott, styrelse och fullmäktige
- 101 st
- Tid från första till senaste behandlingen av ett ärenderäknat på 563 ärenden som behandlats mer än en gång
- median 63 dagar
- Beslut som protokollet redovisar som färdiga
- 74.2 %
Underlaget visar inte varför de 101 ärenden som behandlats på fem möten eller fler tar så lång tid, eller om det beror på politisk komplexitet eller administrativa hinder.
Politiskt klimat
Hur ofta är politikerna oense, och hur jämna är besluten?
Politiken i Åre kännetecknas av hög enighet där stridigheter är sällsynta och besluten i huvudsak fattas med bred stöd.
Endast 8,9 procent av de sakliga paragraferna innebar votering eller reservation, vilket visar att de flesta frågor löses utan formell konflikt. Av de 78 registrerade voteringarna avgjordes 14 st med liten marginal, vilket indikerar att de fall där man var oense ofta handlade om närmast jämnt ställningstagande. Tyngst väger den låga andelen formella stridigheter i förhållande till det totala antalet ärenden, då det tyder på ett stabilt politiskt klimat. Att 134 reservationer förekommer är en normal del av beslutsprocessen och hindrar inte den faktiska styrningen.
Talar för
- Hög andel ärenden avgörs utan votering eller reservation.
- Stridigheter är sällsynta i förhållande till totalvolymen.
Talar emot
- En del voteringar avgörs med mycket liten marginal.
Siffrorna modellen fick se (4 st)
- Paragrafer med yrkanden, votering eller reservation236 av 2660 paragrafer som inte är formalia
- 8.9 %
- Voteringar i protokollen2022: 22, 2023: 11, 2024: 20, 2025: 14, 2026: 11
- 78 st
- Voteringar som avgjordes med liten marginalunder 15 procents skillnad
- 14 st
- Reservationeren ledamot som skriver in sin avvikande mening i protokollet
- 134 st
Underlaget visar inte på vilka specifika frågor som ledde till de 14 voteringarna med liten marginal.
Närvaro och bemanning
Dyker de förtroendevalda upp och sitter mötena ut?
Styrningen är godtagbar men belastas av en hög andel frånvaro som kräver frekvent ersättning.
Närvaron bland ordinarie ledamöter ligger på 80,4 procent, vilket innebär att var femte mötesplats saknar en ordinarie ledamot. Detta leder till att ersättare tjänstgör i 442 tillfällen, vilket visar att kommunen klarar av att hålla ihop mötena trots frånvaron. Jävsanmälningar förekommer i 94 tillfällen, vilket är en normal del av beslutsprocessen och inte i sig en brist. Den höga andelen frånvaro vägs tyngst än den goda hanteringen av jäv, eftersom det påverkar kontinuiteten i det faktiska beslutsfattandet.
Talar för
- Ersättare kallas in effektivt så att möten kan hållas.
- Jävsanmälningar hanteras enligt rutin.
Talar emot
- Hög andel frånvaro bland ordinarie ledamöter.
- Många tillfällen med delvis närvaro under mötena.
Siffrorna modellen fick se (5 st)
- Möten med läsbar närvarolista
- 281 st
- Närvaro bland ordinarie ledamöter614 frånvarotillfällen av 3136
- 80.4 %
- Tillfällen då en ersättare tjänstgjort
- 442 st
- Ledamöter som anmält jäv och lämnat ett ärende
- 94 tillfällen
- Ledamöter som bara deltagit under en del av mötet
- 709 tillfällen
Underlaget visar inte orsaker till frånvaron eller om ersättarna har tillräcklig förberedelse.
Prioriteringar
Vad ägnar politiken sin tid åt?
Politiken ägnar sin tid åt ämnen med bred påverkan på invånarna, och andelen formalia är låg i förhållande till de tunga besluten.
Av de 2967 paragraferna bedöms 153 som att de påverkar många invånare direkt, vilket visar att en betydande del av dagordningen handlar om verklig styrning snarare än rutin. Ekonomi är det dominerande ämnet med 52,9 procent följt av bygg och plan samt vatten och avlopp, vilket indikerar att resurserna riktas mot centrala samhällsfunktioner. Endast 10,3 procent av paragraferna klassas som formalia, vilket tyder på att organen inte spenderar majoriteten av sin tid på formella frågor. Tyngst väger den låga andelen formalia och den tydliga fokuseringen på ekonomi och infrastruktur, eftersom detta visar att beslutsfattandet är riktat mot frågor som påverkar invånarnas vardag. Att ärenden fördelas på flera nämnder, där kommunstyrelsen och dess arbetsutskott hanterar största delen, visar på en fungerande delegering av ansvar.
Talar för
- Låg andel formalia som utgör 10,3 procent av dagordningen
- Tydlig fokus på ekonomi och infrastruktur i de tunga besluten
- Bred spridning av ämnen som påverkar invånare direkt
Talar emot
- Underlaget saknar information om huruvida besluten faktiskt genomförs
- Det är oklart om de tunga ärenden prioriteras framför mindre viktiga frågor
Siffrorna modellen fick se (4 st)
- Paragrafer som AI:n bedömt påverkar många invånare direktviktighet 4 eller 5 av 5
- 153 av 2967
- Vanligaste ämnen bland demett ärende kan ha upp till tre ämnen, så andelarna summerar till mer än 100 procent
- ekonomi52.9 %bygg och plan29.4 %vatten och avlopp24.2 %miljö22.2 %politik och organisation19.0 %bostäder17.0 %förskola17.0 %kommunala bolag17.0 %
- Fördelning på ärendetyp
- beslut70.3 %information15.5 %formalia10.3 %val2.7 %fråga1.2 %
- Var paragraferna behandlas
- Kommunstyrelsen30.2 %Kommunstyrelsens arbetsutskott18.9 %Kommunfullmäktige18.0 %Barn- och utbildningsnämnden10.4 %Socialnämnden10.0 %
Underlaget visar inte om de beslut som fattas i praktiken leder till förbättrade förhållanden för invånarna eller om de bara registreras i protokollen.
Tycker du att bedömningen är fel? Det är fullt möjligt. Siffrorna står ovan, och protokollen de kommer ur finns under Möten. Hör gärna av dig via Om sajten.