Närvaro och voteringar

Närvaro

Ur protokollets deltagarförteckning. Protokollet listar bara de närvarande; frånvarande syns bara när någon ersatte dem.

Reservationer

• BM § 167 Arne Gunnarsson (L) och Magnus Wiberg () reserverar mot beslutet till förmån för eget förslag med följande motivering: Vi anser att nämnden inte skulle ha beviljat fastighetsägarens ansökan om strandskyddsdispens. Skälen för vår reservation är följande. Den aktuella ansökan avser en väg inom planbestämmelsen ”allmän plats, park”. Marken omfattas av strandskydd. Fastigheten berörs av två riksintressen, kustzon och rörligt friluftsliv (Miljöbalken 4 kap. 2 och 4 §§) samt en yta med fornminne. Av handlingarna framgår att vägen avses byggas genom jordbruksmark och leda till en plats där ett nytt bostadshus är tänkt att uppföras. Mark- och miljödomstolen (MMD) har i en tidigare dom (M 3672-23) prövat frågan om dispens från strandskyddet för en väg, med en annan sträckning, inom den aktuella fastigheten. MMD kom då fram till att det allmänna intresset, som strandskyddsbestämmelserna ska skydda, väger tyngre än det enskilda intresset av att vägen byggs. Vi anser att förutsättningarna för att kunna ge dispens från strandskyddet inte har förändrats i den nu aktuella ansökan. Såväl kommunens miljöavdelning, genom miljöinspektör Jonathan Nestenius, och stadsmiljöavdelningen, genom kommunekolog Richard Åkesson, har i sina respektive remissyttranden avstyrkt att dispens lämnas. Gällande rätt Enligt 7 kap 15 § MB får inom strandskyddsområde inte 1. nya byggnader uppföras, 2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt, 3. grävningsarbeten eller andra förberedande arbeten utföras för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2, eller, 4. åtgärder vidtas som väsentligen förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. Strandskyddet syftar enligt 7 kap 13 § MB till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv på land och i vatten. Kommunen får dock enligt 7 kap 18 b § MB lämna dispens om särskilda skäl föreligger. Av 7 kap. 18 c § MB framgår att som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet får man beakta endast om det område som upphävandet eller dispensen avser. 1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, 2. genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen, 3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området, 4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området, 5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller 6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. Enligt 7 kap 25 § MB ska vid prövning av frågor om skydd av områden enligt detta kapitel hänsyn tas även till enskilda intressen. En inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelse i detta kapitel får därför inte gå längre än som krävs för att syftet med skyddet skall tillgodoses. I miljöbalkens grundläggande hushållningsbestämmelser anges i 3 kap 1 § MB att ”Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade…”. Denna övergripande bestämmelse skall vara vägledande för det allmännas agerande och för tillämpningen av bland annat 7 kap MB. Skäl för beslut Särskilda skäl enligt 7 kap. 18 c§ MB Anläggandet av enskild väg omfattas av 7 kap. 15 §, 3 punkten MB som stadgar att "Inom strandskyddsområde får inte grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2, eller..", såvida inte vägen enbart avser de areella näringarnas behov. I det här fallet krävs anslutning till allmän väg. Behovet kan således inte tillgodoses utanför området. En dispens får enligt 7 kap 13 § MB inte motverka strandskyddets syften. Anläggandet av vägen bedöms inte motverka förutsättningarna för tillgång till strandområden enligt allemansrätten eftersom ytan även fortsättningsvis kommer att vara tillgänglig för allmänheten. Det andra syftet, att bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv på land och i vatten. Anläggandet av vägen anses inte påverka djur och växtliv i på ett negativt sätt. Intresseavvägningen enligt 7 kap. 25 § MB För att kunna nyttja byggrätten krävs en väganslutning, varför det enskildas intresse kan anses vara väsentligt. Vägen kommer att gå igenom ett igenväxt område, upp för en slänt och in på en redan nedtrampad gräsvall och ta hänsyn till landskapsbilden. Vägen bedöms förbättra möjligheten för rörligt friluftsliv genom att öka tillgängligheten till det svåråtkomliga området. En väg skulle avsevärt förbättra tillgängligheten för både fotgängare och cyklister, särskilt för dem som vandrar på Skåneleden. Vägen skulle öppna upp tillgången till den vildvuxna parkmarken, den natursköna ängen, och de unika vyerna som idag är otillgängliga för allmänheten. Genom att bygga vägen skapas även en attraktiv miljö för rekreation, där besökare kan uppleva områdets rika natur och panoramautsikt över Skälderviken. För att ytterligare främja tillgänglighet och samhällsnytta planeras området att utrustas med sittbänkar, vilket skapar en plats för vila och naturnära upplevelser. Allmänheten kommer att få möjligheten att ta del av naturens resurser, såsom bärplockning och djurliv, i en lugn och inbjudande miljö. Den föreslagna vägen kommer inte att ha en privatiserande effekt, då den leder genom parkmark och öppna naturområden som förblir tillgängliga för allmänheten. Den framtida bebyggelsen är belägen på ett sätt som säkerställer att den separeras från de områden som allmänheten kan nyttja, tack vare en bred korridor av tät vegetation som skapar en naturlig gräns mellan privat och offentligt. På detta sätt bevaras naturupplevelserna och områdets rekreativa värden. Detta projekt syftar till att både förbättra allmänhetens tillgång till naturområden och skapa förutsättningar för hållbart användande av marken. Med hänsyn till ovan bedöms en dispens inte motverka strandskyddets syften och vid en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen bedöms det allmänna intresset för en väg inom Rekekroken 6:1 väga tyngre. Strandskyddsdispens ska därför lämnas. Enligt 7 kap 18 f § MB ska även en tomtplatsavgränsning prövas vid dispens. Tomten är det område markägaren kan hävda som en hemfridszon, där allmänheten inte har rätt att vistas. I aktuellt fall är detta inte tillämpligt. Någon tomtplatsavgränsning ska därför inte medges. Upplysningar Länsstyrelsen ska, enligt 19 kap 3 b § MB, inom tre veckor efter det att kommunens beslut registrerats hos Länsstyrelsen, besluta om eventuell överprövning av beslutet. I samtliga fall kommer Länsstyrelsens beslut att skickas i kopia till beslutande kommunal nämnd samt till sökanden. Påträffas fornlämningar i samband med markarbetena skall dessa i enlighet med 2 kap. kulturmiljölagen (1988:950) omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Detta är en generell bestämmelse i lagen och den gäller alltid. Fornlämningar kan uppträda som mörkfärgade gropar, eldstäder, sotfärgade jordlager med mera. Enligt 7 kap 18 h § MB upphör ett beslut om dispens att gälla om åtgärderna inte har påbörjats inom två år eller avslutats inom fem år från den dag då dispensbeslutet vann laga kraft. Vid sådana fall krävs förnyad prövning med hänsyn till de omständigheter som då råder. Beslutet ska skickas till  Sökande  Länsstyrelsen  Akten Dnr DIA.2024.42 § (187) INFORMATION FRÅN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN/STADSMILJÖAVDELNINGEN (ÄRENDE 21)