Närvaro och voteringar

Närvaro

Ur protokollets deltagarförteckning. Protokollet listar bara de närvarande; frånvarande syns bara när någon ersatte dem.

Reservationer

• KS § 231 Carl Oscar Fransson (M) reserverar sig till förmån för eget förslag och lämnar följande motivering; Ärendet handlar inte om utvinning av uran ur alunskiffer. De synpunkter om brytning av alunskiffer som framförs i yttrandet saknar relevans utifrån den frågeställning som ska besvaras. När politiska åsikter som inte är hänförliga till det ärende som bereds, tillförs i yttranden, så riskerar yttrandet att urvattnas och sakligheten i yttrandet minskas. Att inte tillåta prospektering och utvinning av uran eller annan mineral ur alunskiffer skulle innebära att vi som nation inte tar vårt ansvar för den gröna omställningen och en hållbar energi- och säkerhetspolitik. Alunskiffer innehåller de i Sverige högsta koncentrationerna av uran och tenderar också att medföra riklig förekomst av sällsynta jordartsmetaller. Ett förbud mot att bryta alunskiffer skulle motverka Sveriges möjligheter till grön industrialisering, äventyra europeisk säkerhetspolitik och motverka ett oberoende inom energipolitiken. Ingen brytning av uran i alunskiffer kommer, i det system som inbegriper världens starkaste miljölagstiftningar, vara möjlig innan den teknik som krävs för att säkerställa miljö och hälsa är fullt utvecklad. De risker som finns med brytning av alunskiffer måste hanteras inom ramen för tillståndsprocesser och övriga beslut innan tillstånd för prospektering och utvinning ges. Att helt förbjuda brytning av alunskiffer kommer troligen motverka att ny teknik utvecklas inom området. Utveckling och forskning i Sverige gagnar inte bara svenska intressen utan kan dessutom bidra till miljövinster i andra delar av världen. Kommunernas vetomöjlighet är kraftigt överdriven då den är begränsad till enbart om man ska tillvarata uranet i den brutna malmen och inte lägga uranet i resthögar. Det veto som finns kan alltså inte stoppa en uranbrytning utan enbart tillvaratagandet av uranet. Kommunens yttrande Den kommunala självstyrelsen är reglerad i 1 kap. 1 § regeringsformen. En inskränkning av den kommunala självstyrelsen får inte gå utöver vad som är proportionerligt enligt 14 kap. 3 § regeringsformen. Förslaget tillsammans med en tidigare promemoria om att åter möjliggöra brytning av uran innebär en inskränkning av den kommunala självstyrelsen i och med att vetot mot urangruvor tas bort. Regeringen har inte motiverat varför denna ändring behövs eller att den skulle vara proportionerlig i enlighet med vad som krävs enligt regeringsformen. Förslaget strider mot grundtanken med det kommunala vetot och kommunens ansvar för fysisk planering. Krokoms kommun anser att för det fall man anser att regeringen inte bör pröva mindre anläggningar för brytning av uranhaltigt material av olika skäl så kan det justeras i 17 kap. miljöbalken men då måste det samtidigt säkerställas att det inte innebär en inskränkning av det kommunala vetot, till exempel genom att införa ett generellt veto för kommunerna gällande uranbrytning i miljöbalken motsvarande det som finns för vindkraft i 16 kap. 4 § miljöbalken. Krokoms kommun noterar att det i promemorian skrivs att kommunen ändå kan utöva ett inflytande genom plan- och bygglagstiftningen för att minimera påverkan och beakta olika intressen. Krokoms kommun anser att det ger en missvisande bild av plan- och bygglagstiftningen och dess roll. Mineralbrytning och gruvor prövas inte enligt plan- och bygglagen. Tillhörande byggnader och anläggningar kan visserligen kräva detaljplanering, bygglov och marklov, men det innebär inte någon motsvarighet till ett kommunalt veto. Såsom framgår av promemorian kan statliga myndigheter peka ut ett område som riksintresse vilket innebär att området så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan försvåra till exempel utvinning av kärnämnen. Om en kommun genom den fysiska planeringen gör en annan bedömning av vad marken bör användas till kan länsstyrelsen upphäva kommunens plan och ytterst kan regeringen förelägga en kommun att anta, ändra eller upphäva en detaljplan om regeringen anser att det behövs för att tillgodose ett riksintresse. Det som återstår av kommunens möjlighet till inflytande är att yttra sig som remissinstans i samband med framtagande av miljökonsekvensbeskrivning och tillståndsprövning enligt miljöbalken. Ändringen tillsammans med tidigare förslag till ändring avseende lagstiftningen om uranbrytning innebär således en stor förändring och ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen och kommunens planeringsansvar. När det gäller samhällsbyggnad har kommunen som helhet ett långtgående ansvar. Överblicken över detta, kunskapen om de lokala förutsättningarna, kontakten med invånare och civilsamhälle, och mycket av ansvaret, har kommunen. Det är viktigt att detta ansvar inte undervärderas när beslutsprocesser förändras och stora nationella intressen gör anspråk på människors livsmiljö. Uranbrytning och annan utvinning av kärnämnen medför betydande miljörisker, särskilt vid brytning av uranhaltig alunskiffer. Sådan verksamhet kan ge upphov till spridning av tungmetaller och radioaktiva ämnen som påverkar mark- och vattenmiljö negativt. Gruvprojekt överlag innebär ofta stor påverkan på närmiljön och vissa målkonflikter går inte att undvika. Svåra frågor och målkonflikter kräver mer dialog, inte mindre. Det gäller både i relation till berörda invånare och organisationer och mellan stat och kommun. Den lokala acceptansen är avgörande för en väl fungerande process. Underlag för beslut Promemoria KN/2025/01478. Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och anrikning av kärnämnen. Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Carl-Oscar Fransson (M) lämnar i första hand förslag om ändring enligt följande: 1. Att följande text stryks från yttrandet Förslaget strider mot grundtanken med det kommunala vetot och kommunens ansvar för fysisk planering. Krokoms kommun anser att för det fall man anser att regeringen inte bör pröva mindre anläggningar för brytning av uranhaltigt material av olika skäl så kan det justeras i 17 kap. miljöbalken men då måste det samtidigt säkerställas att det inte innebär en inskränkning av det kommunala vetot, till exempel genom att införa ett generellt veto för kommunerna gällande uranbrytning i miljöbalken motsvarande det som finns för vindkraft i 16 kap. 4 § miljöbalken. Uranbrytning och annan utvinning av kärnämnen medför betydande miljörisker, särskilt vid brytning av uranhaltig alunskiffer. Sådan verksamhet kan ge upphov till spridning av tungmetaller och radioaktiva ämnen som påverkar mark- och vattenmiljö negativt. 2. Att följande text läggs till i slutet av svaret. Däremot finns det även nackdelar med ett kommunalt veto där ett veto enbart nyttjas att sätta stopp för en gruva med motiveringen ”not in my backyard” vilket innebära att vi som nation inte tar vårt ansvar för den gröna omställningen och en hållbar energi- och säkerhetspolitik. När kommunerna har möjlighet att använda sitt kommunala veto, och det råder starka motsättningar kring en eventuell gruvetablering, ofta till följd av olika intressekonflikter, kan det skapa ett betydande lokalt tryck på den politiska nivån. I sådana lägen riskerar kommunala företrädare att känna sig tvingade att motsätta sig projektet, inte nödvändigtvis av övertygelse, utan av rädsla för att gå emot opinionen. Det försvårar en nyanserad och långsiktig politisk bedömning. Risker och konsekvenser med en gruvbrytning blir densamma om man tillvaratar uranet eller inte. Ett eventuellt kommunalt veto bör därav vara kopplat till gruvbrytningen som sådan och inte till vilket ämne som tillvaratas. Carl-Oscar Fransson (M) lämnar i andra hand förslag om avslag till grundförslaget. Ronny Karlsson (SD) föreslår bifall till grundförslaget. Karin Jonsson (C) föreslår bifall till grundförslaget och avslag till Carl-Oscar Franssons (M) förslag om ändring. Marie Svensson (V) föreslår bifall till grundförslaget och avslag till Carl- Oscar Franssons (M) förslag om ändring. Karin Bångman (-) föreslår bifall till grundförslaget och avslag till Carl- Oscar Franssons (M) förslag om ändring. Kenneth Nilsson (JVK) föreslår bifall till grundförslaget och avslag till Carl- Oscar Franssons (M) förslag om ändring. Kjell Sundholm (KD) föreslår bifall till grundförslaget.
• KS § 223 Marie Svensson (V) reserverar sig till förmån för eget förslag och lämnar följande motivering; Vänsterpartiet reserverar sig mot beslutet att tömning av kärl och avfallsinsamling inte ska utföras i egen regi. Vi anser att kommunen missar en viktig möjlighet att skapa ett långsiktigt hållbart, kostnadseffektivt och robust insamlingssystem. Kommunal egen regi ger: - Större kontroll över kvalitet och arbetsmiljö - Bättre förutsättningar för låga och stabila avfallstaxor - Mindre sårbarhet vid upphandlingstvister eller marknadsförändringar - Möjlighet att integrera insamlingen med kommunens övriga miljö- och klimatarbete Vid införandet av fastighetsnära insamling, som är en av de största förändringarna inom avfallshanteringen på många år, är trygg drift i egen regi den mest ansvarstagande vägen framåt. Upphandling bör inte vara huvudalternativet.
• KS § 225 Karin Jonsson (C) reserverar sig till förmån för eget förslag. Mats Mathiasson (C) reserverar sig. Nina Andersson (C) reserverar sig.
• KS § 226 Karin Bångman (-) reserverar sig till förmån för eget förslag.
• KS § 234 Ronny Karlsson (SD) reserverar sig till förmån för eget förslag. Mats Mathiasson (C) reserverar sig till förmån för eget förslag. Karin Jonsson (C) reserverar sig till förmån för eget förslag. Nina Andersson (C) reserverar sig till förmån för eget förslag. Karin Bångman (-) reserverar sig till förmån för eget förslag. Kenneth Nilsson (JVK) reserverar sig till förmån för eget förslag.
• KS § 244 Karin Bångman (-) reserverar sig till förmån för eget förslag.
• KS § 220 Ronny Karlsson (SD) reserverar sig till förmån för eget förslag. Underlag för beslut Tjänsteutlåtande 20251112 Yttrandet avseende Regional transportplan för Jämtlands län 2026-2037 Förslag som läggs på mötet samt de som yttrar sig Annika Hansson (S) föreslår bifall till grundförslaget. Ronny Karlsson (SD) föreslår avslag till grundförslaget. Marie Svensson (V) föreslår bifall till grundförslaget. Carl-Oscar Fransson (M) föreslår bifall till grundförslaget. Kjell Sundholm (KD) föreslår bifall till grundförslaget. Karin Bångman (-), Kenneth Nilsson (JVK) yttrar sig.