Närvaro och voteringar

Närvaro

Ur protokollets deltagarförteckning. Protokollet listar bara de närvarande; frånvarande syns bara när någon ersatte dem.

Reservationer

• BM § 67 Gary Paulsson (S), Peter Graff (S) Sixten Paulsson (SD), Magnus Wiberg (L)och Mikael Stjernquist (L) reserverar sig mot beslutet. Skäl för beslut Av 9 kap. 17 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL framgår att om den som avser vidta en bygglovspliktig åtgärd begär det, ska byggnadsnämnden ge ett förhandsbesked i fråga om åtgärden kan tillåtas på den avsedda platsen. Det som ska prövas i ett förhandsbesked är om en byggnadsåtgärd överhuvud taget kan tillåtas på platsen, det vill säga närmast en prövning av markens lämplighet för den avsedda åtgärden. Även andra aspekter kan emellertid behöva tas med i bedömningen, till exempel om den tilltänkta platsen är lämplig med hänsyn till de krav som rör anpassningen till omgivningen (prop. 1985/86:1 s. 285). I 2 kap. 1 § PBL anges att vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. I 2 kap. 2 § PBL anges bland annat att prövningen i ärenden om förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap. 1-8 §§ miljöbalken ska tillämpas. Av 2 kap. 5 § PBL framgår att vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till 1. människors hälsa och säkerhet, JA NEJ Olof Suneson (M) X Björn Jacobsson (M) X Helena Svensson (M) X Eric Ericson (M) X Kim Johansson (M) X Sixten Paulsson (SD) X Magnus Wiberg (L) X Mikael Stjernquist (L) X Gary Paulsson (S) X Peter Graff (S) X Fredrik Walderyd (M) X Summa 6 5 2. jord, berg- och vattenförhållandena, 3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt, 4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och 5. risken för olyckor, översvämning och erosion. Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Av 2 kap. 9 § PBL, framgår bland annat att lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar inte får ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt. Av 4 kap. 2 § PBL framgår att kommunen med en detaljplan ska pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för 1. en ny sammanhållen bebyggelse, om det behövs med hänsyn till omfattningen av bygglovspliktiga byggnadsverk i bebyggelsen, 2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang, 3. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och a) byggnadsverkets användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och 4. 4. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Trots första stycket 3 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked och användningen av byggnadsverket inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken (1998:808), MB, framgår att jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk. Enligt 3 kap. 6 § MB framgår att mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter ska särskilt beaktas. Områden som är av intresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet ska skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. Bedömning Fastighetsägaren har inkommit med en ansökan om förhandsbesked för nybyggnad av två enbostadshus på två ännu ej avstyckade delar av fastigheten Östraby 4:77. Fastigheten är taxerad som kombinerad småhus- och bebyggd lantbruksenhet. För en effektiv markanvändning och hushållning med resurser ska exploatering i första hand ske inom detaljplanerad mark eller inom utbyggnadsområden utpekade i gällande översiktsplan. Enligt översiktsplanen är området utpekat som landsbygd. Riktlinjer för planering är att prioritera utbyggnad i serviceorterna Viken, Lerberget, Höganäs, Nyhamnsläge och Jonstorp och vara återhållsam med utbyggnad i övriga orter. På landsbygden ska tillkommande enstaka ny bebyggelse i första hand lokaliseras till områden som är definierade som sammanhållen bebyggelse eller på så kallade lucktomter i befintlig bebyggd miljö. Området är inte definierat som sammanhållen bebyggelse eller som en lucktomt. Jordbruksmark är ett samlingsnamn på åkermark och betesmark. Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken är jordbruk av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får endast tas i anspråk för bebyggelse om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Marken bedöms inte kunna användas för odling av större slag, men alltjämt är marken väl anpassad för exempelvis grönsaksodling eller som betesmark. Det är en avskild del av fastigheten som är svår att bruka som rationellt jordbruk varför platsen anses lämplig för bostadsbebyggelse. Fastigheten är belägen i direkt anslutning till detaljplanerat område för bostadsbebyggelse. Kommunalt VA finns på platsen. Trafikverket som är väghållare har inget att erinra. Kollektivtrafik/skolskjuts finns till tätorten Mjöhult. Banvallen är enligt kommunens karta definierad som möjlig förorenad mark. Miljöavdelningen har dock inte inkommit med någon erinran. Information om förhandsbesked Beslutet om förhandsbesked vinner laga kraft om det inte överklagas. Tiden för över- klagande för berörda grannar som delges beslutet är tre veckor från det att de tar del av beslutet och för övriga är den fyra veckor från publiceringen i Post- och Inrikes Tidningar. Förhandsbeskedet gäller endast om bygglov för åtgärden söks inom två år efter det att beslutet om förhandsbesked vann laga kraft. Beslutet om förhandsbeskedet innebär inte att åtgärden får påbörjas. Debitering för förhandsbesked kommer att ske i enlighet med taxa fastställd av kommun- fullmäktige. Faktura för granskning av ärendet skickas separat. Beslutet ska skickas till · Sökande · Ägaren till fastigheten Östraby 1:92 underrättas (delgivning) Hur man överklagar, bilaga · Berörda grannar underrättas · Kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar · Akten
• BM § 71 Sixten Paulsson (SD), Magnus Wiberg (L) och Mikael Stjernquist (L) reserverar sig mot beslutet. A. Lerberget 49:534, Lerberget, BÄ.2021.116 Länsstyrelsens beslut att ändra det överklagade beslutet endast på så sätt att den förelagda åtgärden ska vara genomförd senast 4 veckor efter det att föreläggandet Bygg- och miljönämnden i Höganäs kommun (nämnden) beslutade den 26 april 2022 (dnr BÄ.2021.116) att förelägga fastighetsägarna att inom fyra veckor från delgivning av beslutet ta bort hela den olovligt uppförda komplementbyggnaden (förråd) på fastigheten Lerberget 49:534 i Höganäs kommun. Fastighetsägarna har överklagat beslutet och har fört fram att de av underrättelse i fråga om bygglov uppfattat att de har beviljats bygglov för den komplementbyggnad som nämnden nu vill att de tar bort. Av tidigare handläggning i fråga om komplementbyggnaden framgår bland annat. följande. I augusti 2021 inkom en anmälan om olovlig byggnation av komplementbyggnad nära gräns mot gata på fastigheten Lerberget 49:534. Ägarna till fastigheten ansökte i efterhand, den 1 november 2021, om bygglov för komplementbyggnaden. Den 2 februari 2022 avslog nämnden fastighetsägarnas ansökan om bygglov. Enligt uppgift från nämnden skickades beslutet om avslag till de bygglovssökande dagen därpå. Den 9 februari 2022 skickade kommunen ut en underrättelse om beslutet till grannar. Underrättelsen innehöll felaktig information om att nämnden hade beslutat att ge lov i ärende om ansökan om bygglov för nybyggnad av komplementbyggnad (förråd). Underrättelsen skickades av misstag även till de bygglovssökande och med samma felaktiga innehåll i fråga om beslutsutgång. Länsstyrelsen bedömer sammantaget att den felaktiga underrättelsen daterad den 9 februari 2022 inte är att jämställa med ett gynnande beslut som binder beslutsmyndigheten. Beskedet i underrättelsen utgör därför i sig inte hinder mot det nu överklagade beslutet att ta bort komplementbyggnaden. I ärendet framgår att fastighetsägarna har uppfört en komplementbyggnad som kräver bygglov, att de först därefter ansökt om lov och att nämnden har avslagit ansökan. Nämndens beslut om avslag i bygglovsfrågan har vunnit laga kraft och komplementbyggnaden står såvitt framgår av tidigare utredning kvar på platsen. Det har därför funnits skäl för nämnden att förelägga fastighetsägarna att ta bort komplementbyggnaden. Det har inte kommit fram omständigheter som ändrar denna bedömning. Däremot bedömer Länsstyrelsen att den tid som fastighetsägarna har på sig för att ta bort komplementbyggnaden bör bestämmas till fyra veckor från att det överklagade beslutet har fått laga kraft. Länsstyrelsen avslår därutöver överklagandet. B. Viaköp 8:1, Sjöhagavägen 75, Farhult, FBÄ.2021.15 Mark- och miljödomstolens dom att avslå överklagandet. Lantmäteriet beslutade den 18 maj 2022 i ärende nr M 20980 att avstycka en del av fastighetsägarens fastighet Viaköp 8:1 i Höganäs kommun och av styckningslotten bilda den nya fastigheten Viaköp 8:2. Lantmäteriets beslut har överklagats av bygg- och miljönämnden i Höganäs kommun. Bygg- och miljönämnden har, såsom talan slutligt framställts, yrkat att Lantmäteriets beslut ska upphävas och att ärendet ska återförvisas till Lantmäteriet för förnyad handläggning. Bygg- och miljönämnden har åberopat ett samrådsutskick, ett nämndprotokoll och ett remissvar från miljöavdelningen. Till stöd för sina yrkanden har bygg- och miljönämnden anfört i huvudsak följande: Viaköp 8:1 är belägen utanför detaljplanelagt område samt omfattas av ett flertal riksintressen och strandskydd. Den nybildade styckningslotten har tidigare använts som sten-/grustäkt utan bostadshus. Så småningom har en byggnad uppförts som senare byggts om och upprustats till bostadshus. Numera finns det ett mindre fritidshus, ett par mindre komplementbyggnader och en större äldre komplementbyggnad i dåligt skick på tomten. Byggnationen ligger mellan 1,7 och 2,3 m.ö.h. Länsstyrelsen har vid bygglovsprövning år 1988 meddelat att dispens från strandskyddet inte var aktuellt. Blivande Viaköp 8:2 har ett speciellt läge i en mycket känslig natur nära Skälderviken. Den omges av naturreservat och gränsar till Natura 2000-område. Området ligger utanför kommunens verksamhetsområde för vatten och spillvatten. Sedan år 1981 har en nyttjanderätt funnits över området som gav rättighetsinnehavarna till gång till en yta på omkring 10 000 m2, innehållande byggnader och omkringliggande markområde. Lantmäteriet har under fastighetsbildningsprocessen samrått med Höganäs kommun och länsstyrelsen vid två olika tillfällen. Det först yrkade området för avstyckning uppmättes till omkring 4 600 m2 men ändrades sedan till att omfatta ett område på omkring 1 400 m2. I det åberopade samrådsutskicket omnämner Lantmäteriet avsaknaden av VA-lösningar för de befintliga byggnaderna inom den planerade styckningslotten och betonar vikten av en godtagbar vatten- och spillvattenförsörjning vid lämplighetsprövningen i fastighetsbildnings- processen. Nämnden har i sitt överklagande särskilt anfört att utgångspunkten i 3 kap. 1 § FBL är att varje fastighet har en formell rättighet till väg. Mark- och miljödomstolen konstaterar att styckningslotten har fysisk åtkomst till befintlig väg och att det saknas anledning att anta att styckningslotten inte skulle kunna använda befintliga vägar till den allmänna vägen även fortsättningsvis. En så långt gående skyldighet att ordna formella rättigheter i en lantmäteriförrättning som nämnden vill göra gällande föreligger inte. Ett skäl till detta är att inte förrättningsförfarandet ska kompliceras i onödan. Det har därför inte varit nödvändigt att inom ramen av förrättningen säkerställa en ny rätt till väg. Rättighet till väg kan om så är lämpligt även lösas senare med till exempel en gemensamhetsanläggning. Jämför även Mark- och miljööverdomstolens dom den 7 april 2015 i mål nr. F 8465-14. Mark- och miljödomstolen instämmer därmed i sin helhet i Lantmäteriets bedömning om att fastighetsbildningen är tillåtlig och att fastigheten också är lämplig för sitt ändamål. Överklagandet ska därför avslås. C. Östraby 4:76, s:4 och 4:19, Mjöhult, FBÄ.2022.16 Mark- och miljödomstolens dom att avslå överklagandet. Lantmäteriet beslutade den 5 juli 2022 om fastighetsbildning enligt förrättningskarta och beskrivning, se domsbilaga 1. I redogörelsen angavs att beslutet innebar att del av fastigheten Östraby 4:19 (10 540 kvm) överförs genom fastighetsreglering till grannfastigheten Östraby 4:76 samt att del av samfälligheten Östraby s:4 överförs genom fastighetsreglering till Östraby 4:76 (285 kvm). Arealen av fastigheten Östraby 4:76 är efter förrättningen 15 110 m2. Bygg- och miljönämnden i Höganäs kommun (nämnden) har nu överklagat Lantmäteriets beslut till mark- och miljödomstolen. Nämnden har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva Lantmäteriets beslut och återförvisa förrättningen till Lantmäteriet för förnyad handläggning. Den delen av jordbruksmarken som ska regleras är utlagd som landsbygdsområde i Höganäs kommuns översiktsplan 2035. Innebörden med översiktsplanen i fastighetsbildnings- processen är att fastighetsbildningen ska iaktta intentionerna i samhällsplaneringen och främst översiktsplaneringen enligt plan- och bygglagen, eftersom det är i den planen som markanvändnings- och bebyggelsefrågorna får sin övergripande behandling. Höganäs kommuns översiktsplan är antagen hösten 2019. Den är därmed aktuell och ger tydliga riktlinjer för markanvändningen. I det vägledande dokumentet finns inga hänvisningar till en utvidgning av bostadstadsfastigheter, inkluderande kombinationsfastigheter för bostads- ändamål med mindre djurhållning, söder om tätorten. Tillåtelse till en ombildning i det här fallet kan medföra att fler kombinationsfastigheter kommer att bildas, vilket skulle gå tvärtemot intentionen i översiktsplanen.