Kommunstyrelsen 12 december 2023
Närvaro och voteringar
Närvaro
Ur protokollets deltagarförteckning. Protokollet listar bara de närvarande; frånvarande syns bara när någon ersatte dem.
M
- Martin Sjölander
- Bengt Svensson
- Anwar Samuelsson
- Edit Nielsen Åkerblomnärvarande ersättare, tjänstgjorde inte
- Yvonne Perssonnärvarande ersättare, tjänstgjorde inte
- Michael Danielssonnärvarande ersättare, tjänstgjorde inte
S
- Tuula Ravander
- Marcus Fröderberg
- Pia Dingsten
- Anders Bevemyrnärvarande ersättare, tjänstgjorde inte
- Karin Åkebynärvarande ersättare, tjänstgjorde inte
C
- Ulric Nilsson
- Boel Holgerssonnärvarande ersättare, tjänstgjorde inte
- Magnus Bergenärvarande ersättare, tjänstgjorde inte
KD
- Anders Eksmo
- Elvira Wibecknärvarande ersättare, tjänstgjorde inte
- Evelina Nilssonnärvarande ersättare, tjänstgjorde inte
SD
- Annelie Sjöberg
- Stefan Åbrodd
- Jörgen Pettersson
- Peter Ljunggrennärvarande ersättare, tjänstgjorde inte
- Lennart Sjöbergnärvarande ersättare, tjänstgjorde inte
L
- Patrik Wåtz
- Tommy Rödinnärvarande ersättare, tjänstgjorde inte
V
- Malin Östh
- Ulf Martinnärvarande ersättare, tjänstgjorde inte
Reservationer
- KS § 237 Mot beslutet och till förmån för egna yrkanden reserverar sig Malin Östh (V), Ulric Nilsson (C), Patrik Wåtz (L), Annelie Sjöberg (SD), Jörgen Pettersson (SD) samt Stefan Åbrodd (SD). Beskrivning av ärende De flesta kommuner har någon form av internhyresmodell för att ge incitament för besparingar, öka kostnadsmedvetandet och göra så att kostnaderna betalas av de som faktiskt får nytta av lokalerna. Genom prissättning visar man att lokaler kostar och därmed skapas ett incita- ment till att inte slösa. Internhyra används alltså både för att informera och styra. Bland kommuner i Sverige förekommer tre olika typer av internhyresprinciper i form av självkostnadshyra, marknadshyra och funktionshyra. En internhyresmodell bör vara enkel att implementera och lätt att för- stå samtidigt som den skapar incitament för ökad kostnadsmedveten- het och styrning. Självkostnadshyra per objekt är den modell som är enklast att utgå ifrån och att implementera där fastighetskostnaderna täcks av hyresintäkten. I hyran ingår media, tillsyn, felavhjälpande in- satser, lokalvård, kapitalkostnader med mera. En modell med själv- kostnadshyra kan därefter utvecklas till att innehålla fler delar från ex- empelvis modellerna marknadshyra och funktionshyra. Nedan redovi- sas kort de tre vanligaste internhyresmodellerna i Sverige. Utdragsbestyrkande 1. Självkostnadshyra Självkostnadshyra på objektsnivå utgår ofta från en central fastighets- enhets förvaltnings-kostnader baserat på faktiska kostnader per ob- jekt. Kostnader som vanligtvis ingår vid hyra av kommunens egna lo- kaler är följande: driftskostnader underhållskostnader kapitalkostnader (ränta på bokfört värde och avskrivningar) försäkringskostnader administrationskostnader övriga kostnader Fördelen med självkostnadshyra är att det är en princip som är lättför- ståelig för hyresgästen eftersom hyran speglar den verkliga kostnaden för lokalen. Principen kan dock skapa vissa obalanser mellan hyresgäs- terna. Bl.a. kan hyran skilja sig åt mellan nya och gamla lokaler (då av- skrivningar m.m. är betydligt högre för nya lokaler) även om nyttan för hyresgästen är densamma. 2. Marknadshyra Marknadshyra bestäms i princip genom att fastställa kommunens al- ternativkostnad, d.v.s. att hyran skulle motsvara den hyra som kom- munen skulle fått om man hyrt ut lokalen på den externa marknaden. Principen ger en indikation om förvaltningen av lokalerna är mark- nadsmässig. Hyresnivåerna påverkas av bl.a. läge, investeringsnivåer, underhåll, konjunktur samt efterfrågan och utbud på den lokala marknaden och differensen mellan intäkter och kostnader kan skapa både under- och överskott. En fördel med principen är att hyror mellan privata och kommunala alternativ blir lättare att jämföra samt att incitamenten till att ha hög lokaleffektivitet ökar. En nackdel med principen är att det kan vara svårt att hitta en jämvikt mellan efterfrågan och utbud, d.v.s. var marknadsnivån egentligen är. Därtill riskerar marknadshyror att bli högre än hyror till självkostnad. 3. Funktionshyra Principen funktionshyra innebär att hyressättningen fördelas efter lo- kalernas olika förmåga att ge nytta till sina hyresgäster. Principen utgår från antingen självkostnadshyra eller marknadshyra och viktas därefter mot ett antal variabler. Variablerna kan t.ex. vara standard och kapa- citet. Kapacitet kan t.ex. handla om antal barn som ryms i lokalen och Utdragsbestyrkande standard kan innefatta kvalitet på tekniska system, investeringar och underhåll eller vara indelade i standardnivåer (där standarden inom fastighetsbeståndet jämförs). Av betydelse för att en funktionshyresprincip ska fungera är att princi- pen är transparent, accepterad samt att den är lätt att förstå och admi- nistrera. Principen används bl.a. för att justera ”orättvisor” som upp- kommer i samband med självkostnadshyra och marknads-hyra. Nack- delen med principen är att den kräver mycket administration i att ta fram och revidera de olika variablerna och att en bedömning i viss mån blir subjektiv. Förslag till beslut på sammanträdet Tuula Ravander (S) yrkar på tillägg i beslutspunkt 3 enligt följande: "Kommundirektören ska återrapportera status för implementeringen och ekonomiska konsekvenser av införandet senast i april 2024. I öv- rigt yrkar Tuula Ravander (S) på bifall till beslutspunkter 1 och 2 i ut- sänd handling. Annelie Sjöberg (SD) yrkar på återremiss med motivering att beslut i ärendet ska fattas efter närmare analys av konsekvenserna av internhy- resprinciperna. Ulric Nilsson (C), med instämmande av Patrik Wåtz (L), yrkar på åter- remiss med följande motivering: redovisa ekonomiska konsekvenser för införande och drift av internhyressystemet, redovisa antagna kost- nader och vinster med föreslaget internhyressystem. Vidare, visa på andra alternativ än internhyressystem för att få verksamheterna att op- timera sitt lokalutnyttjande och inte använda mer lokalyta än den som behövs samt att inte slösa med drift- och underhållskostnader. Malin Östh (V) yrkar på avslag.
- KS § 238 Mot beslutet och till förmån för egna yrkanden reserverar sig Malin Östh (V), Ulric Nilsson (C) samt Patrik Wåtz (L). Beskrivning av ärende Kommunfullmäktige överlämnade vid sitt sammanträde den 19 juni 2023 en motion från Miljöpartiet angående kommunekolog. Motion- ärerna föreslår att Söderköpings kommun, i första hand, åter försöker anställa en kommunekolog men, givet dagens ekonomiska situation, i alla fall ser till att säkra kommunekologkompetens genom samarbete med andra kommuner. I beredningen av ärendet har yttrande inhämtats från Samhällsbygg- nadsnämnden. Av Samhällsbyggnadsnämndens yttrande framgår att flertalet av de områden som berörs i motionen inte är beroende av att det finns en kommunekolog. Samhällsbyggnadsförvaltningen ser dock vissa behov av att ha utökat stöd inom naturvårdsområdet som skulle kunna hanteras av en upp- handlad resurskonsult eller via samverkansavtal. Dessa områden är: mindre utlåtanden, bollplank för handläggare, bedömning av naturvär- den i strandskyddsdispenser, administrera LONA/LOVA-projekt som rent praktiskt utförs av annan aktör än Söderköpings kommun men ändå kräver ett kommunalt engagemang då kommunen formellt behöver vara motpart till Länsstyrelsen. I sitt yttrande lämnar nämnden förslag till Kommunfullmäktige enligt följande: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå den del av motionen som rör återanställning av en kommunekolog med motiveringen: Inom den tilldelade ramen behöver prioriteringar göras för att fokusera på förvaltningens kärnverksamhet. Med detta i beak- tande görs inte bedömningen att utväxlingen av en kommunekolog är tillräckligt hög för att motivera en sådan tjänst för tillfället. Utdragsbestyrkande Samhällsbyggnadsnämnden anser i övriga delar motionen besvarad ge- nom samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande. Förslag till beslut på sammanträdet Malin Östh (V) yrkar på att motionen ska bifallas. Ulric Nilsson (C), med instämmande av Patrik Wåtz (L), yrkar på att motionen ska anses vara besvarad. Martin Sjölander (M), med instämmande av Anwar Samuelsson (M) och Anders Eksmo (KD), yrkar på att motionen ska avslås enligt ma- joritetens förslag.
- KS § 241 Mot beslutet och till förmån för egna yrkanden reserverar sig Ulric Nilsson (C), Annelie Sjöberg (SD), Stefan Åbrodd (SD), Jörgen Pet- tersson (SD) samt Patrik Wåtz (L). Beskrivning av ärende Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 12 september 2023 att ge kommundirektören i uppdrag att ta fram förslag på revide- rade ekonomistyrningsriktlinjer som beaktar rapportens förslag vad gäller resursfördelningsmodell, tydlighet kring volymrisk, tydlighet kring redovisning av åtgärder för att återställa underskott samt mins- kar förekomsten av fria nyttigheter i kommunen. Vidare, beslutade Kommunstyrelsen ge kommundirektören i uppdrag att utarbeta förslag på internhyresmodell som kan tillämpas from 2024. Modellen ska även underlätta beräkningen av faktiska kostna- der av tilltänkta investeringar. Ovanstående uppdrag ska återrapporteras till Kommunstyrelsen sen- ast december 2023. Förslag till beslut på sammanträdet Ulric Nilsson (C), med instämmande av Annelie Sjöberg (SD), Malin Östh (V), Patrik Wåtz (L) samt Stefan Åbrodd (SD), yrkar på återre- miss med motivering att man önskar få ytterligare information som grund för att fatta beslut i ärendet. Tuula Ravander (S) yrkar på bifall till förslag enligt utsänd handling.
- KS § 243 Mot beslutet och till förmån för egna yrkanden reserverar sig Ulric Nilsson (C), Annelie Sjöberg (SD), Stefan Åbrodd (SD), Jörgen Pet- tersson (SD), Patrik Wåtz (L) samt Malin Östh (V). Annelie Sjöberg (SD), Stefan Åbrodd (SD) samt Jörgen Pettersson (SD) har lämnat följande skriftliga reservation: ”Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet av återrapportering av beslut om försäljning av Brunnslasarettet till förmån för eget förslag där vi yrkar på att beslutet av försäljning av Brunnslasa- rettet bör upphävas. Brunnslasarettet är en q-märkt byggnad av stort kulturhistoriskt värde i centrala Söderköping i di- rekt anslutning till Bergaskolan. Det är direkt olämpligt att sälja en sådan fastighet och tappa rå- dighet över såväl mark som byggnaden. I dagsläget vet vi inte hur Bergaskolan kommer att använ- das i framtiden och det är sannolikt att Brunnslasarettet kan behöva tas i anspråk för skollokaler eller annan kommunal verksamhet. En försäljning kräver dessutom avstyckning. Någon förutsätt- ningslös utredning har inte gjorts om potentiell framtida användning. Det saknas också underlag i form av aktuell besiktning och detaljerad kalkyl vad det skulle kosta att restaurera fastigheten. I dagsläget är marknadsvärdet på fastigheten oklart.” Beskrivning av ärende Kommunstyrelsen beslutade i september om försäljning av Brunnsla- sarettet. Uppdraget gavs till kommundirektören för att närmare utreda förutsättningarna för att avyttra fastigheterna. Vid samma tillfälle beslutade Kommunstyrelsen att försäljningsupp- draget ska återrapporteras till kommunstyrelsens för beslut innan avtal tecknas. Vid dagens sammanträde redovisade markförvaltare Magnus Sandberg för ären- det status. Förslag till beslut på sammanträdet Ulric Nilsson (C), med instämmande av Patrik Wåtz (L) och Annelie Sjöberg (SD) yrkar på att försäljningen av Brunnslasarettet ska upphä- vas. Utdragsbestyrkande Tuula Ravanders (S) yrkar på att Kommunstyrelsen ska godkänna återrapporteringen.
- KS § 246 Mot beslutet och till förmån för egna yrkanden reserverar sig Ulric Nilsson (C), Annelie Sjöberg (SD), Stefan Åbrodd (SD), Jörgen Pet- tersson (SD), Malin Östh (V) samt Patrik Wåtz (L). Annelie Sjöberg (SD), Stefan Åbrodd (SD) och Jörgen Pettersson (SD) har skriftligt lämnat följande reservation: ”Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet av återrapportering av beslut om försäljning av Herrgården och flyglar till förmån för eget förslag där vi yrkar på att beslutet av försäljning av herr- gården och flyglar bör upphävas. Herrgården och flyglar ligger i direkt anslutning till Nyströmska skolan. Området är planlagt för allmännyttiga ändamål, dvs kommunal verksamhet. Nuvarande och gällande plan för området lär avsevärt försvåra försäljning till privat aktör och byggnaderna lär sannolikt behövas för kommunala ändamål i framtiden då de ligger i direkt anslutning till befintliga skollokaler. Någon förutsätt- ningslös utredning har inte gjorts om potentiell framtida användning. Det saknas också underlag i form av aktuell besiktning och detaljerad kalkyl vad det skulle kosta att restaurera fastigheterna. I dagsläget är marknadsvärdet på fastigheten oklart.” Beskrivning av ärende Kommunstyrelsen beslutade i september 2023 om försäljning av Herrgården med dess flyglar. Uppdraget gavs till kommundirektören för att närmare utreda förutsättningarna för att avyttra del av fastig- heten med byggnader. Försäljningsuppdraget ska återrapporteras till kommunstyrelsen för beslut innan avtal tecknas. Vid dagens sammanträde redovisade markförvaltare Magnus Sandberg för ären- det status. Förslag till beslut på sammanträdet Annelie Sjöberg (SD), med instämmande av Ulric Nilsson (C), Malin Östh (V) samt Patrik Wåtz (L), yrkar på att tidigare beslut om försälj- ning ska upphävas. Utdragsbestyrkande Tuula Ravander (S) yrkar på att Kommunstyrelsen ska godkänna åter- rapporteringen.
- KS § 249 Mot beslutet och till förmån för egna yrkanden reserverar sig Malin Östh (V), Ulric Nilsson (C) samt Patrik Wåtz (L). Beskrivning av ärende Kommunstyrelsen beslutade i september 2023 om att genomföra strukturella åtgärder för att få en ekonomi i balans. Kommundirektörens tjänsteutlåtande med förslag på åtgärder över- sändes till Samhällsbyggnadsnämnden för att om möjligen vidta be- sparande åtgärder inom nämndens verksamhetsområde. I kommundirektörens tjänsteutlåtandets förslag på åtgärder, under ru- briken 6 ”Förändrat serviceutbud”, nämns att endast erbjuda busskort till gymnasieelever som är berättigade, inte till samtliga. Med utgångspunkt i kommunens mycket ansträngda ekonomiska läge har Samhällsbyggandförvaltningen undersökt möjligheten att begränsa antalet elever som får busskort till att endast omfatta de som har mer än sex kilometer till skolan. Som en konsekvens härav, föreslår Samhällsbyggnadsnämnden att Kommunfullmäktige upphäver sitt tidigare beslut från 2020 om änd- ring i kommunens skolskjutsreglemente, § 10, som säger att elever från Söderköpings kommun också fortsättningsvis ska få läsårsbus- skort, oberoende av avståndet mellan hemmet och skolan. Kommunstyrelsens förvaltning hänvisar i övrigt till underlagen från Samhällsbyggnadsnämnden som följer detta ärende. Förslag till beslut på sammanträdet Malin Östh (V), med instämmande av Ulric Nilsson (C) och Patrik Wåtz (L), yrkar på avslag. Utdragsbestyrkande Annelie Sjöberg (SD) yrkar på bifall till majoritetens förslag.